Uppsala universitet leder projektet Sesam, ett nationellt initiativ där merparten av Sveriges lärosäten och forskningsinstitut ingår. För att kunna bedriva forskning i världsklass krävs en god tillgång till högklassig forskningsinfrastruktur. Beroende på forskningsinriktning kan det röra sig om olika typer av infrastrukturer så som exempelvis experimentell utrustning, databaser, bibliotek, samlingar och biobanker. Uppsala universitet står värd för flera nationella och internationella forskningsinfrastrukturer där Science for life Laboratory (SciLifeLab), Biobank Sverige och Alvin (digitaliserat kulturarvsmaterial) är tre exempel.
Tillgängliggöra laboratorieinfrastrukturer
Sesam är ett nystartat samverkansprojekt specifikt inriktat på laboratoriebaserad infrastruktur för material-, ingenjörs- och livsvetenskaper. Projektet leds av Uppsala universitet samverkan och koordineras tillsammans med Stockholms universitet, Lunds universitet och Rise. Målet är att tillgängliggöra Sveriges laboratorieinfrastrukturer och göra det lättare för aktörer utanför värdorganisationen att nyttja dem.
– Det finns ett stort behov av att tydliggöra vad som gäller och därmed underlätta för akademin att öppna upp när det gäller nyttjandet av laboratorieinfrastrukturerna inom akademin. Det handlar om frågor om alltifrån prissättning till rena arbetsmiljörelaterade frågor, säger Cecilia Nilsson, projektledare för Sesam, Uppsala universitet samverkan.
Till att börja med ska projektet kartlägga de befintliga öppna laboratorieinfrastrukturer som finns att tillgå inom svenska universitet och forskningsinstitut. Här ser förutsättningarna väldigt olika ut. Det finns alltifrån laboratorieinfrastruktur som primärt utvecklats för grundforskning och ibland också används i klinisk verksamhet, till testbäddar för att exempelvis verifiera prototyper eller utveckla pilotproduktion. Oavsett storlek eller inriktning så behövs en gemensam praxis kring nyttjandet av infrastrukturerna.
– En viktig del i projektet handlar om att rigga för robusta och transparenta beslutsprocesser. Till exempel på vilken basis olika former av projekt ska prioriteras för tillgång till infrastrukturerna, säger Cecilia Nilsson.
Hantera frågor om sekretess
Ytterligare en fråga handlar om sekretess och konfidentialitet. Universitet måste förhålla sig till de regelverk kring öppenhet som styr statlig verksamhet. Men företag och enskilda organisationer som driver forskning och utveckling har ofta behov av sekretessbelagda resultat.
– Här handlar det om att hitta ”best practice”. Projektets mål är att ta fram en praxis med rekommendationer om hur frågor som exempelvis sekretess och frågor som rör immateriella rättigheter ska hanteras, säger Cecilia Nilsson.
Många kompetenser behövs
I samverkansprojektet ingår, förutom de fyra projektparterna, huvudparten av Sveriges lärosäten och forskningsinstitut. Projektet är brett och berör flera komplexa utmaningar vilket gör att det finns behov av många olika kompetenser.
– Projektet är bemannat med bland annat jurister, personer som är kunniga i samarbeten mellan myndigheter och industri, experter på infrastrukturfrågor vid lärosäten och kommunikatörer, berättar Cecilia Nilsson.
Sesam startades i februari i år och kommer att pågå till och med 2024.