Syftet med lagstiftningen är skydd och hållbart nyttjande av biologisk mångfald och att nyttan av genetiska resurser ska fördelas rättvist. Lagstiftningen innebär att användare av genetiska resurser ska visa att de följer lagstiftningen för genetiska resurser och tillhörande traditionell kunskap i landet de genetiska resurserna kommer ifrån.

– Om du ska forska på en genetisk resurs eller traditionell kunskap om hur en specifik resurs kan användas behöver du bedöma om forskningen omfattas av ABS-förordningen eller lokal lagstiftning om genetiska resurser och traditionell kunskap, säger Johan Dixelius, forskningsrådgivare vid universitetsförvaltningen.

Johan Dixelius har samordnat arbetet med att ta fram ett stöd till forskarna för att de ska kunna följa lagstiftningen.

– Lagstiftningen kan till exempel gälla farmaceutisk eller medicinsk forskning som utgår från genetiskt material. Andra exempel kan vara materialforskning som utgår från spindeltråd eller analyser av svampar från prover insamlade i andra länder. Lagstiftningen är också relevant för museer och samlingar.

Det är förstås svårbedömt hur många forskningsprojekt vid universitet som borde beröras av lagstiftningen. Johan Dixelius gissar att universitetet borde ha åtminstone ett tiotal överenskommelser i enlighet med ABS-förordningen men vi har idag inte kunskap om vilka överenskommelser som finns.

Stöd för forskare

Lagstiftningen gör inte någon skillnad på grundforskning eller mer tillämpad forskning med tydligare kommersiell koppling. För grundforskning betyder nyttodelning ofta att på olika sätt dela med sig av vunnen kunskap. Om det istället är fråga om forskning kopplad till kommersiell verksamhet kan nyttodelning vara i form av pengar.

I korthet består lagstiftningen av Konventionen om biologisk mångfald (FN-konvention), Nagoyaprotokollet och EU:s ABS-förordning som infördes i Sverige 2015 och gäller verksamhet från 2012. Utöver det finns nationell lagstiftning i många länder.

– Många forskare känner troligen till Nagoyaprotokollet och ABS-förordningen men det kanske är mindre känt att forskarna kan få stöd inom universitetet för att hantera lagstiftningen.

Krävs vid publicering

Via stödfunktionen som byggts upp kan du få hjälp både med att bedöma om din forskning berörs och med att skriva avtal och överenskommelser.

– Det är viktigt att få nödvändiga avtal på plats bland annat eftersom forskningspublikationer börjar ställa krav vid forskningspublicering och för doktorander kan det bli problem om deras doktorandprojekt inte har nödvändiga tillstånd.

Vad är första steget?

– Första steget är att läsa igenom informationssidan i medarbetarportalen och sedan gå vidare till webbsidan ABS Clearing House (se faktarutan för länk) för att göra en bedömning. Kontakta också gärna någon av universitets kontaktpersoner för att få stöd. Ofta hamnar man snabbt i olika juridiska överväganden i bedömningen och vi har därför knutit en jurist till oss i gruppen.

Framåtblick

Förutom att starta en stödfunktion är det förstås viktigt att sprida information om lagstiftningen.

– Vi vill gärna att alla doktorander och forskare som anställs får en grundläggande information om lagstiftningen, till exempel har institutionen för farmaceutisk biovetenskap lagt in moment i sina kurser.

Om vi tittar framåt kring lagstiftningen kan noteras att på den senaste FN-konferensen om biologisk mångfald (COP15) i december 2022 enades man om att arbeta för att bredda lagstiftningen. Idag bedöms sekvensering av genetiskt material som läggs i databaser inte beröras av ABS-förordningen. Men i det övergripande globala mål C om nyttodelning från COP15 nämns även digital genetisk sekvensinformation.