Tillbaka

Utbildningens viktigaste fråga

Utbildningens viktigaste fråga

Det är mycket intressant att konstatera att den viktigaste frågan om utbildning inte bör besvaras av utbildningsvetenskapen. Det skiljer utbildningsvetenskapen från andra området där vetenskapen själv förväntas besvara grundläggande frågor.

Den viktigaste frågan är: Vad är utbildningens syfte? Detta är i vår demokrati ytterst en fråga som avgörs i den politiska processen. Att utbildningsvetenskapen inte bör besvara denna fråga innebär inte att den inte ska sysselsätta sig med den, tvärtom. Jag skulle dock vilja påstå att det kanske största problemet med den utbildningsvetenskapliga forskningen är att den tenderar att ignorera och marginalisera frågan, en poäng jag kommer att återkomma till i slutet av bloggen.

Olika utbildningsideologier

Vad som är utbildningens syfte kan sägas vara närmast en evig fråga. Filosofer och pedagoger har genom historien besvarat denna fråga på olika sätt. Forskaren Michael Schiro (se referens nedan) skiljer på fyra grundläggande utbildningsideologier vilka besvarar frågan på olika sätt: 1) den akademiska (scholar academic) 2) den elevcentrerade (learner centered) 3) den effektivitetsorienterade (social efficiacy) och 4) den rekonstruktionistiska (social reconstruction).

Schiro menar att varje ”…. ideology represents different views on purposes of education and ‘embodies distinct beliefs about the type knowledge that should be taught in school, the inherent nature of children, what school learning consist of, how teachers should instruct children, and how children should be assessed” (Schiro, 2013, p. 2).

I korthet karakteriseras den akademiska ideologin av en traditionell syn på undervisning och lärande där kunskap som är utvecklad i de västerländska akademiska disciplinerna ska överföras till eleverna. Den effektivitetsorienterade ideologin fokuserar på färdigheter vilka ligger när arbetsmarknadens behov. Den elevcentrerade ideologins högsta syfte att eleverna utvecklas som individer. Den rekonstruerande ideologin, slutligen, menar att utbildningens syfte främst är att bidra till utvecklingen av ett mer demokratiskt och rättvist samhälle.

Det går förstås att göra sådana här indelningar på lite olika sätt och till exempel saknar man en ideologi som är inriktad på karaktärsdaning i Schiros indelning och kanske också ideologier som är mer fundamentalt kritiska till utbildningssystemet. Min poäng här är dock att med hjälp av Schiro visa på att syftet med utbildningen uppfattas på olika sätt inom ramen för olika utbildningsideologier.

Det bör självklart råda en diskussion inom utbildningsvetenskapen om vilket syfte utbildningssystemet bör ha och om vilka olika typer av syften vi kan urskilja (där Schiros indelning är ett exempel). Den utbildningsvetenskapliga forskningen bör givetvis skapa kunskap om hur utbildningssystemets syfte uppfattats historiskt, i olika samhälleliga och kulturella kontexter och hur det uppfattas av systemets aktörer. Men, som sagt, utbildningsvetenskapen ska inte besvara denna fråga, däremot bör alla forskare förhålla sig till den, något jag återkommer till

Utbildningsvetenskapen – två synsätt på forskarens roll

Det går att identifiera två ganska skilda synsätt på forskarens roll vilka jag tycker är högst relevanta i relation till utbildningsvetenskapen. Å ena sidan ett synsätt som innebär att forskaren ska vara distanserad och beskriva och förklara hur verkligheten förhåller sig på ett mer eller mindre objekt sätt. Ett annat synsätt är att detta är en omöjlighet. Redan 1902 skrev William James följande passage vilken uttrycker denna senare ståndpunkt:

Conceive yourself, if possible, suddenly stripped of all the emotion with which your world now inspires you, and try to imagine it as it exists, purely by itself, without your favourable or unfavourable, hopeful or apprehensive comment. It will be almost impossible for you to realize such a condition of negativity and deadness. No one portion of the universe would then have importance beyond another; and the whole collection of its things and series of its events would be without significance, character, expression, or perspective. (James [1902] 1985, 150)

James menar i detta citat att vårt engagemang med världen är fullt av övertygelser, emotioner och önskningar. Det han uttrycker här är att det helt enkelt inte går att vara neutral och det är heller inget att sträva efter. Det följer av James resonemang här att vad vi kan göra är att tydliggöra vari vårt engagemang består snarare än att försöka göra oss själva osynliga.

Intressant nog skrev James detta för över hundra år sedan. Idag torde det vara en ganska allmänt omfattad idé att samhälls- och utbildningsvetenskap bedrivs utifrån olika paradigm/perspektiv och att forskarens egna övertygelser och utgångspunkter blir betydelsefulla för vad som väljs som objekt för forskningen och för vilka teorier och metoder som används.

Resonemanget ovan innebär att den utbildningsvetenskaplige forskaren alltså inte står fri från olika utbildningsideologier. Till exempel är det uppenbart hur vissa forskare kommit att omfatta den effektivitetsorienterade ideologin. Detta sägs dock inte rakt ut, men utbildningssystemet analyseras som om effektivitet (mätt i kunskapsprestationer) är det som är dess enda syfte. Andra analyserar utbildningssystemet först och främst utifrån hur och i vilken grad det reproducerar social ojämlikhet, som om det kompensatoriska uppdraget är skolans enda uppdrag.

Om vi ser till det breda uppdrag som har getts det svenska utbildningssystemet i demokratin (se länk till tidigare blogg nedan) är det ganska uppenbart att det är ett uttryck för en blandning av Schiros utbildningsideologier och det är inte så konstigt. Det konstiga är när utbildningsvetenskaplig forskning analyserar utbildningssystemet utan att förhålla sig till det uppdrag som getts systemet. Det måste givetvis vara tilllåtet att analysera en aspekt av uppdraget, men det är problematiskt om man inte uppmärksammar att det är just en aspekt av detta uppdrag.

Slutsats

Jag har argumenterat för att forskare inte går fria från utbildningsideologier och att det heller inte går att analysera skolan utan att mer eller mindre explicit ta ställning till vad den ska uppnå. Därför blir det också väsentligt att tydliggöra sina egna utgångspunkter i forskningen. Jag tror att forskningen om skolan och över huvud taget debatten om skolan skulle utvecklas väsentligt om den utbildningsfilosofiska frågan: Vad ska utbildningssystemet uppnå? stod i centrum av diskussionen. Låt oss då inte heller glömma att styrdokument utgör ett demokratiskt formulerat svar på den frågan som inte kan bortses ifrån. Jag menar inte att forskarens analyser måste underordna sig detta uppdrag men väl förhålla sig till det.

 

James, Williams. [1902] 1985. The Varieties of Religious Experience: A Study in Human Nature. New York: Penguin Books.

Schiro, M. S. (2013 2nd ed). Curriculum theory: Conflicting visions and enduring concerns. Thousand Oaks, CA: SAGE publications Inc.

 

Länk till blogg om skolans uppdrag:

https://mp.uu.se/web/claes-nilholms-blogg/start/-/blogs/sju-uppdrag-for-skolan

 

 

 

 

kommentarer
Lägg till kommentar