Frågan i rubriken är avsiktligt lite provokativt ställd. Verksamma lärare arbetar i regel med flera olika metoder/arbetssätt och många forskare anser att sökandet efter en helig metod-Graal är fruktlöst.
Detta leder oss inte till relativism. Tvärtom har en rad arbetssätt i skolan kunnat utmönstras eftersom studier visat att de inte hållit vad de lovat, till exempel idén om att grov-motorisk träning underlättar den tidiga läs- och skrivinlärningen. Vidare har olika arbetssätt varierande stöd i forskningen. Det finns alltså goda skäl att fördjupa sig i forskningen om metoder/arbetssätt.
Det är precis det vi gjort i forskningsprojektet ”Forskningen om undervisning – en kartläggning och analys av forskningslandskap”. Närmare bestämt har vi som en del i projektet kartlagt och analyserat de forskningsöversikter om undervisningsmetoder/arbetssätt vilka blivit högt citerade i databasen Web of Science.
Eftersom forskningen om pedagogiska metoder/arbetssätt är oerhört omfattande valde vi att sammanställa forskningsöversikter och inte originalstudier. Vår egen kartläggning och analys kallar vi en overview, det vill säga en översikt över forskningsöversikter.
De 75 översikter vi analyserat representerar en rad olika metoder/arbetssätt alltifrån sådana som förknippas med progressiv pedagogik, över sådana som handlar om betydelsen av olika artefakter i undervisningen till mer kognitivt orienterad forskning. En hel del av studierna är meta-analyser vilka ger siffermått på effektiviteten av specifika arbetssätt.
Jag har i tidigare bloggar anknutit till projektet (se länkar nedan) och kommer att göra det framöver också. I den här bloggen vill jag diskutera frågan i rubriken och med hjälp av en analys vi gjort visa varför den är så svår att besvara. Men först något om hur analysen genomfördes.
Att kartlägga och analysera ett forskningslandskap
Det tillvägagångssätt, SMART (Systematic Mapping and Analysis of Research Topographies) (se referens nedan), som används i projektet bygger på ett intresse för vad forskare inom ett visst område fokuserar. Detta skiljer utgångspunkterna från den ”what works” forskning som till stora delar karakteriserar evidensrörelsen och som söker svar på vad som är effektivt för att uppnå ett visst syfte (oftast men inte alltid ngn form av kunskapsprestation).
Utifrån ett antagande att forskning som är mycket citerad ses som betydelsefull av forskarsamhället genomförs systematiska kartläggningar och analyser av sådan ”high-impact” forskning. Forskningen om undervisning är som nämnts extremt omfattande och därför utgick vi alltså inte från originalforskning utan från forskningsöversikter i vår analys.
De 75 mest citerade forskningsöversikterna om metoder/arbetssätt i Web of Science under en 40-årsperiod kartlades och analyserades således. I den empiriska analysen som genomfördes av docent Åsa Hirsh vid Göteborgs Universitet (se referens och länk till artikel nedan) fokuserades de problem som identifierades av artikelförfattarna själva när det gällde vilka slutsatser som kunde dras om de undervisningsmetoder/arbetssätt som stått i fokus för översikten.
Det bör poängteras att denna analytiska infallsvinkel är mycket ovanlig när forskning sammanställs. Vanligtvis söker man genom sammanställning av forskning riktlinjer för hur undervisning ska läggas upp och intresserar sig således för vad som är effektivt. Intressant nog kom vi via omvägar fram till den frågan också, efter att ha börjat i en helt annan ände.
Tre problem som identifierades i forskningsöversikterna
Genom en mycket noggrann analys av forskningsöversikterna (se sammanställning i artikel) hittade Åsa tre återkommande utmaningar vilka identifierades av många artikelförfattare.
Det första problemet gällde förekomsten av moderande faktorer. Modererande faktorer är sådant som kan sägas kvalificera slutsatser om användning av arbetssätt. Fungerar det olika bra för skilda undervisnings-innehåll? För olika åldrar? För elever på olika nivåer? Ett 40-tal sådana modererande faktorer identifierades i analysen vilket sammantaget ger upphov till en närmast oändlig mängd av möjliga kombinationer.
Det andra problemet som många artikelförfattare identifierade handlade om att arbetssättet krävde kompetenta lärare för att kunna realiseras. Detta kan sägas utgöra något av en paradox då det kanske framför allt är mindre kompetenta/erfarna lärare som behöver tydligare riktlinjer i form av specifika arbetssätt.
Det tredje problemet vilket är sammanlänkat med de båda föregående och som identifierades i flera av artiklarna är det välkända ”research-practice” problemet, det vill säga svårigheten att överföra ”fynd” från forskning till skolverkligheten.
Intressant nog tenderade dessa problem att återkommande identifieras under hela 40-årsperioden. Det var alltså inte så att forskarsamhället funnit en lösning på problemen även om det förekommer förslag på hur de ska lösas. Intressant nog förlades också orsaken till gapet till forskningen snarare än till lärarna. Forskningen bedömdes vara i alltför låg grad didaktisk och i alltför liten utsträckning utförd under naturliga betingelser.
Slutsatser
Vi fann att det egentligen fanns två principiellt olika sätt för oss att förhålla oss till utfallet av analysen. Å ena sidan ett mer kritiskt som påvisade svårigheten att dra slutsatser från forskningen på grund av de återkommande problemen. Kanske det behövs en annan typ av forskning för att utveckla undervisningen?
Utfallet av analysen visade på svårigheter att i forskning ta hänsyn till alla de omständigheter som verksamma lärare har att hantera och att återföra kunskapen till verksamheten. Om ett sådant återförande dessutom kräver lärare som redan är kompetenta uppstår den paradox som nämndes ovan.
Å andras sida gick det att förhålla sig till utfallet på ett sätt som var mer inriktat på hur de identifierade problemen skulle kunna hanteras på olika sätt och det var den vägen som vi av olika skäl valde i artikeln. I ett sådant perspektiv kan problemen ses som ett utslag av en motsättning mellan strävan efter att finna mer generella slutsatser och det behov av kontextbundna beslut som verksamma lärare behöver fatta.
Annorlunda uttryckt kan vi säga att medan forskningen strävar efter att uttala sig om utfallet av ett arbetssätt/en metod på ett mer generellt plan (”what works”) innebär användningen av ett arbetssätt i skolan en fråga om ”what works” för vem, för vilket kunskapsinnehåll, under vilka omständigheter osv. Det finns alltså ett betydligt glapp mellan de slutsatser som kan dras av forskningsöversikterna och de omständigheter som verksamma lärare har att hantera.
En lösning på detta problem som vi diskuterar i artikeln är att forskningen måste bli ännu tydligare vad gäller under vilka omständigheter som ett arbetssätt fungerar. Det betyder att de kontexter där studier bedrivs måste beskrivas noggrant. För att återanknyta till frågan i bloggens rubrik ska vi inte förvänta oss att en metod/ett arbetssätt kan fungera olika bra under olika omständigheter.
På så sätt föreligger en möjlighet för den som vill använda forskningsresultat att bättre kunna se vilka aspekter i forskningskontexten som är överförbara till den kontext där resultaten ska tillämpas och vilka som inte är det. Då kan det bli mer möjligt att avgöra vilka aspekter av ett arbetssätt som är överförbara till den egna situationen.
Ett problem som vi inte diskuterar i den overview som jag fokuserat här men som blir tydligt när man analyserar forskning om arbetssätt/metoder är att utfallet av arbetssätt/metoder inte analyseras i förhållande till ett brett uppdrag för skolan (se länk till tidigare blogg). Eftersom vi i den svenska skolan på demokratisk väg har beslutat om ett sådant brett uppdrag finns all anledning att vara mycket försiktig med att dra slutsatser från forskningen om arbetssätt/metoder.
Hirsh, Å., Nilholm, C., Roman, H., Forsberg, E. och Sundberg, D. (2020) Review of teaching methods – which fundamental issues are idenfied? Published on-line.
Länk till artikel som beskrivs i denna blogg:
https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/20004508.2020.1839232
Tidigare bloggar som knyter an till projektet:
I bloggen ”Inkludering – bättre teorier behövs” presenteras en positioneringsartikel vilken i sin tur bland annat bygger på tidigare kartläggningar och analyser i projektet. En positioneringsartikel försöker sammanfatta de viktigaste aspekterna av ett forskningsområde (i det här fallet forskningen om inkludering) och peka på en väg framåt för forskningen. Att kunna ange en riktning för framtida forskning kan ses som det övergripandet målet när forskningslandskap kartläggs och analyseras:
https://mp.uu.se/web/claes-nilholms-blogg/start/-/blogs/inkludering-battre-teorier-behovs
(länk till artikeln: https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/08856257.2020.1754547)
Länk till blogg om de olika sätt varpå vetenskapliga artiklar citeras (eller inte citeras alls):
https://mp.uu.se/web/claes-nilholms-blogg/start/-/blogs/vetenskaplig-artiklars-levnadsbanor
Länk till blogg om skolans breda uppdrag:
https://mp.uu.se/web/claes-nilholms-blogg/start/-/blogs/sju-uppdrag-for-skolan
Bok där det angreppssätt (SMART) som användes i den undersökning som beskrivits ovan beskrivs utförligt:
Nilholm, Claes. (2017) SMART – ett sätt att genomföra forskningsöversikter. Lund: Studentlitteratur.
Boken beskriver dock endast kartläggningar och analys av originalforskning, medan kartläggning och analys av forskningsöversikter är något som utvecklats i det pågående forskningsprojektet.
Länk till projektets hemsida:
https://www.edu.uu.se/forskning/pedagogik/ps/smart/
