Visselblåsarfunktion – Meddelande om missförhållande
Visselblåsarfunktionen
Den nya lagen (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden (visselblåsningslagen) innebär en skyldighet för Uppsala universitet (UU) att inrätta en intern rapporteringskanal (visselblåsarfunktion). Lagen gör det möjligt att i arbetsrelaterade sammanhang rapportera om missförhållande som strider mot överträdelser av unionsrätten eller är av så pass allvarlig karaktär att det finns ett allmänintresse för att de upphör.
Det kan t.ex. gälla missförhållanden som utgör en överhängande eller uppenbar fara för liv, hälsa, eller säkerhet. Det kan också gälla risk för omfattande skada i miljön eller annan sak som det finns befogad anledning att rapportera till myndigheten om, t.ex. ekonomiska oegentligheter och korruption.
Skyddet som följer av visselblåsningslagen innebär bland annat att den rapporterande inte får bli hindrad eller bestraffas för att hen visselblåser. För att omfattas av skyddet krävs att du fått tillgång till informationen du rapporterar om i ett arbetsrelaterat sammanhang och att du rapporterar genom en intern eller extern rapporteringskanal. Vid tidpunkten för rapporteringen ska du ha skälig anledning att anta att informationen om missförhållandet är sant.
Lag (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden
Vill du veta mer om visselblåsning finns även frågor och svar om stärkt skydd för visselblåsare på regeringskansliets hemsida.
För vem gäller skyddet?
Visselblåsarfunktionen är tillgänglig för personer som är, varit eller kan komma att bli verksamma vid Uppsala universitet. Det innebär att möjligheten att visselblåsa kan omfatta fler personer i jämförelse med tidigare regelverk, t.ex. volontärer, praktikanter och anställda.
För att skyddas av visselblåsarlagen är du:
- Anställd vid Uppsala universitet
- inhyrd arbetstagare
- söker arbete
- söker eller utför praktik eller volontärarbete
- egenföretagare som söker eller utför uppdrag
- person som annars står till förfogande för att utföra eller utför arbete under en verksamhetsutövares kontroll och ledning
- en person som står till förfogande för att ingå eller ingår i universitetets förvaltnings-, lednings-, eller tillsynsorgan.
Skyddet gäller även när du lämnat Uppsala universitet.
När gäller inte skyddet?
I ett par olika fall gäller inte visselblåsarlagen. Till exempel:
- om det du rapporterar om inte är av allmänintresse eller inte utgör ett brott mot angivna lagar
- om det du rapporterar bara rör dina egna arbets- eller anställningsförhållanden
- om du medvetet rapporterar falsk information eller gör dig skyldig till brott genom rapporteringen
- om det du rapporterar om gäller säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter enligt säkerhetsskyddslagen eller information som rör nationens säkerhet
- om du rapporterar anonymt.
Förbjudet att bestraffa den som anmäler
Den som har anmält en arbetsgivare för missförhållanden får inte utsättas för repressalier. Det gäller även den som har anmält diskriminering eller påtalat att en aktör bryter mot diskrimineringslagen. Repressalier kan exempelvis handla om att en arbetsgivare beordrar orimlig övertid, utsätter den som anmält för en högre arbetsbelastning eller för okvalificerade arbetsuppgifter. Den som blir utsatt för repressalier kan anmäla det till Diskrimineringsombudsmannen (DO).
Offentlighet och sekretess i visselblåsarfunktionen
När ett meddelande eller en anmälan kommer in till Uppsala universitet registreras den och får ett diarienummer. Eftersom Uppsala universitet är en myndighet kan ditt meddelande bli en allmän handling. Det innebär att vem som helst har rätt att begära att få ta del av den.
Uppgifter i en visselblåsning kan däremot omfattas av sekretess. Uppsala universitet gör därför alltid en så kallad sekretessbedömning som kan innebära att uppgifter som omfattas av sekretess inte lämnas ut. Ett beslut om att inte lämna ut allmänna handlingar kan överklagas till domstol.
Från och med den 17 december 2021 gäller en ny bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen (17 kap. 3 b § och 32 kap. 3 b § SFS 2009:400) som ska skydda visselblåsarens identitet inom offentlig sektor. I vissa fall gäller sekretess även för uppgifter som kan avslöja identiteten på en annan enskild än den som rapporterar. Sekretessen gäller för uppgifter som kan avslöja den rapporterande personens identitet i ett uppföljningsärende. Med ett uppföljningsärende menas bland annat uppgifter som framkommer i ett meddelande om missförhållande som inkommit via en visselblåsarfunktion och uppgifter som består i att lämna återkoppling till den rapporterande personen.
Tystnadsplikten och vissa undantag
Om du har anledning att visselblåsa får du inte straffas eller göras ansvarig för att ha brutit en tystnadsplikt. Undantag gäller för kvalificerad tystnadsplikt och tystnadsplikt enligt lag om försvarsuppfinningar.
Skyddet i grundlagarna
Meddelarfriheten innebär att en anställd vid offentlig verksamhet muntligen kan lämna uppgifter för publicering i massmedier utan risk för påföljder, i syfte att publicera. Detta med stöd av den grundlagsfästa meddelarfriheten. Detta gäller oberoende av det som framgår i visselblåsarlagen. Meddelarfriheten gäller i viss utsträckning även sekretessbelagda uppgifter men inte för uppgifter med så kallad kvalificerad sekretess.
Att göra en anmälan
OBS! Visselblåsning skall inte gälla missförhållanden som har koppling till det egna anställningsförhållandet. Den typen av ärenden skall du ta upp med din chef alternativt med HR-avdelningen centralt.
Som rapportör förutsätts du lämna namn och kontaktuppgifter vid en rapport, men det är inget krav. Skyddet vid rapportering av missförhållanden enligt visselblåsningslagen förutsätter däremot av nödvändighet en identifierad person.
Din rapport kommer endast att hanteras av ett fåtal behörigt utsedda personer vid Uppsala universitet. Du kommer sedan att få återkoppling kring ärendet, om du valt att inte vara anonym.
Du kan göra en visselblåsning genom ett elektroniskt formulär, papperspost, fysiskt möte eller telefonsamtal.