De båda känner varandra sedan tidigare och träffades när de satt i samma etikgrupp på Karolinska institutet. Båda oroade sig för debattklimatet i Sverige.

– Det fungerar inte så bra och det finns risker med att det fungerar dåligt. Samarbetsformer undergrävs, vi får de här känslorna av hat mellan grupper. Vi tror att väldigt många är oroade över det och vill försöka göra någonting åt det, säger Folke Tersman.

I arbetet med boken uppstod många situationer då de hade olika åsikter, vilket också beskrivs i boken. Det gäller att lyssna på varandra, vara öppen och tillsammans hitta en väg framåt vilket kan vara svårt.

– Det är väldigt lätt att säga hur man ska bete sig, men vi alla är i olika hög grad intrasslade i olika mekanismer som försvårar fruktbara samtal. Det gäller inte minst oss som skriver den här boken. Det är lättare sagt än gjort att odla den här öppenheten som vi tycker skulle vara bra.

Betrakta åsikter utifrån

Huvudbudskapet i boken är att vi kan öka vår förmåga att betrakta åsikterna utifrån. Ofta är det bristen på den förmågan gör det svårare att föra konstruktiva samtal med den man är oense med.

Vi behöver hitta ett mer prövande förhållningssätt och inte betrakta våra åsikter som sanningar, vilket vi ofta gör.

– Vi tycker att våra åsikter är etablerade och att vi kan lita på dem, trots att bevisläget ofta kan vara ganska oklart. När vi blir utmanade och ifrågasatta så fastnar de här så kallade sanningarna ännu hårdare, säger Folke Tersman.

Så då kan man gå ur en diskussion och bara vara än mer säker på sin sak?

– Exakt. Det finns ganska starka resultat inom forskningen som visar att om man vill försöka påverka någon är det absolut sämsta sättet att bara leverera argument eller invändningar.

Viktig identitetsmarkör

Idag är det vanligt att åsikter är en viktig identitetsmarkör. Det gäller inte bara politiska åsikter, som att vara socialdemokrat eller liberal. Även frågor som huruvida vi ska ha vindkraft eller ej blir en identitetsmarkör snarare än en fråga där fakta och evidens ska gälla.

"Forskare kan föra in ett mer sakligt och resonerande perspektiv", säger Folke Tersman. Foto: Mikael Wallerstedt.

Därför tycker Folke Tersman att det är viktigt att akademiker engagerar sig i samhällsdebatten.

– Forskare kan föra in ett mer sakligt och resonerande perspektiv. Men jag har en känsla av att forskare har mindre chans att påverka debatten idag på grund av den ökande polariseringen. Det tycker jag är ett problem, som kan vara demoraliserande för forskare. Om andra plockar russinen ur kakan och säger ”den här forskaren håller med mig” är det inte samma sak som att påverka. Då blir man bara ett verktyg för andras strävanden.

Nå ut till en bredare krets

Boken om åsikter är ett sätt att försöka nå ut till en bredare krets. Frågan är om de lyckas nå dem som allra bäst behöver boken.

– Det är en sorts frustration. Man vill ju med en sådan här bok bidra till någonting, en förändring. Samtidigt förstår man att de som läser den här boken är ofta själva inne på de här tankarna. Vi har fått positiva reaktioner men boken har inte väckt någon debatt. En förklaring till det är nog just att den inte har det konfrontativa tonläge som ofta behövs för att höras i denna polariserade tid, säger Folke Tersman.

Du har skrivit flera populärvetenskapliga böcker. Varför det?

– För att jag tycker att tredje uppgiften är viktig. Vi som forskar på skattebetalarnas bekostnad har ett ansvar att föra ut frukterna av vårt arbete så långt som möjligt. Sen är det också roligt att träffa människor utanför akademin och höra deras synpunkter. Man lär sig saker av det, tycker jag.