Att sammanställa utbildningsvetenskaplig forskning

Att sammanställa utbildningsvetenskaplig forskning

Efter att ha avslutat ett större projekt om forskningsöversikter (se länkar nedan till projektets hemsida och till en intervju med mig om projektet) inom det utbildningsvetenskapliga området kan det vara på sin plats att redovisa några övergripande iakttagelser/slutsatser.

För det första att det är ett utryck för makt att sammanställa forskning. Denna tanke kan förvåna en del som ser sammanställning av forskning som en mer eller mindre neutral aktivitet som bedrivs utifrån vedertagna metoder.

För det andra att sammanställningar av forskning kan/bör ses som en form av teori-utveckling. Forskning sammanställs för att vi ska få bättre teorier för att förstå och förändra skolan.

För det tredje kom vi till slutsatsen att det kanske kommit att läggas för stor vikt vid sammanställningar av forskning och att det snarare är nya typer av grundläggande studier som behövs.

Låt oss diskutera dessa tre iakttagelser/slutsatser i tur och ordning.

Makten att sammanställa

Gough är en engelsk forskare som spelat en framträdande roll när det gäller utvecklingen av så kallade systematiska forskningsöversikter. Tillsammans med sina medarbetare har han tagit fram olika format för hur sådana översikter kan genomföras. Men vilket av alla dessa format ska man använda?  Gough och Thomas skriver:

“However, even if the idea of a systematic review is simply ‘doing a good literature review’, like all knowledge-seeking—and creating—endeavors, the way in which you go about it, and the purposes for which you do it, can be seen as political actions, which by their nature, can be seen as promoting one epistemology over another.”  (s 96, se referens nedan)

För mig var det lite förvånande att Gough ser sammanställandet av systematiska forskningsöversikter som politiska handlingar eftersom det inte år så han närmat sig ämnet. Inte desto mindre håller jag med honom. Gough utvecklar heller inte denna tanke till fullo.

Frågan som inställer sig är förstås varför forskningen ska sammanställas på ett visst sätt och inte på ett annat. Goughs svar (även om jag inte kan påstå att jag läst allt hans skrivit) är att det närmast handlar om ett val som forskaren gör.

Själv skulle jag dock vilja gå ett steg längre och påstå att sättet att tänka kring denna fråga bör vara en del av forskningsöversikten. I en artikel som snart kommer att publiceras i tidskriften Utbildning och Demokrati argumenterar vi således för att forskningsöversikter inte endast ska vara systematiska utan också reflekterande över sina utgångspunkter och motiv.

Hur vi ”väljer” att göra en forskningsöversikt har således att göra med syftet med översikten och vilken forskning som ses som legitim att sammanställa. Eftersom det handlar om att val görs blir det således viktigt att förklara på vilka grunder dessa val görs.

Varför tittar exempelvis John Hattie närmast uteslutande på skolprestationer när skolan har ett brett uppdrag? Varför utesluter han forskning som bygger på kvalitativa data? Hattie kan sägas ha utövat en mycket stor makt över skolan i ett flertal länder och hans sammanställningar hade i mina ögon haft en större legitimitet om de adresserat sådana grundläggande frågor.

Teoriutveckling

Vid något tillfälle under projektets gång började jag se sammanställningar av forskning som teoriutveckling. Eftersom jag arbetar utifrån ett pragmatiskt perspektiv ser jag forskningen om skolan som något som ska bidra till utvecklingen av ett mer demokratiskt och rättvist samhälle.

För att ta  Hattie som exempel så utvecklar han en teori för hur utvecklingsprestationerna ska kunna förbättras.

Någon skulle kanske påstå att forskningens uppgift är att utveckla teorier om som förklarar ”hur det är” och ”varför det blivit som det blivit”. Även om jag personligen tror att det är en ganska omöjlig uppgift (se länk till tidigare blogg nedan) innebär då sammanställandet av forskning att utveckla teorier om ”hur det är” och ”varför det blivit som det blivit”.

Behövs en ny typ av forskning?

Ett stort problem är att det mål för undervisning och utbildning som dominerar i forskningen är att öka kunskapsprestationerna. Min uppfattning är att vi behöver forskning som tar hela skolans uppdrag i beaktande. Sådan forskning lyser till stora delar med sin frånvaro varför det kan vara på sin plats att utveckla en ny typ av studier snarare än att sammanställa forskning som brister i sina problemformuleringar.

Det har vidare visat sig mycket svårt att överföra rön från forskningen till skolans arbete. Vi behöver alltså studier som tar hela skolans i beaktande och som de facto visat sig kunna utveckla praktiken.

Avslutning

Slutsatserna/iakttagelserna som beskrivs ovan har minst sagt stora implikationer för hur forskningsöversikter bör genomföras och vilken roll de kan spela. Vi har också skrivit om dessa frågor i de ca 15 vetenskapliga arbeten som genererats i projekt. Vi ska dock inte förvänta oss att slutsatserna/iakttagelserna kommer ha något större genomslag i en utveckling som styrs av den övergripande logiken att skolforskningens roll i huvudsak är att öka kunskapsprestationerna.

 

Länk till projektets hemsida där det också finns referenser till de arbeten som skrivits inom ramen för projektet samt länkar till bloggar där resultat i projektet beskrivs eller där viktiga ämnen vad gäller sammanställningar av forskning och om relationen mellan forskning och praktik diskuteras.

SMART – ett arbetssätt för att genomföra reflekterande forskningsöversikter - Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier - Uppsala universitet (uu.se)

Länk till intervju med mig om projektet:

https://www.youtube.com/watch?v=ShqWmCZmAT0

Gough, David & Thomas, James (2016): Systematic reviews of research in education: aims, myths and multiple methods. Review of Education, 4(1), 84–102.

Blogg där möjligheten att beskriva ”hur det är” diskuteras:

https://mp.uu.se/web/claes-nilholms-blogg/start/-/blogs/fyra-utbildningsvetenskapliga-svar-pa-relativismen

 

 

kommentarer
Lägg till kommentar