Tillbaka

Vetenskapliga artiklars levnadsbanor

Vetenskapliga artiklars levnadsbanor

Doktorander inom utbildningsvetenskapen skriver i allt mindre utsträckning vetenskapliga monografier, dvs. avhandlingar som är längre sammanhållna arbeten i bokform. I stället har sammanläggningsavhandlingar, dvs. avhandlingar som utgörs av ett antal artiklar och som är inramade av en så kallad kappa, blivit allt vanligare. Även seniora forskare övergår alltmer till att skriva artiklar.

Forskare och doktorander är väldigt nöjda när en artikel blir antagen för publicering. I den här bloggen är dock fokus på vad som händer med artiklar efter publiceringen. Jag tycker att det ägnas alldeles för liten uppmärksamhet åt denna fråga. Det är ju trots allt av största vikt om någon läser artikeln och knyter an till dess tankegångar och/eller resultat. Jag kommer således att urskilja vad jag i rubriken valt att kalla levnadsbanor för artiklar som publicerats.

De tankar som diskuteras i den här bloggen är en produkt av ett större forskningsprojekt som jag bedriver tillsammans med Eva Forsberg, Åsa Hirsh, Henrik Roman och Daniel Sundberg. I projektet analyserar vi forskning om undervisning med så kallad ”high impact”, det vill säga forskning som ofta refereras av andra forskare.

I ett av våra delprojekt har vi identifierat tre typer av artiklar, tre levnadsbanor, vilka beskrivs närmare i nästa stycke.

“Magnets”, ”game-changers” och ”game-challengers”

I den specifika delstudie i projektet där dessa tre levnadsbanor identifierades analyseras forskningsöversikter i ledande specialpedagogiska tidskrifter på tre arenor, en amerikansk (tre tidskrifter), en europeisk (en tidskrift) och en mer internationell (en tidskrift).

För att mäta antalet refereringar (engelskans ”citations” översätts alltmer till ”citeringar” men jag använder ”refereringar” här för att tydliggöra att det inte handlar om citat från artiklar utan om antalet gånger de refereras) använde vi databaserna Web of Science och Scopus.

På var och en av dessa arenor finns det en specifik forskningsöversikt (se referenser nedan) som refereras betydligt mer än den översikt som är näst mest refererad. Vi kallar dessa artiklar som drar åt sig många referenser för ”magnets”.

Bara denna enkla analys speglar något mycket viktigt. I Nordamerika (främst USA) dominerar en artikel som handlar om hur man metodologiskt går till väga för att erhålla evidens för specifika arbetssätt från studier där endast ett fåtal personer studeras i var och en av de enskilda studierna. Många av dessa studier handlar om interventioner för elever med olika diagnoser.

I den europeiska och den internationella tidskriften dominerar två artiklar vilka handlar om lärares attityder till placering av elever i vanliga klasser. I det första fallet handlar det om ett intresse för effektivitet, i de båda andra fokuseras frågor om inkludering. Det bör också noteras att den tidskrift jag här kallat internationell domineras av europeiska forskare.

”Game-changers” är artiklar som refereras mycket och som delvis sätter ett forskningsområde i ett nytt ljus. På så sätt är den artikel av de Boer som ovan identifierades som en ”magnet” också en möjlig ”game-changer” I artikeln presenteras en något mer negativ bild av lärares attityder till placering av elever i svårigheter i vanliga klasser än den som framkommit i tidigare forskning.

Kerstin Göransson och jag har skrivit vad som skulle kunna kallas en ”game-challenger” där vi kritiserar huvudfåran av inkluderingsforskningen (se referens nedan). Om det blir en ”game-changer” eller inte återstår att se.

Det går förstås att utveckla begreppsapparaten genom att identifiera andra levnadsbanor för artiklar. De ovan generades i en systematisk analys av artiklar som refererats mycket, i det följande beskriver och namnger jag mer spekulativt olika levnadsbanor som jag tycker mig ha identifierat i olika sammanhang. Redan här vill jag dock säga att fältet är fritt för empiriska studier som utvecklar de kategoriseringar som presenteras här eller som identifierar nya typer av levnadsbanor.

”Placeholders”, ”Early bloomers”, ”Sleeping beauties” och “Deep sleepers”

I flera av de utbildningsvetenskapliga forskningsfält jag kommit i kontakt med förefaller det finnas ett relativt begränsat antal artiklar vilka tillsammans står för en mycket stor andel referenser inom fältet. Dessa artiklars levnadsbanor kan vi kalla ”Placeholders”, vilket betyder att de säkrat en plats inom forskningsområdet, åtminstone över en längre tid. ”Magnets” är ur det perspektivet de mest framstående av ”Placeholders”.

Men alla andra artiklar? Det finns artiklar som initialt refereras, så kallade ”Early bloomers”, vilket kan bero på att de till exempel rör ett aktuellt ämne, men som andra forskare sedan upphör att referera till. Sedan har vi de artiklar som sällan eller aldrig refereras.

Över huvud taget finns det inom de fält vi undersökt ett mycket stort antal artiklar vilka aldrig blivit refererade, ofta uppemot hälften av artiklarna. Det förefaller också vara så att svenska utbildningsvetenskapliga forskare inte refereras så flitigt på de internationella arenorna, givetvis med vissa undantag.

Jag skrev till exempel själv en gång en artikel vilken jag var mycket nöjd med och som jag fick publicerad i den relativt prestigefulla European Journal of the Psychology of Education. Efter flera års funderande hade jag samlat ihop mig till en övergripande artikel som fokuserade centrala frågor inom det aktuella forskningsområdet. På den tiden tillhörde jag de som var glada över att få en artikel accepterad och sedan nöjde jag mig med det.

När jag senare upptäckte att det kunde vara lärorikt att se hur mina artiklar refererades kunde jag konstatera att INGEN refererat denna artikel, ett faktum som kvarstår fortfarande 20 år efter att jag fick artikeln publicerad.

De flesta som skrivit en artikel som inte refereras hoppas förstås på att det är en ”Sleeping beauty”. Någon kommer att upptäcka artikels goda egenskaper, ja rentav skönhet, och ge den en ny levnadsbana. Detta är förmodligen mycket ovanligt, det är tyvärr vanligt att många artiklar är ”deep sleepers”, det vill säga oerhört svåra att väcka liv i.

Avslutning

Den här bloggen kan ses som en invitation att börja orientera sig i en mycket spännande värld. Det finns givetvis andra ord och begrepp för att beskriva artiklars levnadsbanor. Här har jag återgett vad kan ses som ett initialt försök att hitta och beskriva några grundläggande och vanliga levnadsbanor för vetenskapliga artiklar inom det utbildningsvetenskapliga området.

Jag tycker alltså att det som forskare är viktigt att ta reda på vad som händer med ens publicerade artiklar, både vad gäller hur de refereras i forskarvärlden (som fokuserats här) eller vilka konsekvenser de kan får på andra sätt. Ofta tror jag att det kan vara en nedslående övning att se hur ofta artiklar refereras, men som forskare är det inte vår uppgift att sticka huvudet i sanden.

Det är också viktigt att vi som forskare engagerar oss i dessa frågor, eftersom antalet gånger artiklar refereras kan komma att i högre utsträckning än för närvarande ligga till grund för fördelning av forskningsmedel.

Så slutligen till den viktigaste frågan: Är antalet gånger en artikel refereras ett bra mått på vetenskaplig kvalité? Mitt svar är nej vad gäller det utbildningsvetenskapliga fältet vilket är det fält jag kan uttala mig om.

Kvalité inom det utbildningsvetenskapliga området är alltid är beroende av det perspektiv utifrån vilket vi bedömer. Annorlunda uttryck är kvalité en relation mellan det vetenskapliga arbetet och utgångspunkterna hos den som bedömer och inte en absolut egenskap hos det bedömda objektet. Detta är en viktig anledning till att det visat sig svårt att mäta vetenskaplig kvalité eftersom forskare helt enkelt bedömer utifrån olika utgångspunkter (se länk till tidigare blogg nedan).

I forskningsarbetet finns ett visst mått av ”hantverksskicklighet” om vilket jag tror det kan råda ganska stor överensstämmelse vad gäller hur det bör genomföras. Sådan skicklighet kan röra allt från metodologiska och metodiska överväganden till sättet att framföra argument. Men om vi mer går på djupet av vad som är viktigt forskning och angelägna forskningsbidrag inom det utbildningsvetenskapliga området går meningarna isär.

Ett intressant exempel härvidlag är Kirschner, Sweller och Clarks artikel Why Minimal Guidance During Instruction Does Not Work: An Analysis of the Failure of Constructivist, Discovery, Problem-Based, Experiential, and Inquiry-Based Teaching från 2006 publicerad i Educational Psychologis (41(2), 75–86) vilken av personer med ett polemiskt intresse brukar anföras som ett sänke för ”progressivismen”.

Artikeln är enormt mycket refererad. För den mer vetenskapligt intresserade går det att i Web of Science följa hur denna artikel referats inom forskningen. Vi kan då se att flera är kritiska till artikeln och ifrågasätter värdet av till exempel de slutsatser som dras i den.

Poängen här är inte att ta ställning i denna stundtals infekterade diskussion (se länk till tidigare blogg nedan om dikotomisering) utan att illustrera att kvalité till stora delar har att göra med bedömarens perspektiv. Det betyder inte att vi som forskare ska förhålla oss relativistiskt till frågan om kvalité men det implicerar att det är viktigt att vi synliggör vad vi menar med vetenskaplig kvalité.

Till sist kan konstateras att vi svenska forskare bör sträva efter att skriva artiklar med hög kvalité som också refereras av andra forskare på internationella arenor. Ett sätt att åstadkomma detta är att skriva om centrala och viktiga frågor inom ett forskningsfält. Det kan förklara att den artikel som Kerstin Göransson och jag skrivit som nämndes ovan på relativt kort tid har blivit, med utbildningsvetenskapliga mått mätt, flitigt refererad.

 

Exempel på artikeltyper:

”Magnets”

Nord-Amerika:

Horner et al. 2005. “The Use of Single-Subject Research to Identify Evidence-Based practices.” Exceptional Children. (refererad 1101 ggr i Web of Science mot 438 ggr för den näst mest refererade forskningsöversikten i de 3 tidskrifterna)

Europa:

Avramidis and Norwich. 2002. “Teachers’ Attitudes Towards Integration / Inclusion: A Review of the Literature.” European Journal of Special Needs Education. (refererad 483 ggr i Scopus mot 66 ggr för den näst mest refererade forskningsöversikten i tidskriften)

Internationell arena:

De Boer et al. 2011. “Regular Primary Schoolteachers’ Attitudes Towards Inclusive Education: A Review of the Literature.” International Journal of Inclusive Education. (refererad 201 ggr mot 106 ggr för den näst mest refererade forskningsöversikten i tidskriften) (förmodligen också en “game-changer”)

“Game-challenger”

Göransson, K. och Nilholm , c. (2014) Conceptual Diversities and Empirical Shortcomings - A Critical Analysis of Research on Inclusive Education. European Journal of Special Needs Education . (numera refererad 58 ggr i Scopus)

 

Länk till tidigare blogg om bedömningar av vetenskaplig kvalité.

https://mp.uu.se/web/claes-nilholms-blogg/start/-/blogs/gar-det-att-mata-forskningsansokningars-kvalite-pa-ett-tillforlitligt-satt-

Länk till tidigare blogg om dikotomiernas herravälde:

https://mp.uu.se/web/claes-nilholms-blogg/start/-/blogs/dikotomiernas-herravalde

 

Ett tack till Daniel Sundberg som föreslog benämningen ”levnadsbana”.

 

kommentarer
Lägg till kommentar