Det finns två skäl till att lägga ner en hel del tid på sammanfattningen av vetenskapliga arbeten inom det utbildningsvetenskapliga området.
För det första är det många som börjar läsa sammanfattningen för att avgöra om det är värt att läsa hela arbetet. En slarvigt skriven sammanfattning kan redan här avskräcka läsaren. En mer genomarbetad sammanfattning kan locka till läsning eller i alla fall ge den potentiella läsaren en rimligare grund för sitt beslut om att ta del av arbetet.
För det andra, och detta är mindre uppmärksammat, kan sammanfattningen vara ett arbetsredskap för den som skriver ett vetenskapligt arbete. Genom att tidigt formulera en sammanfattning kan man klargöra för sig själv vart arbetet är på väg eftersom formuleringen av en preliminär sammanfattning kräver att de bärande resonemangen i arbetet formuleras. En sådan preliminär sammanfattning kommer givetvis att förändras under arbetets gång.
De sammanfattningar jag främst har i åtanke är sammanfattningar av avhandlingar och forskningsartiklar i det utbildningsvetenskapliga området, även om det förstås måste beaktas att förutsättningarna för sammanfattningar av avhandlingar respektive artiklar är olika vad gäller omfånget.
Resonemangen har också relevans för det samhällsvetenskapliga området och kanske även för ytterligare områden. Vidare är resonemangen till stora delar tillämpliga även på uppsatser och examensarbeten i grundutbildningen.
I det följande kommer jag kort att diskutera vad som enligt min mening utmärker en god sammanfattning och därefter något fördjupa hur man kan använda sammanfattningen som ett redskap i arbetet.
Den goda sammanfattningen
Ett minimikrav är att sammanfattningen återger det viktigaste av innehållet i arbetets bärande delar (syfte, teori, metod, resultat, diskussion) samt att det framgår hur de olika delarna hänger samman, det vill säga den röda tråden ska vara tydlig i sammanfattningen.
Syftesformuleringen är central. Alltför ofta uttrycker dock syftet vad man gjort i undersökningen och inte varför den genomförts. Således kan det heta ”syftet med studien var att undersöka X” när det i själva verket borde handla om varför X undersökts.
Syftet bör handla om det kunskapsbidrag som studien är tänkt att ge. En studie genomförs ju för att kunskapen inom ett område ska utvecklas. Därför är en genomgång av tidigare forskning i ett vetenskapligt arbete viktig för att visa mer i detalj vad det är man avser att bidra med. I sammanfattningen finns det förstås ett begränsat utrymme för att redogöra för hur arbetet knyter an till tidigare forskning. Det är ändå viktigt att något visa på detta.
En vanlig argumentation för ett arbetes kunskapsbidrag är den så kallade ”luck-argumentationen” som i sin logik bygger på att ingen tittat på det undersökta fenomenet tidigare. Min uppfattning är dock att en sådan argumentation nästan alltid är ofullständig då det finns en närmast oändlig mängd fenomen som inte undersökts tidigare (se också nedan).
En annan viktig sak att tänka på, framför allt vad gäller mer kvalitativt inriktad forskning, är att det framgår hur data-bearbetningen ägt rum. Ofta är det fallet att det inte ens i det arbete som ska sammanfattas klart framgår hur själva databearbetningen genomförts. Som läsare och kommentator av en rad avhandlingsmanus genom åren skulle jag vilja påstå att något av det svåraste som finns är att återge tydligt hur en kvalitativ analys genomförts.
Ofta har en rad analytiska steg genomförts vilka brukar beskrivas med begrepp som kategorisering, tematisering, syntetisering och liknande. Ett helt avgörande problem här är ofta avsaknaden av konkreta exempel. Hur som helst är det en än större utmaning att i en sammanfattning återge hur en sådan komplex process genomförts.
Innan vi går över till hur sammanfattningen kan användas som ett redskap i själva forskningsarbetet vill jag lyfta fram två saker, vilka närmast aldrig krävs av sammanfattningar, men som jag menar skulle kunna belysa ett arbete ytterligare.
Det handlar för det första om ”valet” av teori (se länk till tidigare blogg nedan). Teorin har oerhörd betydelse i en utbildningsvetenskaplig undersökning eftersom den utgör själva meningssammanhanget för tolkningen av undersökningen. Därför skulle det vara klargörande med en kort motivering för valet av teori redan i sammanfattningen.
På ett liknande sätt vore det klargörande med en motivering varför just den föreliggande undersökningen är genomförd och inte någon annan. Annorlunda uttryckt, på vilket sätt leder just den föreliggande forskningsområdet framåt på bästa sätt.
Det är nämligen som nämndes ovan så att det finns en oändlig mängd undersökningar som kan genomföras inom ett forskningsområde, vilka också förmodligen kan publiceras någonstans med tanke på den närmast explosionsartade ökningen av tidskrifter. Den viktigaste frågan borde dock inte vara om huruvida undersökningen kan publiceras eller inte utan huruvida den leder forskningen inom området framåt.
Sammanfattningen som arbetsredskap
Få av de doktorander och studenter jag gett rådet att tidigt i ett arbete skissa på en sammanfattning har gillat detta råd. Någonstans verkar det gå emot hela forskningens idé om att man ska upptäcka något, hitta ”fynd”.
Därför är det viktigt att påpeka att det går att skissa på en sammanfattning och samtidig hålla öppet för att man kommer att hitta ”fynd” i sin undersökning. Även en mer induktiv undersökning har utgångspunkter som redan tidigt låter sig uttryckas i en sammanfattning, såsom till exempel det uppenbara faktum att en induktiv metod används i dataanalysen.
Att formulera detta tidigt i en skiss till sammanfattning kan också aktualisera kravet på att i efterhand kunna beskriva hur den induktiva analysen gått till. Vidare behöver man i den skissartade sammanfattningen något formulera vilka teoretiska utgångspunkter arbete har, vilket kan vara viktigt att bli klar över själv. Även mer induktiva arbeten har givetvis sina teoretiska utgångspunkter.
Om de teoretiska utgångspunkterna hamnar i bakgrunden i en undersökning kan det bli så att dessa måste explicitgöras i efterhand, vilket sällan är helt lyckat.
Jag kan inte här gå in på alla olika skäl till att det kan vara fruktbart att tidigt i ett arbete skissera på en sammanfattning. Jag nöjer mig med att avsluta med att konstatera att det jag förespråkar är en allmän hermeneutisk princip om att delar får sin mening av helheten och i relation till varandra.
Därför är det viktigt att redan tidigt fundera över hur de delar av en uppsats man för tillfället arbetar med hänger ihop med en helhet samtidigt som det givetvis är viktigt att vara öppen för förändrade relationer i relationerna mellan delar, mellan delarna och helheten och i helheten.
På så sätt kan sammanfattningen bli ett redskap för att nå en ökad klarhet i det vetenskapliga arbetet vilket i sin tur i slutändan möjliggör en klar och tydlig sammanfattning.
Det dunkelt sammanfattade är trots allt oftast det dunkelt tänkta.
Blogg om att välja teori som utbildningsvetenskaplig forskare:
https://mp.uu.se/web/claes-nilholms-blogg/start/-/blogs/att-valja-teori-som-u
