– Vi finns till för alla studenter och doktorander på Uppsala universitet och är en del av Institutionen för nordiska språk. Handledarna är adjunkter och lektorer som också är lärare vid institutionen, berättar Kristina Asker som leder arbetet på Språkverkstaden.

Många högre lärosäten, både inhemska och utländska, erbjuder sina studenter hjälp med att utveckla sina språkfärdigheter. Språkverkstaden vid Uppsala universitet är en av de äldsta i Sverige och har funnits sedan 2003.

De flesta som söker stöd gör det i samband med examensarbeten eller avhandlingar men ett stort antal nya studenter med kortare uppgifter kommer också. Det handlar inte om att Språkverkstaden ska  hjälpa studenterna att skriva arbetet eller rätta det. Istället ges hjälp till självhjälp. Maximalt tre gånger per termin kan en och samma student komma till Språkverkstaden, för många räcker det med två gånger. De som har dyslexi och läs- och skrivsvårigheter kan få utökat stöd.
– Det är inte bara skrivande vi ger råd om utan även muntliga presentationer. Studenterna får öva på att presentera inför någon av oss handledare i Språkverkstaden. Det är samma med text – det kan ge nya perspektiv när någon utomstående läser texten, säger Kristina Asker.

Tillgänglig för alla

Även om hjälpen är tillgänglig för alla så tror hon att det främst är de som inte känner sig så hemtama i att uttrycka sig i skrift som kontaktar Språkverkstaden. Det kan handla om studenter som inte har svenska eller engelska som modersmål, de som kommer från studieovana miljöer eller de med funktionsnedsättning. Intresset för att få hjälp ökar stadigt.
– Universitetet lockar till sig många fler studenter än tidigare, också en del som inte är förberedda för högre studier. De vet inte alltid vad som krävs. Då är det bra om studenterna vågar fråga och ta emot råd. Det är bra att de har någonstans att vända sig. Till lärare brukar vi säga att de ska uppmuntra studenter att kontakta Språkverkstaden för att utveckla sitt skrivande, menar Kristina Asker.

Det har på senare tid rapporterats om att dagens unga skulle skriva sämre än tidigare generationer. Den bilden delas inte av Kristina Asker som jobbat på Språkverkstaden sedan 2011.
– Man har alltid sagt att man tycker att det var bättre förr. Men var det så? När jag själv gick i gymnasiet fanns också de som inte kunde skriva. Datorerna har gjort det lättare, men visst kan stavningskontrollen spela spratt och då blir det fel och läser man inte igenom innan man lämnar in uppgiften finns felen kvar. Man orkar inte läsa på skärm hur länge som helst men studenter skriver sällan ut sina texter, säger hon.

Stress och dålig tidsplanering

Kristina Asker tror att en del av de språkliga missödena kan härledas till stress och dålig tidsplanering från studentens sida. Många behöver utveckla sin självdisciplin och att ta ansvar. Förmågan, eller oförmågan, att uttrycka sig skriftligt blir också mycket mer synlig när arbetena läggs upp i till exempel DIVA.

Något som ställer till det för många är när en stor del av kurslitteraturen är på engelska och arbeten sedan ska lämnas in skriftligt på svenska. Utan förebilder på svenska blir det lätt lite svengelska.

En av de studenter som fått hjälp av Språkverkstaden är Sascha Lucht som förra terminen skrev sin kandidatuppsats i historia C för lärare med inriktning mot gymnasiet. Han är mycket positiv till det stöd han fick och upplever att han idag skriver mycket bättre svenska.
– Jag fick hjälp med väldigt mycket, bland annat stavning, meningsbyggnad, satsradning och andra grammatiska punkter, säger Sascha Lucht.

Hjälp med grammatik och struktur

Lika positiv till Språkverkstadens handledning är Tünde Mitták som har studerat masterprogrammet i mänskliga rättigheter och skrev sin magisteruppsats på engelska.  Hon fick hjälp med bland annat grammatik, att hitta länkar till akademiskt skrivande, vässa huvudrubriken samt vägledning i hur uppsatsen skulle struktureras och hur budskapet i den kunde förmedlas.
– Jag lärde mig så mycket genom den här skrivservicen och fick bekräftelse på att uppsatsen höll måttet ur ett språkligt perspektiv. Jag tycker att min studieteknik och min förmåga att uttrycka mig på engelska har blivit bättre än förut, säger Tünde Mitták.