Ordet i rubriken dyker upp i olika sammanhang. Jag känner mig personligen inte nöjd med uttrycket eftersom jag tycker att det återskapar de problem som finns med begreppet specialpedagogik, samtidigt som det faktiskt i värsta fall tillför ytterligare komplikationer.
Dock bör det betonas att det framför allt är utifrån ett inkluderingsperspektiv som uttrycket specialdidaktik blir problematiskt. Inom ramen för ett kategoriskt perspektiv är det betydligt mindre konstigt att tala om specialdidaktik. Utifrån det perspektivet anses vissa elever avvikande från det normala och kräver en annan typ av undervisning.
Men vilka problem är det som återskapas? Och på vilket sätt kan uttrycket specialdidaktik tillför ytterligare komplikationer? Låt oss börja med den första frågan.
Distinktionen mellan det normala och det onormala
Hela idén om specialpedagogik vilar på att en tydlig skillnad görs mellan en pedagogik för normala elever och en specialpedagogik för elever som avviker från normerna.
Specialpedagogik kommer då ofta att handla om att hitta specifika undervisningssätt vilka är anpassade till de avvikande elevernas egenskaper.
Gränsdragningen mellan det normala och det avvikande skär tvärs igenom hela utbildningssystemet. Vi har skolverket för ”normala” elever och SPSM för elever med funktionsnedsättningar, en speciell skolform för elever med en utvecklingsstörning, begreppet ”elev” i behov av särskilt stöd för elever som inte når kunskapsmålen/behöver stöd av andra orsaker osv.
Uttrycket specialdidaktik återskapar en del risker/problem som är förknippande med en sådan strikt uppdelning mellan normalitet och avvikelse. En risk är att det blir ett starkt fokus på skillnad och att vissa elevgrupper beskrivs som ”de andra”, processer som inom sociologin brukar benämnas ”othering”.
En ytterligare risk med uppdelningen normalt-avvikande är att de normala eleverna värderas högre. En tredje risk är att fokuset på skillnad lätt leder till en rad särlösningar inom skolsystemet. En fjärde handlar om att forskningen om elever i olika typer av svårigheter tenderar att isoleras från den om andra elevers situation och från hur undervisningen generellt fungerar.
Att tala om specialdidaktik innebär att till stora delar återskapa dessa risker, men varför riskerar uttrycket specialdidaktik att tillföra ytterligare komplikationer? För att svara på den frågan behöver relationen mellan pedagogik och didaktik diskuteras.
Skillnader mellan pedagogik och didaktik
Pedagogik brukar definieras på lite olika sätt. Nästan alla är överens om att pedagogik inte bara handlar om skola och utbildning men också om påverkans- och socialisationsprocesser i en vidare mening. Här är dock fokus på skola och utbildning.
Det går att argumentera för att pedagogiken i sitt studie av utbildning och undervisning borde vila på tre huvudspår. För att beskriva dem kortfattat (och förenklat) så handlar ett huvudspår om pedagogisk filosofi, vad är målet och syftet med utbildningen? Ett annat om policy, hur utövas styrningen av utbildningssystemet och vad får den för konsekvenser? Ett tredje huvudspår handlar om praktiken, hur gestaltas utbildningen och vad får den för konsekvenser.
Didaktik, å andra sidan, sysslar övervägande med det tredje spåret. Didaktik definieras ibland som undervisningskonst och det är på undervisningspraktiken som didaktiken har sitt fokus. Det är också i samband med detta fokus som det går att befara att introduktion av uttrycket specialdidaktik kan ge upphov till ytterligare komplikationer. Innan dessa diskuteras måste dock några saker klargöras.
För det första är det viktigt i pedagogik att de tre huvudspåren studeras och analyseras i relation till varandra. Tyvärr är detta alltför sällan fallet. För det andra är det möjligt att inom ramen för didaktiska studier också adressera frågor om pedagogisk filosofi och policy, framför allt kanske i samband med den didaktisks ”varför”-frågan. Den handlar som bekant om varför ett visst undervisningsinnehåll ska behandlas och den frågan leder lätt vidare till pedagogisk filosofi och policy.
Dock är det tydligare att pedagogiken som disciplin har ett mer omfattande fokus än didaktiken. Därför riskerar uttrycket specialdidaktik att frågan om elever i olika typer av svårigheter snävas in till en mer renodlad undervisningsfråga och således till delar missar betydelsen av mer omfattande frågor kring pedagogisk filosofi och policy.
Sådana frågor är dock helt avgörande också för hela undervisningssituationen och denna blir svår, om inte nästan omöjlig, att förstå om vi inte beaktar hela det här sammanhanget. Det finns förstås didaktiker som är mycket medvetna om detta och också låter det få konsekvenser för sin forskning.
Dock finns det didaktiker som i alldeles för stor utsträckning analyserar undervisning utan att ta hänsyn till en mer omfattande pedagogiskt-filosofisk och policy-kontext. Konkret kan detta ta sig uttryck i att skolan analyseras som om den endast har ett undervisningsuppdrag och att lärares uppdrag kan förstås genom att endast utgå från kursplanerna i läroplanen.
Avslutning
De frågor som jag diskuterat här har jag med lite andra infallsvinklar diskuterat i andra bloggar, kanske framförallt i en blogg om särarts- respektive samartspedagogik, i en annan där jag diskuterar relationen mellan didaktik och specialpedagogik och i en tredje om vad som kan betecknas som NPF-kunskap (se länk till dessa bloggar nedan).
I det dilemma-perspektiv jag förespråkar handlar det om att hitta en balans där undervisningen differentieras så att den inkluderar så många elever som möjligt. Samtidigt är det ett faktum att vissa elever behöver mer stöd än andra och således behöver identifieras och kategoriseras. Därmed inte sagt att de behöver en helt annan undervisning, oftast handlar det om ”mer av samma” och individuella anpassningar (snarare än anpassningar riktade till specifika diagnosgrupper). Uttrycket specialdidaktik hör snarare hemma i ett kategoriskt perspektiv än i ett dilemmaperspektiv.
Länk till blogg om samarts- respektive särartspedagogik:
https://mp.uu.se/web/claes-nilholms-blogg/start/-/blogs/samarts-eller-sarartspedagogik-
Länk till blogg om relationen mellan didaktik och specialpedagogik:
https://mp.uu.se/web/claes-nilholms-blogg/start/-/blogs/didaktik-och-specialpedagogik
Länkt itll blogg om NPF-kunskap:
https://mp.uu.se/web/claes-nilholms-blogg/start/-/blogs/vad-ar-npf-kunskap-
