Uppsala universitet och Uppsala Akademiförvaltning har kritiserats i media och även internt för hur Uppsala Akademiförvaltning hanterar skogsinnehavet. Våren 2022 startades därför en utredning som nu har mynnat ut i beslut att ställa om en del av skogsskötseln till hyggesfria skötselmetoder.
– Allt talar för att en övergång till hyggesfri skogsskötsel gynnar biodiversitet och rekreation, men vi kan konstatera att det behövs mer forskning om vilken effekt olika skogsbruksmetoder har. Tyvärr saknas det också viktiga beslut från politiskt håll om hur skogspolitiken ska utformas i framtiden, säger Anne Ramberg, ordförande för konsistoriet och för Styrelsen för stiftelser anknutna till Uppsala universitet.
Målsättning i linje med COP15
Vid möte med Styrelsen för stiftelser anknutna till Uppsala universitetet (Stiftelseförvaltningen) den 20 februari 2023 beslutades att målet är att på fem års sikt ska motsvarande cirka 20 procent av det kvarvarande produktiva skogsinnehavet ställas om till hyggesfri skogsskötsel. Det innebär att ytterligare cirka 9 000 hektar ska undantas från trakthyggesbruk utöver de 16 procent av skogsarealen som redan undantagits. Sammanlagt innebär det att totalt 32 procent av Akademiförvaltningens skogsinnehav på sikt ska undantas från trakthyggesbruk, målet ligger i linje med ambitionen från COP15 (FN-konferensen om biologisk mångfald) och EU:s strategi för biologisk mångfald, där målet är att 30 procent av skogen ska vara skyddad 2030.
Omställningen av skötselmetod av stiftelsernas skogsareal ska också utvärderas efter fem år. I utvärderingen ska konsekvenser för ekonomisk avkastning, klimatnytta, biologisk mångfald och sociala värden belysas.
Bidra till mer forskning
– Tanken är att denna omställning ska kunna bidra till ökad forskning på området. Tyvärr finns det jämförelsevis mycket litet forskning när det gäller konsekvenserna av en omställning eftersom cirka 98 procent av skogen i Sverige förvaltas genom så kallat traditionellt trakthyggesbruk sedan lång tid tillbaka. Förhoppningen är att detta initiativ ska bidra till forskning men också samverkan med andra stora skogsägare som är inriktade på en omställning, säger Anne Ramberg, ordförande för Styrelsen för stiftelser anknutna till Uppsala universitet och konsistoriets ordförande.
– Sammantaget ser Stiftelseförvaltningen detta som en unik möjlighet för Uppsala universitet – som aktivt värnar om hållbarhetsfrågorna – att ta ledningen och tillsammans med forskare och andra relevanta skogsägare bidra med viktig kunskap. Kunskap i en fråga där det saknas empirisk kunskap, men där diskussioner om omställning står högt på agendan såväl nationellt som internationellt.
Femtonde största markägare
Uppsala Akademiförvaltning förvaltar donationer och stiftelser med koppling till Uppsala universitet. 2017 var Uppsala Akademiförvaltning femtonde största markägare i Sverige och största markägare i Uppsala kommun. Av skogsarealen beräknas drygt 48 000 hektar vara produktiv skogsmark.
Överskottet från skogsbruket inom Uppsala Akademiförvaltning tillfaller till stor del Uppsala universitet. Det handlar om ungefär 65 miljoner kronor om året som går till forskning, stipendier och underhåll av byggnader.
Uppsala Akademiförvaltning är ett kommanditbolag där stiftelser med anknytning till Uppsala universitet har det ekonomiska ansvaret. Konsistoriet, Uppsala universitets styrelse, är också Styrelse för stiftelser anknutna till Uppsala universitet.
Hygge är den ytan som blir kvar efter att man avverkat träd, kallas också föryngringsyta eller avverkningsyta. Trakthyggesbruk innebär att man sköter skogen i bestånd av träd med samma ålder och vid avverkning tas i stort sett alla träd i ett bestånd samtidigt, det som i dagligt tal brukar kallas kalhygge. Istället för trakthyggesbruk kan skogen skötas med olika former av hyggesfria metoder där träden oftast har olika ålder.
Varför tar ni inte beslut om att all produktiv skog ska skötas med hyggesfria metoder?
– Detta är enligt min mening inte möjligt att göra. Stiftelseförvaltningens mål med skogsinnehavet är ett uthålligt skogsbruk som tar hänsyn till ekonomisk avkastning, klimatnytta, biologisk mångfald och sociala värden i samhällsnära skogar. Hyggesfritt skogsbruk är enligt Stiftelseförvaltningen ett sätt att uppnå delar av dessa mål.
– Av den utredning som har presenterats framgår dock att en omställning bör ske med försiktighet. En omedelbar omställning skulle sannolikt innebära en oförsvarlig kapitalförstöring och avsevärda kostnadsökningar. Det skulle också innebära en betydligt lägre avverkningsvolym då alla trakthyggesavverkningar skulle behöva ställas in. Troligen skulle resultatet för de skogsägande stiftelserna kunna bli negativt. Ett sådant beslut skulle inte kunna försvaras då Stiftelseförvaltningen har ett ansvar enligt stiftelseförordnandena att avkastningen går till de ändamål som förordnandena anger. Vissa stiftelser har ändamål som inte går direkt till universitetet. Dessutom är Stiftelseförvaltningen ansvarig enligt lag för att förmögenheten är placerad på ett godtagbart sätt. Ett så avgörande beslut måste fattas på vetenskapliga grunder.
Varför kommer det här beslutet nu, frågan om kalhyggen och avvägning mellan avkastning och andra värden är ju inte ny?
– Jag vill understryka att Uppsala Akademiförvaltning redan tidigare genom olika beslut har avsatt 4 400 hektar till naturvårdsändamål och 900 hektar har ombildats till naturreservat. Totalt har redan tidigare över 8 000 hektar, motsvarande 16 procent av den totala skogsarealen, undantagits från traditionellt skogsbruk genom bildande av reservat, orörd naturvård, naturvårdande skötsel, produktion med förstärkt miljöhänsyn och impediment.
Finns det några planer för hur utvärderingen ska genomföras?
– Omställningen kommer kontinuerligt att följas upp. I detalj hur denna utvärdering ska ske har inte fastställts, men att den ska inkludera ekonomisk avkastning, klimatnytta, biologisk mångfald och sociala världen är bestämt. Man måste samtidigt hålla i minnet att ett träd har en livstid på mellan 70–100 år. Resultatet av en omställning kräver viss tid för att kunna utvärderas. En sak är dock säker: skogsbruket måste i likhet med alla näringar anpassas till de utmaningar som klimatförändringar, minskad biologisk mångfald och politiska beslut föranleder.
Hur mycket beräknar ni att den här åtgärden kommer att kosta i minskad ekonomisk avkastning?
– Det är svårt att spekulera i. Men vi har räknat med en lägre avkastning på cirka 7,5 miljoner kronor och ökade kostnader på cirka 1 miljon kronor.
Finns det någon bedömning vad Uppsala universitet är villigt att acceptera i minskad ekonomisk avkastning till förmån för klimatnytta, biologisk mångfald, sociala värden?
– Uppsala universitet är ju i huvuddestinatär och kan som sådan givetvis avstå från viss avkastning för att aktivt värna hållbarhetsfrågor och bidra med viktig kunskap till gagn för samhället. Konsistoriet är av uppfattningen att den nu aktuella beräknade lägre avkastningen och ökade kostnaderna på cirka 8,5 miljoner kronor är godtagbar i ljuset av det ansvar som universitetet har givit uttryck för när det gäller hållbarhet, klimat med mera. Beslutet innebär också att det minskade resultatet ska belasta den Gustavianska fonden som förvaltas av Uppsala Akademiförvaltning.
Vad händer i frågan om skogsbruket i det stadsnära skogsområdet Hågadalen-Nåsten, som ju varit uppe specifikt i debatten?
– Uppsala Akademiförvaltning har redan innan dagens beslut fattades startat en utredning för att undanta ytterligare skogsmark i syfte att medverka till en omställning av skötselmetod i Hågadalen-Nåsten. Några planer på föryngringsavverkning i det området finns inte. Därutöver pågår samtal med kommunen ifråga om reservatet.