– Vi tar avstamp i Parisavtalet och räknar ut hur mycket utrymme de har om de vill målet att begränsa klimatförändringarna till två grader, förklarar Aaron Tuckey, forskningsassistent.
Varje deltagande organisation får en rapport som visar hur mycket koldioxid de släpper ut, samt hur mycket de behöver minska sina utsläpp för att nå målet att begränsa klimatförändringarna till väl under två grader.
– Vi ger dem förslag på en utsläppskurva och en utsläppsminskningstakt, men vi går inte in i detalj på vilka åtgärder de ska vidta, säger Martin Wetterstedt.
Metoden bygger på forskning ledd av Kevin Anderson, professor vid University of Manchester och tidigare innehavare av Zennströms professur i klimatledarskap vid Uppsala universitet.
– Det här är ett tillämpat sätt att använda forskningen. Det blir ganska konkret och lätt för till exempel en kommun att ta till sig. Klimatarbetet har annars varit svårt att förhålla sig till. Här har vi skalat av och förenklat det lite för att det ska kunna omsättas i praktiken, säger Martin Wetterstedt.
I budgetarna föreslås en cirka 15-procentig minskning av koldioxidutsläppen per år, det vill säga en halvering av utsläppen på cirka fyra år.
– Det är ganska kort om tid i ett kommunalt perspektiv, men det är inte omöjligt, säger Martin Wetterstedt.
Både när det gäller utsläpp och åtgärder har kommunerna och regionerna olika förutsättningar och utgångspunkter. Rapporterna har därför utformats i samarbete med deltagarna som medverkat i workshops där de kommit överens om ramverket.
När det sedan gäller det konkreta arbetet med att minska koldioxidutsläppen är det upp till kommunerna och regionerna att vidta lämpliga åtgärder.
– För att klara den höga takten krävs lokal samverkan med alla aktörer, där kommunen tar på sig en ledartröja, säger Aaron Tuckey.
Anna Karlsson är klimat- och energisamordnare på länsstyrelsen i Uppsala län, som är ett av de län som deltar i projektet.
– Jag jobbar med att uppdatera länets klimat- och energistrategi och tycker att det är jätteintressant att ta med den här aspekten om våra koldioxidutsläpp i det arbetet.
Hon menar att processen framför allt har bidragit till att öka medvetenheten om de olika förutsättningar som finns och hur man kan hantera dem i praktiken.
– Vi har inte som till exempel Sörmlands län någon stor utsläppande industri med produkter som går på export. Det är ju något som länen har en begränsad rådighet över. Vi behöver fundera över hur vi förhåller oss till det i koldioxidbudgetarna. Kanske måste vi ställa högre krav till exempel i upphandlingar för att på sikt få till en omställning inom industrin.
Länsstyrelsens roll är bland annat att hitta breda plattformar för samverkan och stötta kommunerna i deras arbete.
–Vi jobbar också med flera andra aktörer, som jordbrukssektorn och beredskapssektorn, och här kan vi jobba långsiktigt med att plantera in det här synsättet, säger Anna Karlsson.
Parisavtalet
I december 2015 enades världens länder om ett nytt klimatavtal som binder alla länder och ska börja gälla senast år 2020. Den globala temperaturökningen ska hållas långt under 2 grader med målsättningen att den ska stanna vid 1,5 grader. Avtalet trädde i kraft i november 2016. Kärnan i Parisavtalet är att minska utsläppen av koldioxid samt att stödja de som drabbas av klimatförändringarnas effekter.
Källa: Regeringen.se, naturvårdsverket.