Studerar metabolom- och proteombiomarkörer
Shafqat Ahmad, forskare vid enheten för molekylär epidemiolog vid institutionen för medicinska vetenskaper får ett av anslagen.
Vad handlar din forskning om?
– Min forskning fokuserar på att förstå kardiometabolisk sjukdomsutveckling. Min forskning kombinerar metoder från det molekylära och genetiska epidemiologiska området inklusive biokemi, genomik, metabolomik, mikrobiota med relation till kost- och andra livsstilsfaktorer i storskaliga befolkningsbaserade studier. Detta för att bättre förstå patofysiologin för hjärt-kärlsjukdom och typ 2-diabetes för att förbättra sjukdomsförutsägelser.
Hur tänker du gå vidare med din forskning under dessa två år?
– Det övergripande syftet med detta projekt är att identifiera kostrelaterade köttrelaterade metabolomiska och proteombiomarkörer och studera dem i kausalt samband med framtida risk för hjärt-kärlsjukdomar med hjälp av storskalig epidemiologisk data. Jag hoppas att det ska leda till identifiering av biomarkörer som förutsäger svar på köttintag och detta har potential för att användas i klinisk praxis i framtiden.
Försöker hitta gener och proteiner
Miklos Lipcsey är forskare vid institutionen för kirurgiska vetenskaper. Hans forskningsområde handlar om svåra infektionssjukdomar under intensivvård. För detta projekt kommer han att hämta data från Epihealth och andra register och sedan utföra en genetisk epidemiologisk analys för att identifiera vilka ärftliga faktorer och vilka mekanismer som leder till allvarliga infektioner.
– Hos vissa patienter orsakar bakterieinfektioner svår sjukdom som i många fall kan leda till döden. Detta projekt syftar till att identifiera mekanismerna bakom sådan sjukdom orsakade av infektioner, med hjälp av metoder för att hitta gener och proteiner. Denna nya kunskap kan hjälpa till att förebygga och behandla allvarliga bakterieinfektioner, säger Miklos Lipcsey.
En mängd olika tekniker
Eva Kosek, professor i klinisk smärtforskning verksam dels vid Karolinska Institutet och dels vid Uppsala universitet. Hon är seniorkonsult på Smärtcentrum vid Akademiska sjukhuset och har varit kliniskt verksam i största delen av sitt professionella liv. Hon har publicerat mer än 100 vetenskapliga artiklar samt ett stort antal bokkapitel.
Vad handlar din forskning om?
– Min forskning fokuserar på patofysiologiska mekanismer vid kronisk muskuloskeletal smärta, med särskild hänvisning till central smärtmodulering och neuroinflammation vid fibromyalgi, kronisk ländryggssmärta, artros och reumatoid artrit. Forskningen är hypotesdriven och mina forskargrupper använder en mängd olika tekniker såsom genetik, analys av inflammatoriska ämnen i cerebrospinalvätska och blod, kvantitativ sensorisk testning och neuroimaging, säger Eva Kosek.
Hur planerar du att gå vidare med din forskning under dessa två år?
– Förekomsten av kronisk smärta är hög (10–40 %) och kommer sannolikt att öka i länder med en åldrande befolkning. Syftet med detta projekt är att dra nytta av EpiHealth-kohorten för att bedöma om och hur en interaktion mellan genetiska och miljömässiga faktorer (exposome) bidrar till utvecklingen av kronisk smärta. Vi avser att utföra en fallkontrollstudie inom EpiHealth-kohorten för att undersöka om en interaktion mellan den genetiska profilen och exposomen är av potentiell relevans för utvecklingen av kronisk lokaliserad respektive kronisk utbredd smärta. Särskilt fokus kommer att ligga på genetiska faktorer, avslutar Eva Kosek.
Prekliniska markörer för demens
Det fjärde anslaget går till Emerald Heiland, postdoktor i medicinsk epidemiologi vid institutionen för kirurgiska vetenskaper.
Vad handlar din forskning om?
– Att förstå de prekliniska markörerna för demens kan hjälpa till med dess diagnos och tidig upptäckt. Därför vill jag i min forskning undersöka de underliggande molekylära vägarna som leder till kognitiv och fysisk funktionsnedsättning hos vuxna utan demens och vilken roll fysisk aktivitet spelar, säger Emerald Heiland.
Hur planerar du att gå vidare med din forskning under dessa två år?
– Jag planerar att uppnå dessa mål inte bara genom att använda EpiHealth-kohortens biomarkördata, utan också genom kausala slutledningsmetoder. Jag hoppas att detta projekt kommer att bidra till att öka förståelsen för mekanismerna bakom tidiga stadier av demens för framtida förbättringar inom upptäckt, diagnos och förebyggande insatser.