Smittförande
Beskrivning
Som smittförande räknas toxiner, prioner, virus, bakterier, svampar och parasiter som kan orsaka sjukdomar hos människa, djur eller växter. Smittförande ämnen delas efter human patogenicitet in 4 riskklasser:
- Biologiska ämnen som normalt inte orsakar infektioner hos människa och icke-patogena stammar av sjukdomsalstrande biologiska agens. T.ex. icke patogena stammar av Escherichia coli och Saccharomyces cerevisiae.
- Smittämnen som kan orsaka infektioner som kan ge upphov till sjukdomar som antingen går att bota, förebygga eller som normalt självläker utan allvarliga men. T.ex. Escherichia coli, Staphylococcus aureus, Influensa. Hit räknas även blod och vävnad.
- Smittämnen med risk för allvarliga konsekvenser vid exponering där möjligheterna att bota eller förebygga är begränsade. T.ex. Escherichia coli O157:H7, Bacillus anthracis, Humant Immunbrist-Virus, Rävens dvärgbandmask, och samtliga prioner.
- Smittämnen med risk för mycket allvarliga konsekvenser vid exponering, med ingen eller liten möjlighet att bota eller förebygga. T.ex. Ebola- och Krim-Kongovirus. Det förekommer dock ingen forskning med smittämnen i riskklass 4 vid Uppsala universitet.
För fullständig beskrivning se 4§ & bilaga 1 i AFS 2018:4.
Andra biologiska avfallstyper som av praktiska säkerhetsskäl hanteras som smittförande:
- Genetiskt modifierade mikro/organismer (GMM/O).
- Biologiska ämnen i riskklass 1, om de producerar hälsovådliga allergener eller toxiner.
- Kontaminerat arbetsmaterial (handskar, kanyler, knivblad, pipetter etc.), kadaver, djurhållningsavfall, cellinjer etc. riskbedöms med hänsyn till smittämnet de vart i kontakt med.
- Kadaver som avlämnas till CFVUU hanteras enligt separat rutin tillgänglig på CFVUU.
- Visst biologiskt material och vissa animaliska biprodukter, se sektion biologiskt material.
- För smittförande som även är radioaktivt, se sektion ”Radioaktivt avfall som också är smittförande”.
Hantering
Då laboratorieverksamheten och avfallsrutinerna är olika på de olika intendenturerna är det viktigt att du frågar din intendentur om lokala rutiner innan du lämnar över ditt smittförande avfall. Generellt gäller dock att smittförande avfall i riskklass 3 ska inaktiveras innan det lämnar laboratoriet, detta gäller även GMM/GMO R-verksamhet, smittämnen som är högpatogena för djur eller växter, samt smittämen som inte med säkerhet kan definieras som riskklass 1-2.
Smittförande avfall i riskklass 1-2 (inklusive GMM/GMO F och L-verksamhet) bör inaktiveras så tidigt som möjligt i hanteringen för att sedan sorteras enligt respektive avfallsfraktion. Om inaktivering ej kan ske så ska det märkas som smittförande avfall (t.ex. UN3291) och skickas i typgodkända hårdplastlådor med tätförslutande lock eller laboratorieavfallskartonger med plastsäck. I båda fallen ska förpackningarna anordnas så att:
- de är hela och rena på utsidan.
- de inte kan öppnas efter förslutning.
- vätska från eventuellt läckage absorberas och hålls inneslutet.
- stickande och skärande inte kan penetrera förpackningen.
Smittförande avfall ska märkas med:
- Institution/avdelning, grupp, namn, telefonnummer, datum. Om det under transportkedjan sker en olycka med exponering av det smittförande avfallet så kan det vara livsviktigt att få tillgång dig och din information om smittkällan.
- Varningssymbol för smittförande, samt eventuell sekundär varningssymbol t.ex. stickande/skärande, radioaktivt, etc. Samt avfallsspecifikt UN-nummer som erhålls från intendenturen.
På vissa intendenturer skall avlämnaren fylla i ett avlämnarintyg som sparas av intendenturen tillsammans med transportdokumentet i minst 3 år. Fråga din intendentur angående lokala rutiner innan du lämnar över ditt smittförande avfall.
Det korrekt förpackat smittförande avfallet får mellanlagras i för ändamålet avsedda avfallsrum innan transport till omedelbar förbränning. Normalt rekommenderas att temperaturen avgör hur lång tid det smittförande avfallet får mellanlagras: rumstemperatur max 1 dygn, ≤ +8°C max 6 dygn, ≤ -1°C max 1 år.