Den 12 december 2019 beslutade konsistoriet om den andra och sista delen av revidering av universitetets arbetsordning. En nyhet i arbetsordningen är ett inledande avsnitt ”Statuter”, som beskriver kärnvärden för universitetet och som bland annat tar upp autonomi, det fria kunskapssökandet, det kollegiala styret och studenters roll. Vidare införs ett ”konstitutionellt skydd” med syfte att säkerställa att konsistoriet får god tid på sig, vid beslut som rör vissa portalparagrafer i arbetsordningen. Det innebär att det krävs två likalydande beslut tagna med sex månaders mellanrum för portalparagraferna.

Beslut om att inrätta och avveckla institutioner, samt centrumbildningar och andra arbetsenheter som lyder direkt under rektor eller områdes- eller fakultetsnämnd, flyttas från konsistoriet till rektor. Det gör även frågor som rör intendenturområden, eftersom dessa inte längre regleras i arbetsordningen.

Studentrepresentationen i institutionsstyrelser ökar till mellan tre och fyra studenter. Vidare ska institutionsstyrelser kunna delegera till prefekten, att inleda rekrytering av teknisk och administrativ personal.

I arbetsordningen beskrivs nu att det vid Uppsala universitet finns en disciplinnämnd och en nämnd för utredning av avvikelser från god forskningssed.

Konsistoriet beslutade även om sin en egen arbetsordning, ”Arbetsformer för konsistoriet vid Uppsala universitet”, vilket tidigare varit en del av universitetets arbetsordning.

Det var den 20 februari i år som konsistoriet beslutade om den första reviderade delen av arbetsordningen, som rörde processen att ta fram förslag på rektor och utse prorektor, att inrätta ett universitetskollegium samt mandatperioder för akademiska ledare.

Så snart dokumentet "Arbetsordning för Uppsala universitet" är justerat, kommer det att läggas i mål-och regelsamlingen.