PageHeaderPortlet PageHeaderPortlet

TextPortlet TextPortlet

Kodfält 3 Prestation

Som grund för universitetets verksamhetsindelning ligger det regleringsbrev som universitetet erhåller från regeringen. Även avgiftsförordningen och förordningen om årsredovisning och budgetunderlag reglerar hur universitetet ska reglera och återapportera sin verksamhet. Utöver detta ställer bidragsgivare och universitetsinterna behov krav på hur verksamheten ska delas upp. Indelningen av universitetets verksamhet kallas i den ekonomiska redovisningen för prestationer. Universitetets skilda verksamheter får inte sammanblandas i redovisningen och ska särredovisas i årsredovisningen.

Prestationerna återfinns i det tredje fältet i redovisningsplanen efter konto och organisatorisk enhet. Prestationsfältet är obligatoriskt i resultaträkningen, vilket innebär att samtliga intäkter och kostnader måste hänföras till en prestation i redovisningen. Vissa poster inom balansräkningen såsom anläggningstillgångar, periodiseringar och balanserat kapital ska också redovisas per prestation, medan andra balansposter kan redovisas med prestation när så önskas.

Prestationerna är indelade i tre grupper, utbildning på grund- och avancerad nivå, forskning och utbildning på forskarnivå samt universitetets förvaltning och universitetsövergripande händelser.

I regleringsbrevet krävs att hela universitetets verksamhet ska fördelas på de två områdena utbildning på grund- och avancerad nivå samt forskning och utbildning forskarnivå i årsredovisningen. I regleringsbrevet krävs även att avgiftsfinansierad verksamhet ska särredovisas i redovisningen av de två områdena.

bild

Vilken prestation skall användas?

Intäkter
Det är bedriven verksamhet som avgör hur en ekonomisk händelse ska bokföras. I vissa fall är det enkelt: grundutbildningsanslag ska redovisas på prestationen för grundutbildning, intäkter för uppdragsutbildning på prestationen för uppdragsutbildning o.s.v. På vilken prestation avgiftsintäkter ska bokföras är alltid en bedömningsfråga.

Kostnader
Kostnaderna ska belasta prestationerna så att de speglar var i verksamheten förbrukningen av resurser sker. Kostnadernas fördelning mellan prestationerna är dock i större utsträckning än intäkterna en bedömningsfråga. Om kostnaden består av t.ex. en lön för en lärare som endast utför grundutbildning är valet av prestation enkelt, men om läraren även undervisar på forskarnivå ska lönen fördelas till fler prestationer. Om lönen avser administrativ personal ska lönen fördelas till utbildning och forskning inom stödverksamheten.

Stödverksamhet

All verksamhet vid universitetet är indelad i stöd respektive kärnverksamhet. Stödverksamhetens kostnader får bara fördelas mellan tre prestationer, 110 utbildning grund- och avancerad nivå, 120 uppdragsutbildning och 210 forskning/utbildning forskarnivå.  I dokumentet Stöd eller Kärn? finns anvisningar om hur universitetets kostnader skall fördelas mellan stöd- och kärnverksamheten.

Prestationer som avser utbildning

110 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Grundläggande högskoleutbildning definieras som avgiftsfri högskoleutbildning som vilar på vetenskaplig grund och där universitetet och Universitets- och högskolerådet hanterar antagningen i enlighet med Högskoleförordningen. Under prestationen ska kostnader för grundutbildningsverksamheten placeras. De vanligaste intäkterna på prestation 110 är:

  • Statsanslag, ramanslag enligt årliga regleringsbrev från regeringen
  • Intäkter av avgifter enligt 4§ avgiftsförordningen
  • Intäkter av bidrag (ex Erasmus, MFS, Linneaus-Palme)
  • Övriga bidrag ex lönebidrag för personer som arbetar inom prestationen.

Intäkter i form av grundutbildningsanslag är den främsta finansieringskällan för utbildning på grund och avancerad nivå. Exempel på avgiftsintäkter enligt 4§ avgiftsförordningen är försäljning av kompendier till studenterna.

111 Utbildning avgiftsfinansierade studenter

Prestation 111 används för redovisning av utbildning av studenter som är avgiftsskyldiga enligt förordning (2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor. Studenten deltar i utbildningar på grundnivå och avancerad nivå på samma villkor som icke betalande studenter. Verksamheten skall särredovisas i årsredovisningen och krav på full kostnadstäckning föreligger enligt regleringsbrev. Grundutbildningsanslag får inte förekomma på prestation 111.

112 Beställd utbildning

Med beställd utbildning avses utbildning som ett lärosäte genomför åt ett annat lärosäte enligt avtal med det andra svenska lärosätet eller med ett annat utländskt lärosäte inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Beställd utbildning ska alltid bedrivas med full kostnadstäckning. Grundutbildningsanslag får inte förekomma på prestation 112. Före 2011-01-01 redovisades beställd utbildning på prestation 122.

120 Uppdragsutbildning

Med uppdragsutbildning avses utbildning som anordnas mot avgift från annan än enskild och som uppdragsgivaren utser deltagarna till. Uppdragsutbildning regleras i ett flertal förordningar om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor, och ska alltid bedrivas med full kostnadstäckning. Uppdragsutbildningen finansieras främst via avgiftsintäkter som redovisas i kontoklass 33, men det kan även förekomma en mindre andel bidragsintäkter på denna prestation ex lönebidrag från arbetsförmedlingen. Grundutbildningsanslag får inte förekomma på prestation 120.

Prestationer som avser forskning

210 Forskning/utbildning på forskarnivå

De vanligaste intäkterna på prestation 210 är:

  • Statsanslag, ramanslag enligt årliga regleringsbrev från regeringen
  • Intäkter av avgifter enligt 4§ avgiftsförordningen
  • Övriga bidrag ex lönebidrag, dock ej forskningsbidrag

Inom prestation 210 redovisas den forskning och utbildning på forskarnivå som finansieras via de statliga anslagen.
De avgiftsintäkter som förekommer under prestationen är intäkter av avgifter enligt 4§ avgiftsförordningen och kommer försäljning av varor eller tjänster genererade av verksamhet inom forskning/utbildning forskarnivå, t.ex. försäljning av forskningsrapporter. Ett annat exempel på avgiftsintäkter under prestation 210 är intäkter inom medicinska fakulteten från Landstinget för driftskostnader och löner, s.k. ALF-medel.
Övriga bidrag består t.ex. av lönebidrag från arbetsförmedlingen för personer anställda inom forskning/utbildning forskarnivå.

220 Bidragsforskning

Bidragsforskningen är den forskning som initieras genom att enskilda forskare eller forskargrupper ansöker om forskningsbidrag från olika statliga eller ickestatliga bidragsgivare. Bidragsgivaren kan inte kräva någon egentlig motprestation från universitetet, förutom att forskningen ska beröra ett visst område och att återrapportering av det vetenskapliga och finansiella utfallet ska göras inom en viss tid. Alla kostnader som uppstår i samband med bidragsforskning, till exempel löner, resor och material ska redovisas på prestation 220.

Avgiftsintäkter kan förekomma i mindre omfattning även på denna prestation och består, i likhet med vad som är fallet inom prestation 210 av försäljning av varor och tjänster som genererats inom prestationen. Statsanslag får bara förekomma på denna prestation i form av medfinansiering. Med begreppet medfinansiering menas den finansiering som behöver tillskjutas av statsanslag i de fall externa bidragsgivare inte bidrar till hela sin andel av de indirekta kostnaderna och lokaltjänstkostnaderna.

230 Uppdragsforskning

Uppdragsforskning är sådan forskning där en institution eller enhet åtagit sig att för en utomståendes räkning, mot avgift, utföra ett forskningsprojekt, en förstudie eller olika typer av analyser. Uppdragsgivaren har rätt att besluta hur uppdraget ska utföras och det resultat som framkommer ägs i första hand av uppdragsgivaren. Uppdragsforskningen ska bedrivas med full kostnadstäckning enligt regleringsbrev och bokförs som intäkter av uppdragsverksamhet i kontoklass 33. På prestationen förekommer det även mindre bidrag såsom lönebidrag. Inga statsanslag får bokföras på prestation 230 och uppdragsforskningen får inte medfinansieras med rutinen medfinansiering.

Prestationer som avser förvaltningen och Universitetsövergripande funktioner

Verksamheten vid förvaltningen och de universitetsövergripande funktionerna är en del av universitetets stödverksamhet och redovisas på prestation 410 och 510.

410 Universitetsförvaltning och gemensamma funktioner

Universitetet skall följa upp kostnaderna för förvaltning och gemensamma funktioner, varför dessa särredovisas på prestation 410. Förutom förvaltningens enheter redovisar också biblioteken och vissa intendenturområden sina intäkter och kostnader på prestation 410. Intäkterna inom prestation 410 kommer främst från uttag av universitets-, fakultets- och biblioteksgemensamma kostnader från institutionerna.

510 Universitetsövergripande verksamhet

Verksamhet som berör hela universitetet, inte bara förvaltningen särredovisas på prestation 510, universitetsövergripande verksamhet. Exempel på sådan omsättning är företagshälsovård och finansiella intäkter/kostnader på behållning och lån i riksgälden.

 

Kontaktperson: Hanna Mörtberg