Docent Åsa Johansson fick tre miljoner kronor för sin forskning om preventivmedel som motverkar ovarial- och endometriecancer (äggstocks- och livmoderkroppscancer). Man vet redan att vissa hormonella preventivmedel kan minska risken för dessa cancertyper men under det senaste decenniet har nya sorters preventivmedel blivit vanligare och vi vet inte hur det påverkar cancerrisken. Med hjälp av anslaget får forskargruppen möjlighet att bestämma vilken sorts hormonella preventivmedel som på bäst sätt skyddar mot ovarial- och endometriecancer utan att öka risken för andra sjukdomar.

Vad betyder det för er forskning?

– Det betyder att vi kan genomföra den forskning vi tycker är viktig. Ovarialcancer är den dödligaste cancern, med runt 50 procents överlevnadschans fem år efter diagnosen. Därför är preventiva metoder av stor vikt. Vi försöker identifiera preventivmedel som skyddar mot ovarial- och endometriecancer men som inte ökar risken för till exempel bröstcancer, en cancertyp som kan triggas av de hormoner som ingår i vissa av dagens preventivmedel. Genom att använda det svenska läkemedelsregistret och cancerregistret kommer vi att genomföra omfattande studier för att bestämma den skyddande effekten av olika preparat med olika hormonella innehåll och som intas oralt eller via en annan administrativ rutt.

Vad händer nu?

– Vi jobbar mest med statistiska analyser och försöker just nu systematisera registerdata, som innehåller information om läkemedelsanvändning och alla cancerdiagnoser för över fyra miljoner svenska kvinnor. Vi tittar på varandra och frågor oss om vi verkligen hinner svara på alla frågeställningar på tre år men det ska vi nog göra. Förhoppningsvis har vi de första resultaten redan under året.

Överläkare och professor Gustaf Ljungman fick tre miljoner kronor för att utveckla en munkylningsanordning för barn som behandlas för cancer. En vanlig och smärtsam biverkning vid cellgifts- och strålningsbehandling är inflammation i munnen, så kallad oral mucosit. Det går att förebygga mucositen genom att suga på en isbit eller skölja munnen med isvatten under behandlingen. Många barn upplever dock att det är obehagligt. De kan få ont i tänderna, drabbas av huvudvärk eller må illa. Gustaf Ljungmans intra-oral air cooling device ska underlätta för dem.

Vad betyder bidraget för er forskning?

– Bidraget innebär att vi kan fortsätta vår forskning om hur mucosit kan förebyggas och framför allt blir det nu viktigt att undersöka hur vår munkylningsanordning fungerar och fördras hos barn med cancer.

Vad händer nu?

– Vi kommer att fortsätta att utveckla apparaturen och även de 3D-printade munstyckena. Det återstår också en hel del regulatoriskt arbete innan vi så småningom kan gå vidare och undersöka hur vår munkylningsanordning fungerar och fördras hos barn med cancer.