När Högskolan på Gotland skulle bli en del av Uppsala universitet fanns ursprungligen två huvudsakliga målsättningar: att locka fler forskare, lärare och studenter till Visby samt att utveckla och expandera forskningen både kvantitativt och kvalitativt. Olle Jansson, Uppsala universitets rektorsråd för Campus Gotland, berättar mer.

– Redan från början togs beslut om öronmärkta medel för specifika forskningssatsningar som portionerades ut till en mängd olika projekt, men så småningom utvärderades detta och man insåg att det fanns behov av mer strategiskt planerade satsningar.

Statligt stödpaket

En faktor som kom att påverka processen var när Region Gotland inte fick regeringens tillåtelse att hyra ut hamnen i Slite till det ryska bolaget Gazprom för deras projekt att lägga ner gasledningar i Östersjön.

– Detta föranledde då en statlig kompensation i form av ett stödpaket till regionen på 100 miljoner kronor. Uppsala universitet förde samtidigt en dialog med regeringen som resulterade i att 40 miljoner kronor av dessa direkt gick till universitetet för att satsa på forskning.

Tillsammans med de tidigare avsatta medlen från Uppsala universitet resulterade det i en pott om cirka 90 miljoner kronor över fem år, vilket gjorde att man började planera för större och längre projekt som hade koppling till de strategiska mål som redan fanns för Campus Gotlands verksamhet; hållbar utveckling, mång- och tvärvetenskap och regional samverkan.

– Vi uppmanade både enskilda forskare och forskargrupper att komma in med förslag i denna planering, kopplat till utbildningen och forskningen vid Campus Gotland, och sedan betalades de första projektmedlen ut under 2018.

Såväl regional som internationell relevans

Pågående projekt löper till 2023-2024 och satsningar har gjorts inom områden som man bedömer kommer att vara styrkeområden; till exempel Energiomställning, Digitalisering, Hållbar destinationsutveckling, Kulturarv, Folkhälsa. En nystartad forskarskola kring hållbar utveckling är den enskilt största satsningen med cirka 35 miljoner för finansiering av tolv doktorander från nio olika institutioner. Kriterierna för att projekten skulle antas till forskarskolan var att forskningen skulle handla om hållbarhetsutmaningar med fokus på Gotland, men att projekten också skulle ha internationell relevans.

– Det vi hoppades att satsningen skulle resultera i, och som vi ser att den redan också har gjort, är att forskningen kunde ta ett litet språng. Som en injektion, att hjälpa till att stimulera och starta upp projekt som sedan ska kunna stå på egna ben. I framtiden hoppas vi dock ändå att det kommer att finnas en viss årlig ekonomisk stimulans för de tvärvetenskapliga satsningarna, då dessa brukar vara lite svårare att få till inom de ordinarie finansieringssystemen vid universitetet.

Förutom att bygga volym, stärka forskningen och öka kvaliteten så handlar det också om att skapa förutsättningar för nästa generations forskare vid Campus Gotland. En stor satsning på post doc-tjänster har genomförts.

Redo för nästa steg

Inom planeringsrådet följer man upp alltsammans genom att de projekt som har fått medel återrapporterar och lämnar skriftliga uppföljningar, dels kontinuerligt under projekttiden, dels vid avslutat projekt.

– De gällande målsättningarna för Campus Gotland är formulerade till och med 2021. I och med rektorstillträdet vid årsskiftet har nu frågan om nästa steg i Campus Gotlands utveckling kommit upp på bordet och rektor har beslutat om att genomföra en utredning med syfte att skapa förutsättningar för att på bästa sätt utnyttja Campus Gotlands potential i relation till Uppsala universitets mål och strategier.

Porträttbild Olle Jansson. Foto: Daniel Olsson.