Prorektor Coco Norén hälsade välkommen med att betona huvudsyftet med konferensen om utbildningsutvärderingar: att inspirera och sprida erfarenheter.

– Det finns en otrolig tillfredsställelse i att undervisa och att vara lärare! Jag vill även passa på att slå ett slag för att undervisa på de lägre nivåerna i grundutbildningen, det är fantastiskt hur studenter kan utvecklas på bara några år.

Åsa Kettis, avdelningschef vid avdelningen för kvalitetsutveckling, visade den grafiska utformningen av Uppsala universitets kvalitetssystem. Hon förklarade att den cirkelformade figuren, som påminner om ett färgsprakande hjul, egentligen är en ”konformad struktur”, sedd uppifrån, med fast botten, stödjande pelare och en fast kärna i mitten.

– En av de mest akuta frågorna i dagsläget är att stävja fusk vid examinationer, men kärnan i strukturen, ”Miljöer för forskning och utbildning” är avgörande för hela arbetet med kvalitetsutveckling. Men vilken av komponenterna i hjulet är viktigast? Jo, ”Kompetens och karriär”. Om det inte fungerar så skulle själva kärnan börja skaka.

I fältet ”Forskning och utbildningsutvärdering” finns utbildningsutvärderingsmodellen, som är inomvetenskaplig och självreglerande. UKÄ:s lärosätesgranskning utgår från frågor som: Håller det här kvalitetssystemet vid Uppsala universitet måttet? Skapar det goda förutsättningar för kvalitativ utbildning?

– Mellan februari och maj 2021 sker platsbesök av UKÄ på universitetet och ett preliminärt yttrande kommer att följas av ett beslut om vad de kommit fram till senare under året.

Maria Wolters, projektledare vid avdelningen för kvalitetsutveckling, presenterade Kvalitetsrapporten – vad visar halvtidsuppföljningen?

– Det finns utmaningar rörande rekrytering av studenter och doktorander till utvärderingarna, men den decentraliserade utvärderingsmodellen innebär en styrka. Den har ett starkt stöd, är tydligt kvalitetsdrivande och har skärpa. Ambitionen är att utvärderingen ska vara enkel och kostnadseffektiv, men detta är resurskrävande. Utvärderingen visar att styrkor till exempel handlar om hög ämnesmässig och pedagogisk kompetens bland lärare, goda undervisningsformer, en bred internationell bakgrund bland studenter och lärare, att undervisningsinnehållet är forskningsanknutet och inte minst att det finns ett gott studentinflytande, även om studentkårerna önskar förbättrad återkoppling till studenter om resultat och åtgärder.

Jacob Färnert, ordförande i Uppsala studentkår, pratade sedan om studentkårernas arbete med utbildningsutvärderingar och menade att universitetet fortfarande saknar vissa riktlinjer för studentinflytande.

– Uppsala universitet lägger mycket mindre pengar på studentrepresentanter än flera andra universitet inom SLUG-nätverket (samarbetet mellan universiteten i Stockholm, Lund, Uppsala och Göteborg).

Cilla Häggkvist, biträdande avdelningschef vid studentavdelningen, tillade att arbetet med att få riktlinjerna på plats pågår och är förhoppningsvis klart inom kort.

Prorektor Coco Norén fyllde i att med att beslut finns om att arvodera studentrepresentanter, att det dock inte är helt genomfört över hela verksamheten, men att det är på gång.

Några exempel på erfarenheter från verksamheten

Mikael Elinder, universitetslektor och docent vid nationalekonomiska institutionen, pratade om samhällsvetenskapliga fakultetens utredning av resurseffektivitet av utvärderingsmodellen: Vilka förväntningar finns inom olika program? Vilka ambitioner finns? Hur ser behoven ut?

– Utbildningar har olika förutsättningar för att genomföra självvärderingar, till exempel det totala antalet studenter, etc. En slutsats av utvärderingen var att det ändå rör sig om en rimlig resursåtgång, med effektiviseringspotential. De stora skillnaderna i resursåtgång tycks ha rimliga förklaringar, men något som var lite överraskande var att vi inte såg någon direkt ”utvärderingströtthet” efter självvärderingen.

Anders Backlund, rektorsråd för internationalisering behandlade frågan om mervärde av att ha med internationella bedömare i panelen när han pratade om erfarenheter från utvärderingen av forskarutbildning i medicin och farmaci.

– Att få input från till exempel Island och Danmark var väldigt intressant. Är det bra, det sätt vi jobbar på här? Värdefullt att ha med personer från andra, internationella, bakgrunder, och inte enbart från universitet utan från t ex regioner i Sverige, muséer, etc. Jag rekommenderar att man försöker hitta representanter från andra bakgrunder än universitetsvärlden.

Otto Fischer, professor i retorik vid litteraturvetenskapliga institutionen, pratade om utvärderingen av forskarutbildningen i retorik vid Uppsala universitet och talade varmt om den ”Benchmarking”-modell de använde sig av.

– Retorik är ett litet ämne både nationellt och internationellt sett i Europa. Vi samarbetade med universitetet i Tübingen, som har den enda institutionen i Europa för retorikämnet. I benchmarkingmodellen ingår ett komparativt perspektiv, vilket resulterade i ett gemensamt erfarenhetsutbyte, och de satte sig in i vårt svenska utbildningssystem mycket väl och skickade oss sedan en utförlig rapport. Vi hade också en kompletterande bedömare internt vid institutionen för romanska språk vid Uppsala universitet. Farhågor var att det skulle vara svårt att jämföra de olika ländernas system med varandra, men det var ett oerhört givande utvärderingsarbete som även har lett till spännande samarbeten framåt. Modellen rekommenderas, i synnerhet när reserestriktionerna hävs och man kan besöka andra länder i ett dylikt samarbete.