En del frågor ställs sällan och i den här bloggen avser jag att försöka besvara några frågor vilka sällan ställs. Detta kan tyckas vara något av en paradoxal utgångspunkt för en blogg men jag hoppas läsaren ska övertygas om vikten av att ställa och försöka besvara dessa frågor efter att ha läst bloggen.
Vilka är frågorna? Medan många ställt frågan om vad som menas med ett specialpedagogiskt perspektiv tror jag det är betydligt färre som undrat över vilka utbildningsideologier de olika specialpedagogiska perspektiven uttrycker. På ett liknande sätt tror jag inte alla funderat över relationen mellan utbildningsideologier och utbildningsvetenskapliga teorier eller om hur dessa teorier förhåller sig till de specialpedagogiska perspektiven.
Nu blev det genast ganska komplicerat så låt oss försöka bena upp en sak i taget, innan vi går över till att diskutera relationerna mellan ideologier, perspektiv och teorier inom det specialpedagogiska området.
Utbildningsideologier
Centralt för en utbildningsideologi är vad som utgör syftet med utbildningen, hur undervisningen ska bedrivas och vilka kunskaper som ska förmedlas till eleverna. I den västerländska traditionen kan flera utbildningsideologier urskiljas.
Schiro (referens nedan) skiljer till exempel mellan fyra utbildningsideologier: 1) den akademiska (scholar academic) 2) den elevcentrerade (learner centered) 3) den effektivitetsorienterade (social efficiacy) och 4) den rekonstruktionistiska (social reconstruction).
Den akademiska ideologin utmärks av en traditionell syn på undervisning och lärande där kunskap utvecklad i de västerländska akademiska disciplinerna ska överföras till den nya generationen. Arbetsmarknadens behov fokuseras i den effektivitetsorienterade ideologin.
I den elevcentrerade ideologins är den grundläggande meningen med utbildningen att eleverna utvecklas som individer. Den rekonstruerande ideologin, slutligen, innebär att utbildningens syfte främst är att bidra till utvecklingen av ett mer demokratiskt och rättvist samhälle.
Ideologier kan blandas men vi kan aldrig vara ideologifria i relation till utbildningen. Det går att urskilja ideologier på lite olika sätt, men Schiros indelning passar in bra i sammanhanget och vi ska använda den när ideologier ska relateras till perspektiv och teorier. Men först en kort diskussion om specialpedagogiska perspektiv och utbildningsvetenskapliga teorier.
Perspektiv
De flesta forskare är överens om att skilja mellan två specialpedagogiska perspektivet. Å ena sidan ett bristperspektiv där utgångspunkten är att vissa elever har brister som skolan ska åtgärda/kompensera för, å andra sidan ett kritiskt perspektiv där problem i undervisningen förläggs till undervisningsmiljön och/eller skolsystemet. Det senare perspektivet brukar i högre grad än det förra förknippas med idén om en inkluderande skola.
Det som skiljer perspektiven åt är var problemet förläggs. Medan specialpedagogik alltid är en diskurs om problem i skolan skiljer perspektiven åt vad gäller var problemen placeras. (För en utförligare diskussion om perspektiv, se länk till tidigare blogg nedan samt referens till bok om perspektiv).
Utbildningsvetenskapliga teorier
Det finns ett mycket stort antal teorier inom samhällsvetenskapen och utbildningsvetenskapen. Flera har gjort försökt att skapa någon form av övergripande kartor över sådana teorier. Inte ovanligt är att urskilja tre övergripande tillvägagångssätt inom vilka olika teorier utvecklas: ett mätande (positivism/variabelforskning), ett tolkande (fenomenologisk/hermeneutisk) och ett kritiskt.
Olika benämningar används och ytterligare uppdelningar kan givetvis göras. Meningen med övergripande kartor är dock att förenkla och för enkelhetens skull kommer vi att använda denna enkla uppdelning i det fortsatta resonemanget (se länk till tidigare blogg nedan för en utförligare diskussion).
Relationer
Det är dags att återvända till de frågor som skisserades inledningsvis. För enkelhetens skulle vi kunna urskilja två ganska tydliga relations-mönster vilka åtminstone jag tycker är förhållandevis lätta att återfinna inom forskningen om specialpedagogik. Jag vill dock betona att resonemangen här om relationer mellan perspektiv, utbildningsideologier och teorier ska ses som tentativa eftersom vi rör oss på vad som till stora delar är orörd mark.
Å ena sidan har vi en ganska traditionell specialpedagogisk forskning som utgår från ett bristperspektiv. Denna tar oftast sin utgångspunkt i en utbildningsideologi där effektivitet fokuseras och lutar sig mot positivism/variabelforskning. Ofta handlar forskningen om att på ett så effektivt sätt som möjligt överföra basala färdigheter och uppförandekoder till elever i olika typer av svårigheter.
Det kan tyckas något förvånande men denna mer traditionella forskning har inte sällan inslag av en rekonstruerande utbildningsideologi. Ett framträdande drag hos flera forskare som verkar inom denna tradition är att de vill bidra till att skapa en mer inkluderande skola och uttrycker på så sätt alltså en rekonstruerande utbildningsideologi och delvis också en kritisk syn på skolsystemet. Dock menar flera att ”inkluderingen” måste legitimeras inom ramen för den effektivitetsorienterade utbildningsideologin genom att visa sig vara just effektiv.
Å andra sidan har vi en specialpedagogisk forskning, eller kanske snarare en forskning om specialpedagogik, som lokaliserar skolproblem till miljöfaktorer. Den utbildningsideologi som omfattas är i högre grad rekonstruktionistisk, det vill säga utbildningens roll är enligt detta synsätt att utveckla ett mer demokratiskt och inkluderande samhälle. Den övergripande vetenskapliga utgångspunkten är kritiskt, den befintliga skolan, dess praktiker och också den mer traditionella forskningen om specialpedagogik kritiseras.
Här är inte frågan om huruvida inkluderingen är effektiv eller inte central. Istället ses rätten till delaktighet för elever i olika typer av svårigheter/med funktionsnedsättningar som en demokrati- och värdefråga. Peder Haug är kanske den forskare som uttryckt denna ståndpunkt mest stringent (se länk nedan).
Intressant nog är det alltså så att en stor del av den utbildningsvetenskapliga forskningen om specialpedagogik sedan Salamanca-deklarationen har haft rekonstruktionistiska inslag. Det har alltså varit svårt att bedriva forskning som inte utgått ifrån att skolan ska vara inkluderande.
Det ska bli intressant att se om den nuvarande politiska omsvängningen i Sverige mot att ”inkluderingen har gått för långt” kommer att förändra den bilden.
Avslutning
Ovan har jag skisserat två olika sätt på vilka perspektiv, ideologi och teori sammanlänkats. Det är givetvis en förenklad bild men jag tycker ändå den till stor del speglar min erfarenhet av området. Men det är ju förstås möjligt att tänka sig andra relationer mellan perspektiv, ideologier och teorier och jag överlåter åt läsaren att tänka vidare i sådana banor.
Innan jag avslutar bloggen vill jag dock säga något om tolkningsteorier. Dessa är vanliga inom svensk utbildningsvetenskaplig forskning men hur kan vi se dess relationer till utbildningsideologierna och de specialpedagogiska perspektiven?
Eftersom studier av meningsskapande är centralt, närmast definierande, för tolkningsteorier tar sig frågan om relationer till utbildningsideologier och specialpedagogiska perspektiv ett specifikt uttryck här. Snarare än att ta ställning är forskare intresserad av vilken mening som ges specialpedagogiska fenomen av olika grupper och/eller i specifika kontexter.
På så sätt ges aktörernas egna tolkningar ett större utrymme. Jag har i andra sammanhang argumenterat för ett tredje perspektiv på specialpedagogik, ett dilemmaperspektiv, som just tar hänsyn till att specialpedagogiska frågor tolkas på olika sätt av olika aktörer (se länkar nedan). På så sätt blir också maktfrågor viktiga: Vems ska ha tolkningsföreträde?
En sådan fråga kan knytas till en rekonstruktionistisk ideologi, men det blir då en försiktig form av rekonstruktionism som tar den pluralism som finns inom området som sin utgångspunkt. Samtidigt innebär en öppenhet mot olika röster ett erkännande av att alla ideologier, perspektiv och teorier kan bidra med något i diskussionen om hur skolan ska kunna utvecklas.
Schiro, M. S. (2013 2nd ed). Curriculum theory: Conflicting visions and enduring concerns. Thousand Oaks, CA: SAGE publications Inc.
Länk till blogg om perspektiv på specialpedagogik:
https://mp.uu.se/web/claes-nilholms-blogg/start/-/blogs/perspetkiv-pa
Nilholm, Claes. (2020) Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Länk till blogg om olika övergripande teoretiska utgångspunkter i utbildningsvetenskapen:
https://mp.uu.se/web/claes-nilholms-blogg/start/-/blogs/en-vandning-for-mycket-
Länk till bok av Peder Haug:
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a653289/1553956358271/pdf471.pdf
Länkar till bloggar om dilemmaperspektivet:
https://mp.uu.se/web/claes-nilholms-blogg/start/-/blogs/vad-ar-ett-dilemmaperspektiv-
https://mp.uu.se/web/claes-nilholms-blogg/start/-/blogs/dilemmaperspektivet-del-2
