PageHeaderPortlet PageHeaderPortlet

TextPortlet TextPortlet

Forskningsdata

Allt fler forskningsfinansiärer och beslutsfattare tar initiativ för att långsiktigt bevara och göra forskningsdata öppet tillgängliga. Syftet är att möjliggöra framtida återanvändning av data.

Forskningsdata är en värdefull resurs som ofta kräver mycket tid och pengar att producera. Därför ställer allt fler forskningsfinansiärer krav på att forskare som får anslag tänker över hur insamlade data ska tas om hand, dokumenteras och i vilken form de kan göras tillgängliga för framtida forskning.

Forskningsfinansiärer

I Sverige kräver Vetenskapsrådet sedan 2012 att forskare som söker medel för projekt "där insamling av data utgör en betydande del" ska bifoga en datapubliceringsplan i sin ansökan. Även Formas och Naturvårdsverket har liknande krav.

Fler forskningsfinansiärer med riktlinjer för datapublicering listas i databasen SHERPA/JULIET.

Datahanteringsplan

En datahanteringsplan (Data Management Plan, DMP) är ett effektivt sätt att få kontroll över sin datahantering under hela forskningsprocessen. En DMP kan underlätta samarbeten och åtkomst till data och tydliggöra säkerhetsaspekter. Flera finansiärer ställer krav på att en DMP finns med i ansökningar om finansiering, t ex Horizon 2020 och Wellcome trust.

 

Exempel på datahanteringsplaner:

SND har också en guide för datahantering https://snd.gu.se/sv/forskarsupport/datahantering.

Forskningsdata och DiVA

Det är möjligt att ladda upp dataset i DiVA för att göra det tillgängligt, eller för att enbart arkivera det. Datasetet får ett unikt id (urn:nbn) och en beständig länk som man exempelvis kan använda för att hänvisa till materialet i en publikation. Exempel på forskningsdata i DiVA

För att göra det lättare att hitta forskningsdata kan man även länka från publikationer i DiVA till dataset som finns öppet tillgängliga i andra databaser.

Guide till hur du registrerar dataset i DiVA.

Dataarkiv

Förutom i DiVA kan du även lagra data i:

  • SND – forskningsdata inom humaniora, samhällsvetenskap och medicin
  • ECDS – klimat- och miljödata
  • Swestore - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC)
  • Zenedo - skapat av OpenAIRE och CERN och finansierat av EU-kommissionen, öppet för alla forskare

I registret re3data.org kan du söka efter dataarkiv inom olika ämnesområden.

Citering av forskningsdata

Inte bara publikationer utan också forskningsdata ska kunna citeras. En förutsättning är att datasetet förses med en persistent identifikator såsom doi eller urn:nbn.

Datacite är en organisation som arbetar för att göra forskningsdata citerbara, bland annat genom att hjälpa dataarkiv att tilldela doi till sina dataset.

Hösten 2012 lanserade Thomson Reuters en citeringsindex för forskningsdata. Thomson Reuters tillhandahåller sedan tidigare citeringsindex för vetenskapliga publikationer och är de som beräknar tidskrifters impaktfaktorer.

"Open Access till forskningsdata"

Under Open Access Week 2012 arrangerade Enheten för digital publicering vid Uppsala universitetsbibliotek ett seminarium om open access till forskningsdata. Se presentationerna från seminariet på MedFarm Play "Open access till forskningsdata – vad innebär det?"