Vetenskapsrådet har beslutat att tilldela projektet ”IDx: En undersökning av regulatoriska, företagsekonomiska, relationella och tekniska hinder för global användning av diagnostik i kampen mot antibiotikaresistens” totalt drygt 2,7 miljoner kronor fram till 2021. Olof Lindahl, forskare vid företagsekonomiska institutionen, är huvudansvarig för projektet.
– Antibiotikaresistens utgör en global utmaning inom hälsa och sjukvård då resistenta bakterier dramatiskt minskar möjligheten att behandla infektionssjukdomar. Denna resistens beror delvis på en överförskrivning av antibiotika.
Internationellt samarbete
Det internationella samarbetet leds och består av forskare från Uppsala Universitet, men även forskare från Karolinska Institutet, Université de Laval i Canada, och University of Cape Town i Sydafrika deltar. Utöver universiteten deltar industripartnern BEAM Alliance som samlar små och medelstora företag inom diagnostik- och antibiotikautveckling i Europa.
– Projektet kommer att studera nya diagnostikverktyg som trots lovande profil misslyckats med att bli godkända, bli implementerade i sjukhusrutiner eller förändra hur antibiotika förskrivs. Dessutom kommer projektet studera teknik som framgångsrikt har bidragit till kampen mot antibiotikaresistens, berättar Olof Lindahl.
Betydande hinder kvarstår
Samtidigt som flera tekniska hinder för utveckling av ny diagnostik övervunnits de senaste åren indikerar diagnostikverktygens fortsatta underutnyttjande att betydande hinder finns kvar.
– Med tanke på värdet av diagnostikverktyg för kampen mot antibiotikaresistens, och den stora marknaden för dessa, är deras underutnyttjande både överraskande och oroande, säger Olof Lindahl.
Ökad tillgänglighet av snabb och tillförlitlig diagnostik för bakterieinfektioner skulle avsevärt minska felaktig antibiotikaanvändning och bromsa tillväxten av antibiotikaresistens. Det skulle också hjälpa till att förskriva rätt läkemedel vid rätt tidpunkt.
– Många befintliga diagnostikverktyg för bakterieinfektioner kräver upp till 48 timmar för att ge resultat och få infektioner är därför mikrobiologiskt bekräftade snabbt nog för att ta ett förskrivningsbeslut.
Minskat lidande och ökad överlevnad
Förebyggande förskrivning av antibiotika kan leda till felaktig identifiering av bakterieinfektioner och felbehandling av virusinfektioner som om de vore bakterieinfektioner, menar Olof Lindahl.
– Förhoppningsvis kan forskningsresultaten bidra till en ökad förståelse hos diagnostikföretag, sjukhus, och myndigheter för de utmaningar som utveckling, implementering och användning av diagnostikverktyg står inför. Detta kan i sin tur leda till förändrad antibiotikaförskrivning och därmed stötta kampen mot resistenta bakterier, vilket kommer att kunna minska patienters lidande och öka deras överlevnadschanser.
Hör Olof Lindahl berätta om det aktuella projektet i en kort film från JPIAMR.eu (engelska)