Aktiv studentmedverkan är det begrepp som används för att sammanfatta olika typer av undervisning där studenterna bjuds in för att vara medskapare av sin egen utbildning. Aktiv studentmedverkan går alltså ett steg längre än olika former av aktiverande undervisning, men det är förstås en glidande skala mellan olika former av aktiverande undervisning och aktiv studentmedverkan.
– Aktiv studentmedverkan handlar om att testa nya sätt att arbeta tillsammans med studenterna, att bjuda in till nya roller, säger Lovisa Håkansson, projektassistent på enheten för universitetspedagogik vid universitetsförvaltningen. Lärare som provar aktiv studentmedverkan tycker ofta det är roligt och engagerande. Läraren får en bra insyn i hur studenterna tänker och resonerar.

– Ja, det är många som berättar att ett fördjupat samarbete med studenterna ger energi, säger Ulrike Schnaas, pedagogisk utvecklare vid enheten för universitetspedagogik.

Vill man som lärare utvecklas mer inom det här fältet kan området aktiv studentmedverkan bidra med ytterligare pedagogiska perspektiv.
– Vid enheten för universitetspedagogik finns också stöd och råd för att komma igång med aktiv studentmedverkan, säger Lovisa Håkansson.

Aktivitet och samarbete bra för lärandet

Forskning visar att individer som är aktiva och får möjlighet att bearbeta stoffet tillsammans lär sig bättre och djupare. Men den pedagogiska forskningen betonar också att samarbete gynnar lärandet positivt.
– Aktivitet och samarbete kan vara mycket: studenter som ställer frågor, tar anteckningar, leder studiegrupper, är mentorer, deltar i kursutvecklingen etc, säger Lovisa Håkansson, och fortsätter:

– Men för att aktivitet och samarbete ska kunna uppstå behövs det ofta att läraren skapar bra förutsättningar och bjuder in studenterna att bidra mer under sin utbildning. Detta förhållningssätt är något som både studenter och lärare kan behöva öva på, eftersom det kan utmana traditionella utbildningsstrukturer.

Forskningen visar också att aktiv studentmedverkan är viktigt inte minst för breda studentgrupper där studenter har olika förutsättningar och bakgrunder.
– Aktiv studentmedverkan är också ett förhållningssätt. Studenter ses inte som ”konsumenter” utan bjuds in till ett slags partnerskap kring lärandet. Studenterna ges möjlighet att ta ansvar, vilket är viktigt inte minst med tanke på de samhällsutmaningar vi har framför oss, säger Ulrike Schnaas.

Samarbetsinlärning

En typ av aktiv studentmedverkan är det som kallas samarbetsinlärning eller Supplemental instruction/SI-PASS på engelska. Det är en metod för mentorsprogram där mer erfarna studenter leder studiegrupper för mindre erfarna studenter. Enheten för universitetspedagogik erbjuder utbildning för studenter i metoden.
– Samarbetsinlärning är väl beforskat och ger bra resultat, säger Lovisa Håkansson. Studiegrupperna ger studenterna tillfälle att diskutera kunskapsluckor eller saker man tycker är extra svåra. Studenterna som lederna studiegrupperna använder främst sin egen studieerfarenhet och får pröva att inta rollen som facilitator av inlärning.

– Det är läraren som undervisar medan studenterna leder diskussioner i studiegrupper, betonar Ulrike Schnaas. Studenterna ska inte komma med de rätta svaren eller bli någon form av minilärare. De ska stötta diskussionen och hjälpa studenterna formulera sina frågor så de kan utnyttja tiden med läraren på bästa sätt.

Tips för aktiv studentmedverkan på distans

Lovisa Håkansson trycker på vikten av att inte glömma den sociala aspekten av lärandet. Det är inte minst viktigt nu när mycket undervisning sker på distans via olika digitala verktyg.
– Inled gärna med att vara social och prata om annat. Det skapar en trygghet innan man sätter igång och kan bidra till inlärningen och motivationen. Nu när utbildningarna till stor del sker på distans är det extra viktigt att tänka på det sociala, säger Lovisa Håkansson.

Det kan också vara bra att se de schemalagda tillfällena man har i kurser som viktiga forum där studenterna kan få kontakt med andra studenter och lärarna. Detta oavsett om kursen går digitalt eller på campus. Det kan till exempel ske genom att prioritera diskussion av kursmaterial eller föreläsningar för att skapa mer aktiv inlärning.
– Föreläsningar live via zoom kanske inte är det bästa. Kanske kan man spela in föreläsningen, låta studenterna lyssna och diskutera i grupper och sedan använda den lärarledda tiden för att ta sig an studenternas kunskapsluckor och skapa en djupare förståelse, säger Lovisa Håkansson.

Pandemin kan vara ett bra tillfälle att utforska möjligheterna tillsammans med studenterna.
– Omställningen till digital undervisning har varit en utmaning för alla, men innebär kanske också en chans att se lärandet som ett gemensamt ansvar, där studenterna kan hjälpa till med sina kunskaper och kompetenser, säger Ulrike Schnaas.

Det här låter ju bra men det är ju ofta en pressad situation som lärare, finns det något stöd eller hjälp för att komma igång?
– Ja, absolut. Lärare får gärna kontakta oss för konsultation, idéer, inspiration eller bara någon att bolla med, säger Lovisa Håkansson. Vi har också samlat material om aktiv studentmedverkan på www.uu.se/asp och där lägger vi också ut nytt material vartefter.