Gerry Wright, verkställande direktör för Canada’s Global Nexus for Pandemics and Biological Threats och professor vid institutionen för biokemi och biomedicinska vetenskaper vid McMaster University i Kanada är hedersgäst vid årets Göran Gustafsson symposium. I år är temat antibiotikaresistens och gemensamma åtgärder för att hitta hållbara lösningar. Gerry Wrights forskningslabb är inriktad på allt från utveckling av antibiotikaresistens och dess molekylära mekanismer till upptäckten av nya molekyler med antibiotisk aktivitet som kan bli framtida läkemedel.

Gerry Wright.
Gerry Wright, McMaster University,
Kanada. Foto: Georgia Kirkos.

– Mitt team har varit intresserad av ursprunget till de antibiotikaresistensgener som enligt konsensus, finns i den enorma källan av mikroorganismer i miljön, och hur dessa gener kan mobiliseras till patogener hos människor och djur, berättar Gerry Wright.

– Vi vill även hitta sätt att hämma antibiotikaresistensmekanismer för att kunna rädda våra befintliga läkemedel och identifiera kombinationer av antimikrobiella föreningar som kan förhindra uppkomsten av resistens, fortsätter Gerry Wright. Vår tvärvetenskapliga metod omfattar bioinformatik, mekanistisk enzymologi, proteinstruktur och proteinfunktion, naturproduktkemi och syntetisk biologi.

Nya antimikrobiella medel som produceras av miljöbakterier

Som Göran Gustafsson-föreläsare och huvudföreläsare kommer Gerry Wright, professor i biokemi och biomedicinska studier, att diskutera om hur vi kan använda resistens för att upptäcka nya antimikrobiella medel som produceras av miljöbakterier. Dessa organismer producerar antimikrobiella föreningar genom särskilda genetiska program som kallas biosyntetiska genkluster. Men det finns flera utmaningar för forskarna och det påverkar även det internationella samarbetet dem emellan.

– För att mikroorganismerna inte ska förgifta sig själva när de tillverkar dessa föreningar har de ofta inbäddade resistensgener i det biosyntetiska genklustret, berättar Gerry Wright. Förekomsten av sådana resistensgener kan ge information om det molekylära målet för den producerade föreningen. Omvänt kan avsaknad av kända resistensgener visa på produktion av antibiotika med ett nytt verkningssätt. Jag kommer att visa exempel på båda dessa strategier under symposiet.

Internationellt samarbete har stor betydelse för forskning om antibiotikaresistens

Antimikrobiell resistens är ett existentiellt hot mot modern medicin. Paradoxalt nog, kan vi ha den lägsta forskningsintensiteten om nya antibiotika på flera årtionden. Detta skapar många utmaningar för forskarna och påverkar det internationella samarbetet mellan dem.

– Utmaningarna är väldigt omfattande, berättar Gerry Wright. Det finns ekonomiska hinder som gör det mindre lockande för företag att investera i att upptäcka och utveckla nya antibiotika. Internationellt samarbete är nödvändigt för att kunna lösa dessa ekonomiska hinder.

– Men det handlar inte bara om pengar. Forskning kring upptäckt och utveckling av antibiotika är extremt svår, och inget institut eller land har alla lösningar. Vi måste arbeta tillsammans och dela med oss av våra idéer, framgångar och misslyckanden för att se till att framtida generationer har tillgång till antibiotika och de fördelar de medför för människors och djurs hälsa.

Nya metoder för att hitta antibiotika

Trots utmaningarna som finns med forskning om antibiotikaresistens är Gerry Wright mycket optimistisk inför framtiden. Den traditionella screening av miljömikrober som gav upphov till de antibiotika som finns i dag har överskuggats av nya metoder som utnyttjar genomik, metabolomik, syntetisk biologi och högflödesbiologi.

– Trots svårigheterna som finns idag av att få fram nya antibiotika till patienter, har forskningen aldrig varit mer spännande och livfull, säger Gerry Wright. Området drar full nytta av de framsteg som uppstår under den genomiska eran, och det är ett oerhört spännande område där man kan bygga upp en forskningskarriär.

– Jag ser mycket fram emot att komma till Sverige och Göran Gustafsson-symposiet för att interagera med mina kollegor, studenter och unga forskare som är intresserade av det här området. Uppsala, och Sverige som land, har ett enastående och välförtjänt rykte för innovativ, banbrytande forskning och upptäckter inom antibiotikaresistens, avslutar Gerry Wright.