Många lärarstudenter genom åren har upplevt problem eftersom det fordras att teorier används i examensarbetet. Min erfarenhet är att detta också ofta är det avsnitt av examensarbetet vilket är minst genomarbetat.
I idealfallet ska ett examensarbete innehålla en reflektion över teorivalet: Varför har just denna teori valts? Vad hade ett annat teorival haft för konsekvenser? Eftersom sådana resonemang ofta saknas även i forskningen (se länk nedan till tidigare blogg) kan detta tyckas vara ganska hårda krav att ställa.
Samtidigt går det inte att komma bort ifrån att teorin är helt avgörande för ett uppsatsarbete. Teorin utgör meningssammanhanget för en undersökning. Den har konsekvenser för vilket empiriskt material som ska samlas in och för hur utfallet av undersökningen tolkas.
På grund av den betydelse teorier har för ett examensarbete och de problem som studenter möter när de ska välja teori har jag skrivit boken ”Teori i examensarbetet” (se referens nedan). I den tar jag avstamp i vad som skulle kunna kallas prototypiska examensarbeten för att sedan argumentera för hur examensarbetet kan bli än mer relevant för läraryrket och samtidigt hålla en god teoretisk nivå.
Det typiska uppsatsen
Blivande lärare har givetvis en mängd intressanta frågor och funderingar inför sin framtida yrkesverksamhet: Hur ska jag undervisa om X? Hur kan jag anpassa undervisningen till elever med npf-diagnoser? Hur ska man kommunicera med föräldrar? När den här typen av frågor görs om till frågor i uppsatsen innebär det ofta att normativa frågor om hur något ska göras omvandlas till en undersökning av uppfattningar och liknande om hur något ska göras.
På grund av detta och också på grund av att tidrymden är begränsad genomförs ett antal intervjuer där gruppen Y:s uppfattningar om något studeras. Det den typen av studier kan generera är någon form av typologier av uppfattningar eller liknande. Till exempel kan man i undersökningen hitta tre olika sätt för hur lärare beskriver hur de kommunicerar med föräldrar.
Angreppssättet kan varieras på många sätt. Om vi undersöker hur lärare genomför utvecklingssamtal går det i undersökningen att ställa frågor om hur samtalen inleds, genomförs och avslutas, vilket ger möjlighet att skapa flera typologier. Sådana typologier kan ses som en sorts embryon till teorier, i exemplet en teori om vilka olika sätt det finns att genomföra utvecklingssamtal. Det kan då förstås finnas andra sätt som lärare gör detta på som inte återfinns just bland de lärare som intervjuats i studien.
Nu finns det ju vissa problem med ett sådant resultat. För det första kan man fråga sig vad man ska ha typologierna till, det finns sällan någon tidigare forskning om typologier att knyta an till. Vidare finns det en oändlig mängd möjligheter att skapa typologier utifrån den grundläggande figuren: Hur uppfattar gruppen X fenomen Y.
Det som ofta sker i uppsatserna är i stället att man behandlar det som om man undersökt ett representativt urval ur gruppen X. Det handlar då i exemplet om hur lärare ser på utvecklingssamtal. Detta är ett uttryck för vad jag och Kerstin Göransson benämnt ”smygreprsentativitet” (se länk till artikel nedan), det vill säga slutsatser dras vilka inte medges av det empiriska materialet vilket är alldeles för litet för att medge generella slutsatser om en grupp.
Något kan denna brist på representativitet motverkas genom att utfallet av undersökningen sätts i relation till tidigare forskning, men det blir ändå något problematiskt att tolka vilken betydelse utfallet av en liten undersökning kan få i relation till mer omfattande studier med representativa urval.
Givetvis har inte alla uppsatser denna form. Dock är problematiken med icke-representativa (oftast små) urval väldigt vanlig.
Bortom typologier
Om nu teorin har den betydelse som jag tillskriver den kan det vara klokt att den så att säga är med i början av examensarbetet så man inte sitter med ett antal typologier som man så att säga måste leta teori till i efterhand.
I min bok presenterar jag ett antal olika teorier/teorityper: sociokulturell teori, ekologisk systemteori, didaktiska teorier, etablerade samhällsvetenskapliga teorier (t.ex. Bordieu, Habermas), pedagogiska klassiker (t.ex. Dewey, Piaget) och läroplansteori.
Alla dessa teorier ger ett meningssammanhang för empiriska studier. Om teorin bestäms tidigt kan den också användas som ett redskap för att formulera intervjufrågor, enkätfrågor och/eller som riktningsgivare för observationer.
Ett problem i detta sammanhang är att många studenter kan uppleva en klyfta mellan sitt eget sätt att tala om och förstå fenomen inom utbildningen och det språk som teorier använder för att fokusera fenomenen. Därför brukar jag ibland rekommendera användning av systemvetenskaplig teori, vilken jag skulle vilja säga är den teori som ligger närmat en mer vardaglig förståelse av samhälle och utbildning.
I min bok argumenterar jag för att examensarbeten i än högre grad än vad som är fallet i dag kan bli mer relevanta för läraryrket. Jag föreslår tre typer av studier vilka också skulle kunna knytas närmare till högskolornas egen forskning (se framför allt bok men också länk till tidigare blogg nedan för utförligare beskrivningar).
För det första skulle examensarbeten kunna studera didaktiska gestaltningar, det vill säga hur det undervisas i ämnen/områden ute på skolorna. För det andra skulle kärnan i ett examensarbete kunna vara en didaktisk iscensättning, det vill säga utprovande av ett visst sätt att undervisa om ett innehåll. För det tredje kan ett uppsatsarbete utgå från en studie av goda exempel.
I den bästa av världen borde undervisningen analyseras utifrån skolans breda uppdrag, det vill säga inte bara utifrån lärande i olika ämnen/områden utan också utifrån hur undervisningen påverkar lusten att lära, elevers utveckling som individer, sociala relationer i klassrummet mm.
Ytterligare en möjlighet är att studera ämnes/områdes konceptioner, både på en mer filosofisk nivå men också genom att studera vad som blir centrum och periferi i olika ämnen/områden i kursplaner och liknande. Det bör dock poängteras att den typen av studier är ganska krävande.
Avslutning
Det är alltså en god idé att tidigt i ett examensarbete tänka igenom vilken teori som ska vara utgångspunkten eftersom denna får konsekvenser för hela undersökningen. Om man sedan kan reflektera kring det val som görs är det förstås eftersträvansvärt. Jag har också argumenterat för att examensarbeten bör och kan bli än mer relevanta för läraryrket än vad som är fallet idag.
Nilholm, Claes. (2021) Teorier i examensarbetet – en vägledning för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur. (2.a upplagan)
Länk till blogg om teorival i vetenskapliga arbeten:
https://mp.uu.se/web/claes-nilholms-blogg/start/-/blogs/att-valja-teori-som-u
Länk till artikel om smygrepresentativitet:
https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1038
Länk till blogg om olika typer av didaktiska studier:
https://mp.uu.se/web/claes-nilholms-blogg/start/-/blogs/hur-kan-didaktiken-i-svensk-skola-utvecklas-ett-forslag
