Anställningsordningen handlar också om universitetets möjligheter att kunna attrahera, rekrytera, behålla och utveckla lärare för, att kunna bedriva forskning och utbildning av högsta kvalitet. Att skapa en tydligare karriärstege med andra ord.

För att universitetet ska kunna vidareutveckla sin ställning som en attraktiv arbetsgivare ska anställda lärare ges möjlighet till intressanta arbetsuppgifter och tillfälle till professionell vidareutveckling”. 
(ur Anställningsordningen)

Enligt högskolelagen ska det finnas professorer och lektorer vid varje lärosäte men därutöver så är det upp till varje lärosäte att besluta vilka ytterligare lärarkategorier som ska finnas. Vid Uppsala universitet finns lärarkategorierna professor, gästprofessor, adjungerad professor, universitetslektor, biträdande universitetslektor, universitetsadjunkt, adjungerad universitetslektor och adjungerad universitetsadjunkt.

Öppenhet och transparens
 

Anställningsordningen är universitetets gemensamma utgångspunkt för rekrytering och befordran av lärare och den har sedan kompletterats och anpassats till behov inom vetenskapsområden och fakulteter genom lokala riktlinjer.
En utgångspunkt för anställningsprocessen är öppenhet, transparens och förutsägbarhet. Uppsala universitet är ju en myndighet och då gäller offentlighetsprincipen, vilket innebär att allt beslutsunderlag i ett rekryteringsärende som huvudregel är offentligt. 

Rekrytering av lärare är en viktig del av internationaliseringen. Utlysningar ska som regel ske internationellt och rekryteringsgrupper ska beakta mobilitet som en merit.”
(ur Anställningsordningen)

Även befordransprocessen ska präglas av transparens och förutsägbarhet. 
 

Många olika uppfattningar
 

Det var den 26 september 2019 som konsistoriet uppdrog åt rektor att revidera Anställningsordning för Uppsala universitet och förslaget var tänkt att fastställas vid sammanträdet i december 2020. Det har varit ett omfattande arbete som tog ytterligare några månader i anspråk. 
Vad har varit svårast att enas om inom universitetet?

–  I en kunskapsintensiv verksamhet som vår så är förutsättningarna för anställning – och därmed anställningsordningen, av stor betydelse. Regleringen av rekrytering och befordran engagerar många medarbetare och olika uppfattningar har framförts i stort som smått, det vill säga inte rörande en specifik avgränsad fråga, svarar Magnus Ödman, som tillsammans med Christer Waldenström och Patrik Wallin ingår i en beredningsgrupp för implementering av anställningsordningen. 
 
Ett av de mer genomgripande förslagen tidigt i utredningen har varit, att inrätta fler tjänster som biträdande lektorat, avsett att vara det första karriärsteget i ett svenskt ”tenure track-system”, som ett led i att successivt ersätta de osäkra forskaranställningarna. 
Är detta förslag kvar i beslutet?

– Nej, någon förändrad reglering av forskaranställningar har inte ägt rum och regleringen av biträdande lektorat är i stort densamma som tidigare. Vetenskapsområden och fakulteter har dock fått i uppdrag att i VP:n återrapportera omfattningen av denna anställning och vetenskapsområdet för medicin och farmaci har fått uppdraget att ytterligare utreda förutsättningarna för biträdande lektorat i förenade anställningar.

I utredningen rörande forskaranställningar fanns förslag om vad som benämndes ”staff scientists”, det vill säga teknisk-administrativ personal som inte självständigt forskar, men som medför viktig kompetens till forskningen och som man föreslog att dela upp i tre kategorier.  
Vad säger beslutet kring dessa kategorier?

– Det förslaget har inte lett till någon reglering i anställningsordningen, då det hängde samman med förslaget om att successivt minska antalet forskaranställningar, vilket föll bort tidigt i processen.  
 
Sett till anställningsordningen, vad skulle du vilja lyfta fram som särskilt positivt för en lärare som vill göra karriär inom Uppsala universitet?

– En transparent rekryterings- och befordringsprocess, det är alltid viktigt, inte minst från jämställdhetssynpunkt. Ökad tydlighet och precision i anställningsordningen är därmed positivt för alla lärare. Det är helheten snarare än en viss fråga som är betydelsefullt.
 
För universitetet är naturligtvis kravet på vetenskaplig och pedagogisk skicklighet väsentligast för en läraranställning men numera finns också ökade krav på språkkunskaper, förmåga att samverka och samarbete med andra, att kunna bidra till kollegialt ansvarstagande samt bidra till universitetets utveckling.
Har dessa senare kompetenskrav blivit allt viktigare?

– Dessa kompetenser har säkert alltid varit viktiga men de har delvis uppmärksammats mer på senare tid, till exempel på grund av internationaliseringen. Det märks också i andra styrdokument som i exempelvis mål- och strategidokumentet.
 
Utredningen föreslog i ett tidigare skede vissa säkerhetsventiler för att garantera en kontrollerad utveckling; till exempel den praxis som finns att forskare som erhållit de mest ansedda forskningsbidragen, genom rektorsbeslut kan anställas som lektor/professor, den s.k. ”hissen”.
 Finns denna möjlighet kvar?

– Ja, denna möjlighet finns kvar men är numera också reglerad i anställningsordningen. Möjligheten ska dock användas restriktivt, säger Magnus Ödman.