Utgångspunkten för GlobeLife är de 17 hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Global hälsa handlar inte bara om medicinska faktorer utan lika mycket om andra faktorer som till exempel klimatförändringar, migration och urbanisering.
– Idén är att vi ska göra global hälsa mer synligt på de båda universiteten, för global hälsa är till sin natur tvärvetenskapligt. Om man ska uppnå de 17 globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 så måste man göra en mycket bredare ansats än att jobba inom sitt eget fält, säger Andreas Mårtensson, professor vid internationell mödra- och barnhälsovård (IMCH), institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet.
Han leder satsningen tillsammans med Cecilia Stålsby Lundborg, professor vid institutionen för global folkhälsa vid Karolinska Institutet.
Rektorerna har bidragit med resurser
De båda universiteten går in som jämbördiga parter. Såväl Uppsala universitets rektor Eva Åkesson som Karolinska Institutets rektor Ole Petter Ottersen har bidragit med resurser.
– Vi vill skapa tvärvetenskapliga nätverk både på utbildningssidan och forskningssidan. Så vi riktar oss inte bara till forskare utan även till lärare, studenter och andra som är intresserade av den här typen av frågor, säger Andreas Mårtensson.
Det finns redan en god grund för samarbete. 2018 gjordes en enkätundersökning för att kartlägga alla projekt som pågick, och det kom in totalt 256 svar från Uppsala universitet och Karolinska Institutet. Nu ska samarbetet fördjupas både mellan olika ämnesområden och mellan de båda universiteten.
Inför invigningen den 12 oktober kommer en webbplats att lanseras med information om projekt och aktiviteter inom global hälsa. Dessutom kommer GlobeLife att bjuda in till 1–2 workshops per år kring olika ämnen, för att erbjuda kontaktytor för forskare som vill utvidga sitt nätverk.
– Vi vill att nätverken ska växa, så att vi kan göra mer konkurrenskraftiga forskningsansökningar. Vi kan också utbilda bättre, både bredare och djupare, genom att använda de komplementära kompetenser som finns.
Stärka Sveriges konkurrenskraft
Ett långsiktigt mål är gemensamma utbildningssatsningar och samarbete kring att handleda doktorander. Ytterst handlar det om att stärka Sveriges konkurrenskraft inom global hälsa, menar Andreas Mårtensson.
– Man kan ha mycket högtflygande visioner, men det är inte alltid så lätt att uppfylla dem. Vi vill istället börja underifrån, genom att skapa en plattform och se vad som växer fram.
Inom området global hälsa handlar det mycket om att hitta hållbara, globala lösningar på hälsoproblem, men samtidigt ser lösningarna olika ut i olika länder.
– Ett exempel är covid-19-pandemin, som på ett så tydligt sätt visar på betydelsen av global förståelse. Vi har ett gemensamt problem men det kommer att krävas olika lösningar i olika länder för vi har olika förutsättningar. Samtidigt är målet detsamma, att förbättra situationen.