Vad är InfraVis och varför behövs en sådan här forskningsinfrastruktur?
– InfraVis är en ny nationell forskningsinfrastruktur för visualisering och analys av vetenskapliga data. Men det handlar inte om hårdvara i form av datorer och mikroskop utan om kompetens och folk. Vi erbjuder visualiseringsexpertis som support till andra forskare. Nio lärosäten deltar med Chalmers tekniska högskola som värduniversitet, och vi kommer att ha runt 20 heltider under åren fördelat på många personer och engagerade i varierande grad, inklusive jag själv.
– Sverige behöver den här forskningsinfrastrukturen för att göra det lättare för forskare att visualisera vetenskapliga data och är ett led i arbetet att stärka Sveriges konkurrenskraft i hantering av storskaliga data. För även om den senaste tekniken inom datavisualisering finns tillgänglig vid flera lärosäten kan det vara svårt för den enskilde forskaren att komma igång att använda den, eftersom det kräver expertis, tid och resurser. Visualiseringsprocessen består av att utforska, transformera och betrakta stora datamängder som bilder. Dessutom är visualisering ofta interaktiv. Vi försöker inte alltid skapa fotorealistiska bilder, utan istället visualisera data på ett informativt sätt, vilket är mycket sammanhangsberoende.
Inom vilka områden kommer ni att erbjuda visualiseringsstöd?
– InfraVis kommer att erbjuda expertis inom ett brett spektrum. I mitt fall handlar det främst om visualisering av medicinska data som till exempel helkroppsbilder, käkpartier eller blodkärl. Sen kan det röra sig om att åskådliggöra molekyler inom materialvetenskap, kemi eller farmaci, eller om att visualisera digital humaniora eller ekonomiflöden. Vi välkomnar förfrågningar från alla forskare i Sverige och inom allt från humaniora och arkeologi till livsvetenskaper, medicin eller teknik.
– Det kan exempelvis handla om en forskare som plockar ut data från ett av strålrören på synkrotronljusanläggningen MAX IV i Lund. När forskaren kontaktar InfraVis slussas denna till en hubb som har koll på alla visualiseringsexperter vid de medverkande lärosätena. Forskaren sätts i kontakt med passande kompetens och får hjälp att åskådliggöra sina data, till exempel med tidsflöden eller perceptuellt anpassade färgskalor. Visualisering är inte ett substitut till utan ett komplement till statistisk analys och andra kvantitativa metoder. På så sätt kan forskaren upptäcka och förstå avvikelser och mönster och få ut ännu mer användbar information ur sin dataanalys. Inom InfraVis kommer vi även ha stort fokus på kurser, träning och workshops för att erbjuda forskarna ytterligare och egen kompetensutveckling.
Hur kopplar InfraVis till forskning vid Uppsala universitet?
– Vi har en lång historia av forskning kring visualiseringsfrågor vid Uppsala universitet knuten till Centrum för bildanalys med olika tillämpningar och fokus. Idag är tre professorer från institutionen för informationsteknologi involverade i InfraVis: Stefan Seipel, Anders Hast och jag själv. Stefans fokus ligger på interaktiva visualiseringar av geografiska och rumsliga data, till exempel kartor, stadsmiljöer och byggnader. Anders har under många år jobbat som tillämpningsexpert i visualisering vid UPPMAX (Uppsala universitets centrum för högprestandadatorer och storskalig lagring, reds. anm.) och han har också etablerat en stark koppling mot digital humaniora och handskriftsigenkänning på senare år. Jag själv har ett stort nätverk inom medicin och har forskningssamarbeten med både radiologer och kirurger. InfraVis är ett kvitto på att Uppsala universitet har stark forskning inom visualisering. Medlen går visserligen till support av andra forskare, men jag tror definitivt att jag kommer att få nya forskningsuppslag via de kontakter InfraVis kommer att ge.
Vad händer för er härnäst?
– Just nu handlar det om att skriva klart överenskommelser med Vetenskapsrådet och mellan de ingående lärosätena. I november ska vi ha en riktig kick-off där vi fastställer vem som gör vad inom samarbetet som vi har byggt under flera år redan och vilka nyrekryteringar vi behöver göra i första hand. Visualiseringssupporten kommer att vara igång från januari 2022.
– Något annat som vi ser fram mycket emot vid Uppsala universitet är inflyttningen i Nya Ångström, en utbyggnad av Ångströmlaboratoriet. I februari går flyttlasset för oss på institutionen för informationsteknologi. I Nya Ångströms entréplan byggs en visualiseringsteater, Theatrum Visuale, på 100 kvadratmeter och nära fyra meter i takhöjd. Planen är att utrusta teatern med skärmar för avancerad 3D-teknik för interaktiv undervisning, forskningspresentationer, företags- och skolbesök och andra aktiviteter. Det kommer att bli en väldigt spännande miljö vid vårt campus, där jag också ser fram emot att ha workshops för forskare från nationella InfraVis.