I slutet av 1900-talet diskuterades om inte betyg skulle kunna vara överklagbara. Frågan utreddes av bland andra det dåvarande Högskoleverket. Det hela slutade med att någon rätt att överklaga betyg inte infördes, vilket gjorde studenterna och studentkårerna besvikna. Men Uppsala universitets ledning var villig att gå dem till mötes och resultatet blev att rektor utsåg två betygsombudsmän.

– Betygsombudsmännen ska vara lärare med stor erfarenhet av examination, det är inget uppdrag man söker till, man tillfrågas. Studenter och lärare som vill få perspektiv på examination, eller behöver stöd och råd, kan vända sig till oss. Studenter som har allvarligare klagomål kan lämna in en anmälan till oss för att få saken utredd, säger Maja Elmgren.

Enligt bestämmelserna är det endast studenter som kan skicka in anmälningar. Ibland skickar flera studenter in anmälningar tillsammans, men det vanligaste är anmälningar från enskilda studenter. När ett ärende kommer in startar en utredning av examinationsprocessen.

– Vi kontaktar examinator, och ibland fler vid institutionen, för att få deras syn på ärendet. Sedan kontaktar vi studenten igen för att så långt möjligt få en allsidig bild av vad som hänt. Ärendet avslutas med att vi skriver ett yttrande där vi anger grunden för anmälan, beskriver examinationsprocessen och de olika uppfattningarna samt ger vårt omdöme. Yttrandet riktats till student och examinator, och skickas dessutom till ett stort antal personer såsom rektor, dekan, prefekt och studentombud, säger Sverker Scheutz.

Många kontaktar också betygsombudsmännen  för att diskutera examination och betygssättning, oavsett om de tänker skicka in en anmälan eller inte.

– Vi kan ofta bidra genom att klargöra möjligheter, peka på vilka personer som kan vara bra att diskutera frågan med, ange lämpliga regler att luta sig mot eller formulera frågor som kan ställas till examinator eller andra, säger Sverker Scheutz.

Även lärare kontaktar betygsombudsmännen. Det kan gälla mer generella frågor om examination, eller om de förstår att något fel har begåtts i samband med examinationen och hur de i så fall på bästa sätt kan åtgärda situationen.

Ett ärende kan ta upp till ett par månader. Enkla frågor svarar de på utan att diskutera sinsemellan, men många ärenden är komplexa och kräver omsorgsfull undersökning och analys, då tar båda del av allt material och diskuterar med varandra.

–  Det är så mycket arbete att det skulle vara svårt för en person, som samtidigt är aktiv universitetslärare, att ansvara för alla ärenden. De ökar i antal för varje år, från 6 anmälningar år 2015 till 51 anmälningar 2020. Vi ser att digitaliseringen under förra året spelade roll; pandemin gjorde att examinationsformer snabbt förändrades vilket kom att föranleda en del ärenden, men den ökande trenden fanns redan dessförinnan, säger Sverker Scheutz.

Något som de ofta påpekar är att betygsombudsmännen inte överprövar betyg, de flesta betygsdiskussioner sker helt utan deras inblandning. De har varken kompetens eller kapacitet att göra kvalificerade bedömningar i universitetets alla ämnen och betyg kan endast ändras av examinator.

–  Det är dock positivt att vi från början kommer från olika discipliner och att vi har tvärvetenskapligt engagemang. Att vi har utbytt tankar och idéer med lärare från universitetets alla fakulteter genom omfattande utveckling av och undervisning på kurser i ledarskap och universitetspedagogik, säger Maja Elmgren.

Det finns många intressanta frågor att diskutera kring examination, både om rättssäkerhet och om den goda examinationen i brett perspektiv.

–  Vi har, i seminarier och liknande, pratat om problem kring examinationsprocessen vi tycker är särskilt intressanta samt givit exempel på frågor som ofta kommer till oss. Att en av oss är jurist kan också en fördel, eftersom många frågor kräver insikter i och tolkningar av såväl lag och förordning som lokala riktlinjer, säger Maja Elmgren.