Firandet av universitetets 544:e födelsedag börjar i universitetshuset aula kl. 15 den 7 oktober.

I är det är alltså sex år kvar till 550 år och planeringen för det jubiléet har redan startat. Stora jubiléer kräver lång förberedelsetid, det har universitetet varit medvetet om länge även om tiden ändå kan bli för knapp ibland.

Inför universitetets 400-årsjubileum 1877 väcktes tanken på att kunna fira jubiléet i ett nytt universitetshus. Det var framför allt behovet av en ny festsal som var bakgrunden till behovet av ett nytt universitetshus. På 1800-talet användes Carolinasalen i Carolina Redeviva som fest- och samlingslokal men universitetsbiblioteket behövde Carolinasalen för att expandera. Det fanns också behov av mer undervisningssalar och även mer utrymmen för förvaltningen.

Tiden blev för knapp

Tanken på ett nytt universitetshus väcktes 1871 och ett första förslag fanns klart och skickades vidare till riksdagen 1876. Det var beräknat att kosta drygt en miljon kronor. Men riksdagen anslog bara 740 000 kr, dessutom med det tydliga tillägget att inga ytterligare medel skulle beviljas. I det läget behövdes ett nytt förslag men nu var tiden för knapp för att universitetshuset skulle hinna bli klart till jubileet 1877. Det blev istället så att en arkitekttävling lystes ut under jubileumsåret.

Byggnad för universitets värdighet

I programmet till arkitekttävlingen 1877 står bland annat: "Universitetsbyggnaden skall i monumentalt hänseende fullt motsvara Universitetets värdighet och fordringar." I programmet beskrivs behoven, bland annat elva föreläsningssalar, sessionsrum för de dåvarande fakulteterna och förstås en festsal eller aula för 2 000 personer. I programmet betonades vikten av akustiken: "Vid salens konstruktion lägges särskilt vigt på fördelaktiga akustiska förhållanden.". Även värmen och ventilationen betonades särskilt: "Fullständig värmeledning och ventilation, icke allenast för rummen, utan äfven för korridorerna och förstugorna."

Om det var möjligt inom budgeten på 740 000 kr skulle huset också inrymma bland annat en sessionssal för konsistoriet, ämbetsrum för rektor, kansli med arkivrum, räntekammare, portvaktsrum och tre rum och kök för en vaktmästare.

Utifrån de elva tävlingsförslag och arkitekter som skickade in tävlingsbidrag valdes Herman Teodor Holmgren till arkitekt. En relativt okänd arkitekt, både då och idag. En intressant detalj är att av tävlingsbidragen är det bara Holmgrens förslag som har en monumental, öppen trappa i byggnadens mitt. Under projekteringen ritas förslaget om ganska mycket och ett viktigt tillägg är sidotrapporna upp till förhallens övre del. Då skapades de trappor som idag används vid universitetets processioner.

Njut av byggnaden

Det nya universitetshuset invigdes 1887, tio år efter 400-årsjubiléet. Universitetshuset och miljön runt omkring är idag klassat som statligt byggnadsminne av riksintresse. När du besöker universitetshuset nästa gång tag dig gärna tid att njuta av byggnaden. Universitetshuset är en av Sveriges bäst bevarade byggnader från det sena 1800-talet och har undgått större ingrepp.

Titta upp i taken, studera väggar och inredningsdetaljer. Gå upp för trappan till övre förhallen och blicka ut. Förhallen med de tre kupolerna har beskrivits som "en av den svenska 1800-talsarkitekturens förnämsta rumsskapelser.".

Det är inte för inte som bilddetaljer från väggar och tak används återkommande i universitetets kommunikation.