Jubileum 9 september med anledning av Betty Pettersson

– Betty Pettersson gjorde det inte lätt för sig, hon valde hela tiden att gå en annan väg än andra kvinnor på den tiden och stötte på flera glastak, berättar Johanna Ringarp, lektor vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.

På 1870-talet var den normala vägen för kvinnor som ville arbeta med pedagogik att studera vid ett lärarinneseminarium och sedan arbeta på en flickskola. Men Betty Pettersson valde att först studera på en privatskola och sedan som första kvinna i Sverige ta studentexamen så fort det blev möjligt för kvinnor.

Kunglig dispens

Efter studentexamen 1871 ville hon studera humaniora och språk på ett universitet men på den tiden var det inte tillåtet för kvinnor. Det var tillåtet att läsa medicin för kvinnor på universiteten från 1870 men humaniora ansågs manligt kodat och var förbjudet.

Betty Pettersson fick därför skriva till kungen och argumentera för att få dispens. Hon lyckades och skrev in sig vid Uppsala universitet 1872. I det läget var Betty Pettersson ensam kvinnlig student bland 1544 manliga studenter vid Uppsala universitet.

1875 tog Betty Pettersson examen från universitetet, som första kvinna i Sverige. Ett par år efter att Betty Pettersson skrevs in vid Uppsala universitet fick kvinnor rätt att ta examen på filosofisk fakultet och på lägre nivåer inom juridisk fakultet.

Kungligt tillstånd

Efter examen valde Betty Pettersson att återigen spräcka ett glastak genom att från kungen utverka tillstånd att arbeta som lärare på en skola för pojkar.

– Betty Pettersson bröt ny mark för de kvinnor som kom efter henne. Hon visade att det var möjligt för kvinnor att studera på universitet och arbeta som lärare på pojkskolor.

Vet vi något om hur Betty Pettersson var som person?

– Nej, tyvärr finns det inte mycket material bevarat. Det som finns är mest kyrkoböcker och andra arkiv där man kan följa de stora dragen. Men enligt texter som skrevs efter hennes död ansågs hon vara en god och omtyckt pedagog.

– Rimligen måste hon ju ha haft en stark drivkraft och också möjligheter genom att få studera vid en privatskola, funderar Johanna Ringarp. Det kan inte varit lätt att vara den första att slå i glastaket gång på gång.

Ett material som är bevarat och som Johanna Ringarp har letat upp är några minnesord efter hennes död publicerade i Svenska Dagbladet måndagen den 9 februari 1885.