TextPortlet TextPortlet

Biosäkerhet

Innehåll

 

Biologiska risker

Biologiska risker kan vara smittämnen, genetiskt modifierade mikroorganismer (GMM), blod & vävnad, försöksdjur, invasiva arter, eller avfall därav, som kan ha en negativ påverkan på människors hälsa eller miljön i stort.

Exempel på vad som kan vara biorisker

 

Riskbedömning & Skyddsåtgärder

För att kunna hantera dessa biologiska risker säkert finns denna guide (sidan 10-15) över vilka skyddsåtgärder som krävs vid arbete med smittämnen och GMM i olika riskklasser. T.ex. anges när labbrock och handskar måste användas, eller när laboratoriet måste hållas avskilt och ingången märkas med varningsskylt för biologisk fara.

Utöver dessa generella skyddsinstruktioner är det viktigt att de som deltar i arbetet tillsammans genomför en riskbedömning för att identifiera de specifika risker som kan uppstå under projektet och planera lämpliga skyddsåtgärder. Riskbedömningen sparas sedan i laboratoriet där alla kan ta del av den, även myndigheter vid inspektioner.

Flödesschema vid riskbedömning

 

Smittrisk & vaccinering

Det föreligger alltid viss smittrisk vid arbete med vävnad, kroppsvätskor och rena smittämnen, särskilt när aerosoler bildas samt vid arbete med kanyler och skalpeller. Vaccination kan vara ett bra komplement till skyddsåtgärderna vid detta arbete, med det är viktigt att komma ihåg att vaccination inte ger 100% skyddseffekt.

Generellt gäller att de som arbetar med humanvävnad och kroppsvätskor skall vara vaccinerade mot Hepatit A & B. Behovet av vaccination avgörs dock alltid genom att medarbetare och närmsta chef genomför en riskbedömning.

Följande aspekter bör ingå i riskbedömningen:

  • Smittkällan
  • Typ av arbete
  • Laborantens hälsostatus
  • Vaccinets skyddseffekt
  • Vaccinets biverkningar

Om riskbedömningen visar att vaccination är lämpligt så skickas riskbedömningen till prefekt/motsvarande som slutligen godkänner vaccinationen och bokar enligt institutionens rutiner.

Kostnaden för vaccination ska bäras av arbetsgivaren, ej den anställde.

 

Om olyckan skulle vara framme är det viktigt att det finns en skriftlig rutin att följa som klart dikterar vad som skall göras vid olika situationer; t.ex. hur du skall hantera kontakt med blod eller smittämne. Vid misstanke om laboratorierelaterad smitta, kontakta din chef och infektionskliniken på Akademiska sjukhuset, 018-611 56 20.

 

Anmälan/tillstånd för arbete med smittämnen och genetiskt modifierade mikroorganismer (GMM)

Arbete med human-smittämnen och genetiskt modifierade mikroorganismer regleras främst av arbetsmiljöverket och skall anmälas eller sökas tillstånd för hos arbetsmiljöverket 45 dagar innan användning startar.

Översikt av vilken typ av arbete som kräver anmälan respektive tillstånd från Arbetsmiljöverket

 

Konsultera biosäkerhetssamordnaren med kopia på anmälan och riskbedömning innan du skickar in den till Arbetsmiljöverket. Notera att dessa formulär även innehåller en riskbedömningsdel som du inte behöver fylla i om du redan använt Uppsala universitets riskbedömningsformulär.

Mindre uppdateringar och ändringar i befintliga GMM anmälningar skickas via prefekt in till universitetets biosäkerhetssamordnare under april månad varje år. Vad som räknas som en mindre uppdatering och ändring definieras på sidan 28-31 i författningssamling AFS 2011:2.

 

Import och användning av biologiska prover för forskning

Tillstånd för import och användning av icke human-patogena biologiska prover* för forskning och utbildning hanteras oftast av Jordbruksverket. För att minska administration och kostnad för enskilda forskningsgrupper har Uppsala universitet ett samlingstillstånd för import och användning av biologiska prover för forskning och undervisning från Jordbruksverket.

De olika forskningsgrupperna behöver alltså inte själva ansöka om dessa tillstånd från Jordbruksverket, utan fyller i detta formulär och mejlar till biosäkerhetssamordnaren innan import/användning. Forskargruppen får sedan ett internt tillstånd av biosäkerhetssamordnaren och det tillståndsnummer som ibland krävs av leverantörerna innan de skickar er beställning. Universitetet skickar sedan halvårsvis in en central sammanställning till Jordbruksverket.

*

  • Animaliska biprodukter
  • Döda växter eller lägre animalier som ej är utrotningshotade.
  • OBS. Human-patogener behöver ej registreras här då importtillstånd för dessa ingår i godkänd anmälan av arbete med smittämnet/GMM till Arbetsmiljöverket.

 

Utbildningstillfällen för arbete med smittämnen

För de som inte har erfarenheten eller inte är bekanta med de svenska reglerna kring arbetet med smittämnen och GMM hålls en endagsutbildning vid ett flertal tillfällen varje termin. Under denna utbildning går vi igenom Uppsala universitets organisation, svenska lagar och förordningar, arbete med riskklass-2 smittämnen, tillbud och olyckor, samt praktiska riskbedömningar och en övning med sanering av simulerat infektiöst spill, samt hantering av stickade och skärande.

Utbildningen är gratis (och i vissa fall obligatorisk) för de som verkar inom Uppsala universitets lokaler, och riktar sig främst till examensarbetare, doktorander, post-doktorer, laboratorieassister, samt nya gruppledare. Utbildningen hålls på engelska, och det bjuds på fika. För doktorander inom Uppsala universitet är utbildningen värd 1 doktorandpoäng. Utbildningen riktar sig ej till studenter i grundutbildning och ger inga högskolepoäng.

Följande kurstillfällen erbjuds under höstterminen 2019. Kurstiden är alltid 09:00-16:15 på BMC. Anmäl dig genom länkarna nedan, notera att antalet platser är begränsat.

 

 

Bioriskkommitten

För att fastställa övergripande riktlinjer för arbete med biologiska risker finns Uppsala universitets bioriskkommitte. Ordförande i Bioriskkommitten är professor Dan I Andersson, och biosäkerhetssamordnare Henrik Gradstedt är sekreterare samt kontaktperson dit forskare kan vända sig med alla frågor rörande biorisker, t.ex. hantering av smittämnen, genetiskt modifierade organismer, invasiva arter, och myndighetskontakt etc.

 

Bioriskkommittens medlemmar:

  • Dan I Andersson (ordförande), Professor vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi
  • Magnus Essand, Professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi
  • Henrik Gradstedt (sekreterare, kontaktperson), Biosäkerhetssamordnare vid Byggnadsavdelningen
  • Peter Lindblad, Professor vid institutionen för kemi - Ångström
  • Åke Lundkvist, Professor vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi
  • Birgitta Lytsy, Vårdhygienöverläkare vid Uppsala akademiska sjukhus
  • Anna Maria Näslund, Arbetsmiljöingenjör vid byggnadsavdelningen
  • Staffan Svärd, Professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi
  • Irene Söderhäll, Professor vid institutionen för organismbiolog
  • Solveig Tjäder, Veterinär vid veterinärenheten

Innehållsansvarig: Henrik Gradstedt 09 september 2019

PageFooterPortlet PageFooterPortlet