Bloggar Bloggar

Tillbaka

Sju uppdrag för skolan

Sju uppdrag för skolan

Talet 7 är speciellt. Vi talar exempelvis om världens (eller kanske snarare antikens) sju underverk. I den här bloggen kommer jag att urskilja sju uppdrag för skolan och det skulle nog betraktas som ett underverk om skolan lyckades med alla de uppdragen. Så vilka är skolans uppdrag? Det kanske är bäst att tydliggöra från början att det är de demokratiskt beslutade uppdragen som uttrycks i styrdokumenten jag skriver om, i övrig finns det givetvis en närmast oändlig mängd uppfattningar om vad skolan ska uppnå.

Vad som är skolans demokratiskt beslutade uppdrag borde väl alla som jobbar i och med skolan ha kännedom om? Tyvärr är detta sällan fallet, i viss mån beroende på att styrdokumenten för skolan är svårtolkade. Efter att ha studerat dem har jag ändå tyckt mig finna stöd för ett antal uppdrag som framhålls som viktigare än andra. Innan vi kommer till de sju uppdragen ska jag säga något om hur jag kom fram till just dessa uppdrag.

Olika sätt att läsa styrdokumenten

Min utgångspunkt är alltså att uppdragen står att finna i skolans styrdokument. Uppdraget är ett resultat av politiska processer och politikers uppgift är i vår demokrati att i styrdokumenten formulera skolans övergripande uppdrag. Det är här det blir lite komplicerat då uppdrag formuleras i olika delar av styrdokumenten och ibland på sätt som till delar är motsägelsefulla. Det är absolut inte heller tydligt hur olika uppdrag prioriteras i förhållande till varandra.

Jag har i min läsning tillämpat det juristerna kallar den ”norm-hierarkiska” principen. Det innebär att styrdokument har olika tyngd beroende på vad de har för juridisk status, till exempel väger lagar tyngre än förordningar. Jag har således utgått ifrån Skollagen och där vid de skrivningar som tydligast formulerar uppdraget för skolan, i Skollagen ofta uttryckt som verksamhetens syfte.

I 1 kap 4§ i Skollagen formuleras det övergripande syftet med skolväsendet. För varje skolform formuleras sedan i andra delar av Skollagen syftet för den specifika skolformen, till exempel syftet för grundskolan. Det är när jag vägt ihop dessa skrivningar som jag hittat ett antal uppdrag för skolan.

Vilka är uppdragen?

Således urskilde jag följande sju uppdrag:

  • Ett kunskapsuppdrag som innefattar lusten att lära

  • Ett uppdrag som handlar om överföring av värden och fostran till demokrati

  • Ett kompensatoriskt uppdrag

  • Ett uppdrag som handlar om utveckling av dygder (t.ex. ansvar); formuleringar om personlig utveckling kan möjligen ses som en del av detta uppdrag eller som ett uppdrag i sig

  • Främjande av personlig utveckling

  • Främjande av gemenskap

  • Främjande av hälsa

Jag har lite frångått min urvalsprincip i formuleringen av det sista uppdraget, eftersom detta inte står framskrivet i de texter jag gett störst tyngd. Jag har dock valt att ha med det eftersom elevhälsans betydelse lyfts fram i styrdokumenten och hälsa är också en väsentlig aspekt av inkludering. Den som inte trivs och känner trygghet i sig själv och i skolan kan knappast sägas vara inkluderad.

Det är möjligt att det går att formulera andra uppdrag som också är av vikt men jag tror att dessa sju täcker in det mesta. Alla dessa uppdrag är givetvis viktiga men det är kunskapsuppdraget (och då inte lusten att lära, utan i form av ”måluppfyllelse”) som tenderar att dominera hela diskussionen om skolan tillsammans med friskolefrågan.

Klarar skolan uppdragen?

I min kommande bok med arbetsnamnet ”Inkludering – möjligheter, hinder och dilemman” gör jag en utvärdering utifrån befintliga data från olika undersökningar av i vilken grad skolan förmår fullgöra sina uppdrag. Här har jag bara möjlighet att visa på ett fåtal av de saker jag kom fram till.

Vad gäller huruvida skolan klarar av sitt kunskapsuppdrag är detta väl utrett och i de flesta mätningar ligger svenska elever kring genomsnittet för OECD-länderna och givetvis kunde man lyckas bättre med detta uppdrag. För några av de andra uppdragen fattas det övergripande data och i vissa fall är det ett ganska negativt utfall, t.ex. vad gäller för lusten att lära som förefaller minska under skolgången (se länk till tidigare blogg). Vad gäller det kompensatoriska uppdraget är utvecklingen mycketnegativ. Påfallande är att för stor del av eleverna lyckas man inte med uppdragen.

Samtidigt är det viktigt att påpeka att för den absoluta majoriteten av elever lyckas man relativt bra vad gäller de uppdrag där det går att göra en utvärdering även om det givetvis alltid finns möjlighet att lyckas ännu bättre. När det gäller att förbereda eleverna för demokratin lyfts det med viss rätt fram att svenska elever ligger långt framme men också detta uppdrag är behäftad med vissa problem. (se länk nedan till tidigare blogg).

Hur hänger uppdragen ihop?

Min poäng här är att utöver att visa på de sju olika uppdragen argumentera för att de bör analyseras i sin samtidighet. Det är inte så att uppdragen realiseras ett i taget utan de är alla aspekter av samma undervisning. Vi kan alltså inte bara fråga oss om elevernas lärande under skoldagen, vi bör också intressera oss för hur lusten att lära påverkas, hur inflytandet över undervisningen ser ut, om hur det gick för de elever som upplever svårigheter i skolarbetet och så vidare. Detta är också ett viktigt skäl att vi måste tolka forskningen om skolan med största försiktighet eftersom den ofta bara adresserar ett av dessa uppdrag, vanligtvis kunskapsuppdraget.

En avslutande anekdot kan ytterligare illustrera vad jag menar. En vän till mig arbetade under några år i Hongkong och två av hans barn gick i den Sydkoreanska skolan i Hongkong. Sydkorea ligger långt framme i alla internationella kunskapsmätningar. Min vän konstaterade: ”Dom pluggade jämnt, men vad utvecklas de till för människor”? Han pratade då, sett i ljuset av mina uppdrag, om personlig utveckling och möjligen om utvecklingen av dygder. Vi kan lägga till frågan om hur utbildningen förberedde dessa elever för demokratin och hur de mådde. Jag har inte svaret på dessa frågor, min poäng är att om vi inte ställer dem också får vi en ganska torftig bild av hur skolan fungerar.

 

Länk till blogg om lusten att lära:

https://mp.uu.se/web/claes-nilholms-blogg/start/-/blogs/lusten-att-lara?_33_redirect=https%3A%2F%2Fmp.uu.se%2Fweb%2Fclaes-nilholms-blogg%2Fstart%3Fp_p_id%3D33%26p_p_lifecycle%3D0%26p_p_state%3Dnormal%26p_p_mode%3Dview%26p_p_col_id%3Dcolumn-1%26p_p_col_count%3D1

 

Länk till blogg om huruvida skolan förbereder eleverna för demokratin:

https://mp.uu.se/web/claes-nilholms-blogg/start/-/blogs/fo?_33_redirect=https%3A%2F%2Fmp.uu.se%2Fweb%2Fclaes-nilholms-blogg%2Fstart%3Fp_p_id%3D33%26p_p_lifecycle%3D0%26p_p_state%3Dnormal%26p_p_mode%3Dview%26p_p_col_id%3Dcolumn-1%26p_p_col_count%3D1

 

 

kommentarer
Lägg till kommentar