Hittills har humaniora och samhällsvetenskap kanske inte varit så framstående inom nationell infrastruktur, men nu är Centrum för digital humaniora (CDHU) med i tre infrastrukturprojekt. Vad har hänt?

– Jag tror det finns flera faktorer för det. En är att vi nu har ett Centrum för digital humaniora vid Uppsala universitet finansierat med 30 miljoner kronor för de närmaste fem åren. Det innebär att vi kan stötta de här nationella infrastrukturprojekten finansiellt. Dessutom stöds CDHU tvärs över vetenskapliga disciplingränser och det ger ytterligare stöd för infrastrukturprojekten bland annat genom tillgång till superdatorerna vid Uppmax.

– En annan faktor är att vi som forskare är mer medvetna om hur den snabba tekniska utvecklingen leder till förändringar som i sin tur leder till nya vetenskapliga upptäcker och tvärtom. Att kunna studera de här fenomenen på en nationell nivå är också en konsekvens av den tekniska utvecklingen.

– Sist men inte minst är hur vi som globala forskare i vår tid av sociala och miljömässiga utmaningar verkar ha förstått betydelsen av kollegialitet och samarbete för global påverkan. Som forskare måste vi svara på forskningsfrågor som inte nödvändigtvis kan delas in i vetenskapliga discipliner eller bara är begränsade till ett geografiskt område. Frågor och utmaningar som istället bottnar i den verkliga världen och som kommer att behöva vara både transformativa och nyskapande för mänskligheten och samhället.

– Det här är vad CDHU hoppas inspirera till, förutom att analysera och bearbeta digitala metoder förstås.

Vilken roll har CDHU i de olika projekten?

– Vi stöttar den nationella infrastrukturen för digital arkeologi (SveDigArk) som leds av institutionen för arkeologi och antik historia vid Uppsala universitet, med en expert på geografiska informationssystem (GIS). I projektet Nationell workshop om humanistisk infrastruktur (HumInfra), som leds av Lunds universitet, är vår roll att stötta träning, metoder och verktyg för artificiell intelligens (AI) inom humaniora och samhällsvetenskap i samarbete med Uppsala universitetsbibliotek. I det tredje projektet nationell infrastruktur för visualisering och analys av vetenskapliga data (InfraVis), som leds av Chalmers, samarbetar vi med Centrum för bildanalys vid Uppsala universitetet för att experimentera med de senaste trenderna inom vetenskapliga visualiseringsmetoder och verktyg.

Vad betyder de här tre projekten för forskningen i stort?

– Det här betyder att vi tillsammans inom humaniora och samhällsvetenskap vid Uppsala universitet och i Sverige kommer att prova ett antal nya metoder och verktyg för forskning. Bland annat inom artificiell intelligens - som till exempel bildbehandling, naturlig språkbehandling och maskininlärning - datavetenskap, GIS och vetenskaplig visualisering. Som forskare får vi möjlighet att diskutera den här otroliga nya tekniken nationellt och därigenom bidra till att föra Sverige till den internationella forskningsfronten.

På vilket sätt kommer de enskilda forskarna märka det här?

– Vi hoppas skapa möjligheter för forskningssamarbeten mellan de här tre projekten, genom seminarier, övningsmöjligheter och workshops men också genom vårt pilotprogram som stöttar tekniskt genomförande av projekt inom humaniora och samhällsvetenskap. I övrigt fortsätter vi arbetet på samma sätt som tidigare vid CDHU och välkomnar förstås alla intresserade. Det är bara att ta kontakt med oss!