Tillbaka

"Vi vill inte tala om inkludering"

"Vi vill inte tala om inkludering"

I olika sammanhang stöter man på verksamma pedagoger som ställer sig tveksamma till att tala om inkludering. Det är framförallt tre skäl till att inte använda ordet som jag tycker är viktiga att diskutera.

För det första att det är krångligt. Inkludering är ett ord som hämtats från policyområdet och som används flitigt inom forskningen där det har kommit att få skilda betydelser. Det kan vara svårt att använda ett mångtydigt ord i relation till de utmaningar pedagoger möter i skolan.

För det andra finns det de som menar att inkludering är ett uttryck för något allmänt gott, och därför är okontroversiellt och lite ointressant.

Ett tredje skäl att undvika ordet är att man är skeptisk till det idé-innehåll som ordet är bärare av. Möjligtvis kan detta bero på att svensk skola är på väg bort från inkluderingsidealet och många lärare förespråkar inte heller inkludering.

I det följande kommer jag kort att diskutera dessa tre skäl att undvika att tala om inkludering.

Mångtydighet

Det finns olika sätt att definiera inkludering på (se länk) vilket kan vara ett skäl att undvika att tala om inkludering. Vidare är det kanske inte ett ord som omedelbart landar på ett bra sätt i skolans värld med dess traditioner.

Möjligen blir det lite tydligare att tala om inkluderande lärmiljöer och/eller tillgänglighet. Jag har i en tidigare blogg föreslagit att inkluderande lärmiljöer skulle kunna vara ett alternativ till inkludering (se länk).

Det viktigaste är dock inte vilka ord som används utan vilken skola man förespråkar. Det går förstås att använda andra ord än inkludering för att tala om a) att skolan ska vara funktionell för alla elever b) att särlösningar ska undvikas så långt och c) att det krävs en rad åtgärder på flera nivåer för att skolan ska kunna fungera på detta sätt.

Något allmänt gott

Om inkludering innebär att alla elever har en bra skolsituation och att särlösningar ska undvikas i görligaste mån går det att påstå att detta är ett ganska okontroversiellt mål för skolan.

Det går dock att invända att det även finns de som menar att inkludering innebär att bygga gemenskaper (communities) i skolor och klassrum och det är långt ifrån ett okontroversiellt mål.

Vidare skulle flera mena att inkludering handlar om att skolan ska realisera ett brett uppdrag vilket inte heller är okontroversiellt när en stor del av diskussionen idag nästan enbart handlar om utbildningsprestationer/kunskapsmål (se länk).

Dessutom är idén om inkludering som den framställs i Salamanca-deklarationen (se länk) inte endast en fråga om mål utan också en idé om vilka medel som gör att målet kan uppnås och dessa medel är långtifrån okontroversiella.

På så sätt är det inte riktigt korrekt att hävda att inkludering betecknar något allmänt gott, även om det ligger en viss sanning i påståendet. Exakt vad detta goda består av och hur det ska uppnås är alltså långt ifrån okontroversiellt.

En väg bort från inkluderingsidealet?

Det finns (minst) tre aspekter av dagens skola vilka jag tycker är lite i otakt med inkluderingsidealet.

För det första domineras svensk skola till stora delar av den utbildningsideologi som ibland kallas ”social efficiacy” och som innebär att det primära syftet med skolan är att kvalificera arbetskraft utifrån arbetsmarknadens behov på ett så effektivt sätt som möjligt.

Det som då händer är att kunskapsuppdraget (förstått i en snäv bemärkelse som uppnående av kunskapsmål) kommer att ställa andra viktiga mål för inkludering, såsom till exempel personlig utveckling, demokratiuppdraget och utvecklande av sociala relationer, i skuggan.

För det andra är det eleven (och dennes föräldrar) som ställs i centrum av utbildningsdiskussionen. Tomas Englund har beskrivit en förskjutning i skolans värld från en betoning på det gemensamma (the common good) till en betoning på det individuella (the private good). Inkludering ses av många (men långtifrån alla) som uttryck för ”the common good” och blir därför lite i otakt med tiden.

För det tredje sker en uppdelning av elever utifrån till exempel klass, etnicitet och funktionalitet till skolor och klassrum (se länk) på ett sätt som många skulle mena går emot inkluderingstanken där ju en central idé är att olikheter berikar skolor och klassrum.

Fokus på individers kunskapsmål i ett uppdelat skolsystem är något helt annat än vad många skulle anse förenligt med ett inkluderingsideal. Ett sådant fokus kan också vara en anledning till att inte vilja prata om inkludering.

Det finns också många lärare som inte tror på idén att elever i svårigheter ska placeras i vanliga klassrum. Det är givetvis så att då vill man inte tala om inkludering mer än om något som ska undvikas.

Avslutning

Sammanfattningsvis menar jag att vi kan tala om den idé som ordet inkludering uttrycker på olika sätt. Däremot kan inte inkludering ses som ett okontroversiellt mål för skolan. Vi ska också ha klart för oss att det finns flera tendenser i den nuvarande utvecklingen av svensk skola vilka motverkar utvecklingen mot en inkluderande skola.

Det är viktigt att skilja på två saker. Å ena sidan aktörer som är sympatiska till innehållet i inkluderingsbegreppet men som av olika skäl tycker att det är enklare att använda andra ord för att tala om liknande saker. Å andra sidan, aktörer som förespråkar en annan typ av skola och som tycker att inkluderingsfrågan antingen är irrelevant, underordnad effektivitetsfrågan eller något som leder till negativa konsekvenser. I denna grupp drar man sig ibland inte för att mer eller mindre medvetet missuppfatta inkluderingsbegreppet som i uttrycket ”inkluderingen har gått för långt” (se länk).

 

Länk till blogg om olika sätt att definiera inkludering:

https://mp.uu.se/web/claes-nilholms-blogg/start/-/blogs/inkludering-fyra-definitioner

 

Länk till blogg om inkludering bör bytas ut mot nytt ord:

https://mp.uu.se/web/claes-nilholms-blogg/start/-/blogs/inkludering-behover-vi-ett-nytt-ord-ut

 

Länk till blogg om skolans breda uppdrag:

https://mp.uu.se/web/claes-nilholms-blogg/start/-/blogs/sju-uppdrag-for-skolan

 

Länk till blogg om vad som menas med inkludering i Salamanca-deklarationen:

https://mp.uu.se/web/claes-nilholms-blogg/start/-/blogs/vad-menas-med-inkludering-i-salamanca-deklarationen-

 

Länk till blogg om uppdelning av elever utifrån intersektionella faktorer.

https://mp.uu.se/web/claes-nilholms-blogg/start/-/blogs/ett-mangfaldsindex-vad-kan-det-visa-

 

Länk till blogg om huruvida inkluderingen gått för långt_

https://mp.uu.se/web/claes-nilholms-blogg/start/-/blogs/har-inkluderingen-gatt-for-langt-argument-och-forskningslage

 

 

kommentarer
Lägg till kommentar