Joachim Burman är adjungerad universitetslektor på institutionen för neurovetenskap och överläkare i neurologi på Akademiska sjukhuset. Han belönas nu med Bjarne Ahlströms Minnesfonds pris 2021 för sin forskning om multipel skleros (MS) och stamcellstransplantationer.

Ändamålet för Bjarne Ahlströms minnesfond för medicinsk forskning är att främja vetenskaplig forskning inom medicin samt lämna understöd för beredande av undervisning och utbildning inom dessa ämnen. Den grundades 2017 genom ett testamentsförordnande av Bjarne Ahlström, som efterlämnade hela sin kvarlåtenskap till stiftelsen.

Stort grattis till priset!
– Tack!

Vad innebär priset för dig och din forskning?
– Att få ett pris är otroligt roligt och ett erkännande av att det man gör är viktigt. Forskningsmedel söker man ju oftast som anslag för ett väldigt specifikt syfte, medan prispengarna kan användas mer fritt. Jag har inte helt bestämt hur vi ska använda pengarna än. Förmodligen blir det på ett projekt i tidigt stadium som har potential att generera spännande data men som inte är moget för en ansökan om reguljära forskningsmedel. Min förhoppning är att vi därmed ska kunna öppna upp ett nytt fruktbart forskningsspår.

Vad händer framöver?
– Vi har mycket på gång i närtid. Just nu samlar vi in data om utfallet för alla de som behandlats med autolog blodstamcellstransplantation för multipel skleros (MS) i Sverige. Vi gjorde en första sammanställning för åtta år sedan där vi kunde visa att behandlingsmetoden var säker och effektiv, vilket ledde till att autolog blodstamcellstransplantation blev etablerad som en behandling för allvarligare former av MS. Nu vill vi se om resultaten står sig när man använt metoden som en rutinbehandling runt om i Sverige.

Vi har också sparat prover från dessa patienter i våra biobanker och vi har påbörjat ett stort arbete med att analysera olika biomarkörer för att lära oss mer om hur autolog blodstamcellstransplantation påverkar hjärnhälsan. En sak som är särskilt viktig är att vi har kunnat visa att den hjärnskada som inflammationerna vid MS ger upphov till i stort sett upphör efter behandling med autolog blodstamcellstransplantation. Vi breddar nu undersökningen till att titta på flera hundra molekyler i ryggmärgsvätskan från transplanterade patienter.

Till sist vill jag lyfta fram vårt arbete med att försöka förstå vilka cellbiologiska mekanismer som ligger bakom behandlingseffekten. Vi tror att en stor del ligger i eliminationen av autoreaktiva T- och B-celler och återupprättandet av en immunologisk tolerans, men det är dock långt från bevisat. Det är ett krävande och mödosamt arbete som ligger framför oss, men vi är optimistiska och tror att vi kommer att nå vårt mål till slut.