Vi träffade vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskaps nya vicerektor Tora Holmberg och ställföreträdande vicerektor Mattias Martinson för att höra hur de ser på sina nya uppdrag och vad som är på gång.

Hur skulle ni sammanfatta ert nya uppdrag?
– Vi ska konsolidera, lyfta fram och befrämja forskning, utbildning och samverkan genom att utgå från institutionernas och fakulteternas verksamhet och samarbeta under ett paraply, säger Tora Holmberg.

De konstaterar att det redan finns verktyg och arenor och att mycket görs redan idag.
– Den viktigaste arenan är nog Circus som är viktigt för att komma i kontakt med forskargrupperna. Där behöver området vara aktivt för att lyfta fram och stötta multidisciplinär forskning, säger Mattias Martinson.

Hur tror ni medarbetarna kommer att märka att ni tagit över rodret som vicerektor och ställföreträdande vicerektor?
– De kommer nog inte märka särskilt mycket, det är inte vår roll. Vi ska samla områdesnämnden och hitta en riktning som vi vill följa för att stödja fakulteterna och strategiska satsningar på ett bra och tydligt sätt, konstaterar Tora Holmberg.

– Ja, om enskilda medarbetare noterar områdesnämnden genom hur olika frågeställningar hanteras är det bra, fyller Mattias Martinsson i.

Framtidsfrågor

På frågan om vilka utmaningar de ser framför sig nämner de både forskningsområden och mer konkreta administrativa frågor.
– Det finns många samhällsfrågor där vår forskning kan bidra med så mycket mer. Det är en hjärtefråga för mig och var ju också centralt i universitetets inspel till kommande forskningsproposition, säger Tora Holmberg. Till exempel frågan om vad som är ohälsa och vad det är att vara människa, demokratifrågor och universitetens roll i en orolig värld.

Långsiktig plan för lokaler

En arbetsgrupp på universitetsgemensam nivå har tagit fram ett förslag som troligen kommer ut på remiss i september. Ett av förslaget är att varje vetenskapsområde ska ta fram en nioårig lokalförsörjningsplan. Planen är att starta en områdesgemensam utredning för att skaffa överblick.
– Det finns utmaningar på våra olika campus. Det finns till exempel behov av mer lokaler. Och med tanke på pandemin kanske vi har fel typ av lokaler. Vi måste också enas om en vettig nivå för beläggningen i relationer till kostnaderna och vi behöver få överblick för att hitta en strategi till den nioåriga planen, konstaterar Mattias Martinson.

– Det här är ett typiskt exempel där fakulteterna vinner på samverkan under ett gemensamt paraply, fyller Tora Holmberg i.

Mål och strategier

Områdesnämnderna har fått i uppdrag av rektor att implementera de nya mål och strategierna som beslutades i våras.

– Vi kommer utgå från fakulteternas mål och strategiarbete för att se vilka generella frågor som vinner på samarbete. I övrigt ska fakulteterna arbeta utifrån sina respektive förutsättningar, säger Tora Holmberg.

Utvärderingar

I intervjun kommer de också in på utvärderingar och möjligheten att förenkla arbetet med utvärderingar genom utökat samarbete.
– Det finns synergieffekter för att underlätta utvärderingsbördan, säger Tora Holmberg. När vi skulle föra fram humsam som en gemensam röst i lärosätesgranskningen var det uppenbart att det finns vinster att göra på bättre samarbete mellan institutioner, fakulteter och området.

Ekonomi och organisation

De ser inte framför sig några väsentliga ändringar i de ekonomiska förutsättningarna inom vetenskapsområdet eller några organisationsförändringar utöver att genomföra redan beslutade förändringar.
– Den förra områdesnämnden beslutade ju om en ny arbetsordning som vi nu ska implementera, säger Tora Holmberg.

Framför allt handlar det om att starta ett arbetsutskott som bereder ärenden för områdesnämnden. Tidigare skedde beredningen vid dekanmöten men det flyttas nu till arbetsutskottet med representanter från hela områdesnämnden.
– Beredning vid dekanmötena innebar ett kollegialt underskott som vi nu rättar till, säger Mattias Martinson.

Det inrättades också referensgrupper för att stärka samverkan, infrastruktur och arbetet med Guilden/internationalisering som nu ska starta.
– Referensgrupperna är viktiga för kollegialiteten genom att diskutera och bereda konkreta frågor i breda grupper, konstaterar Tora Holmberg.

Samtidigt konstaterar de att det är viktigt att utnyttja potentialen med ett gemensamt vetenskapsområde.
– Vi måste våga pröva om vissa frågor går att diskutera på andra nivåer än idag. Om det finns potential att lyfta frågan till områdesnämnden - utan att ta över fakulteternas kvalitetsansvar - för att samarbeta bättre, utnyttja synergieffekter och utnyttja varandras kompetenser bör vi pröva det, säger Tora Holmberg.

– Om det inte fungerar får vi flytta tillbaka frågan, värre är det inte, fyller Mattias Martinson i.

Kollegialitet

Ett återkommande ord under intervjun är kollegialitet. Både vikten av att behålla och utveckla kollegialiteten men också farhågor att medarbetarnas engagemang i den kollegiala styrningen minskar.
– Vi har sett oroväckande tendenser, till exempel att det är svårare att få folk att ställa upp på förtroendeposter, säger Tora Holmberg. Viktiga frågor för oss blir hur området kan hjälpa till, vad kan området gör för att öka engagemanget?

De konstaterar att det finns föreställningar om att kollegial styrning alltid innebär konsensus.
– Men det stämmer inte. Alla måste inte få som de vill men alla måste få vara med i processen. Det kan göra ont på vägen men det blir ett starkt beslut, säger Mattias Martinson.

Lärarutbildning

Ordet ödesfråga kommer när intervjun kommer in på lärarutbildningen.
– Lärarutbildningen är en fråga för hela Uppsala universitet, inte bara vårt ansvar. Som vicerektor ska jag fungera som ambassadör för lärarutbildningen i alla sammanhang men hela universitetet måste engagera sig i lärarutbildningen, det är något av en ödesfråga, säger Tora Holmberg.

– Inte minst måste det göras en långsiktig satsning där institutionerna i lugn och ro kan utveckla den ämnesdidaktiska kompetensen i samarbete med institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, säger Mattias Martinson.

Stor EU-utlysning

I intervjun nämner de också en eventuell större utlysning från EU inom kulturarv med fokus på innovationsdriven forskning och utbildning. Det pågår redan förberedelser för att kunna få fram en ansökan vid en eventuell utlysning.
– Vi får se om utlysningen blir verklighet och om vi kan få ihop en slagkraftig ansökan. Men vi vinner även om vi förlorar utlysningen eftersom vi genom förberedelserna blir bättre på att utnyttja vår jättestora viktiga kompetens och outnyttjade potential, säger Mattias Martinson.

Det låter som en fråga som vi får återkomma till när det blir aktuellt.