Så minskas risken för AI-fusk

Uppsala universitet var först ut i landet att varna en student som använt sig av ChatGPT vid en examination. Det är troligt att fler studenter kommer använda sig av AI för att få hjälp vid hemtentor och inlämningsuppgifter framöver.

– Det är inte självklart att den totala mängden fusk kommer att öka. Men kanske kommer fusk med hjälp av AI ersätta andra typer av fusk, som till exempel att man kopierar text från olika källor, säger Mats Cullhed, pedagogisk utvecklare vid Uppsala universitet.

Han har tagit fram stödsidor med tips och råd för att hjälpa lärare vid Uppsala universitet att förhålla sig till AI och examination. Eftersom fusk med hjälp av ChatGPT och liknande verktyg är så svåra att upptäcka, syftar stöddokumenten främst till att hjälpa lärarna att jobba förebyggande. Ett arbete som enligt Mats Cullhed handlar både om att designa tentorna och undervisningen så att det blir svårt för studenterna att fuska och om att förmedla ett akademiskt tänk där man verkligen trycker på varför det är viktigt att inte ta genvägar.

– Att själv skriva text, att välja formuleringar som gör den till min, är en otroligt viktig del av lärandet och det går man miste om när man använder sig av AI. Kan lärarna odla en akademisk kultur från dag ett och hålla den vid liv under studietiden kommer det bli mindre angeläget för studenterna att fuska, säger Mats Cullhed.

Gör det svårt för studenterna att fuska

Sonja Bjelobaba är universitetslektor och har varit med i den referensgrupp som tyckt till om stödsidorna. Hon har länge jobbat med att ta fram examinationer som är så pass komplexa att de blir svåra att fuska på. Examinationerna syftar till att vara lärmoment och görs i flera olika steg. Studenterna får bland annat producera filmer, skapa sina egna grammatikövningar, diskutera olika frågor och opponera på varandra både muntligt och skriftligt.

– Det är en formativ bedömning där man fokuserar på processen och inte bara på slutresultatet, säger Sonja Bjelobaba, universitetslektor i serbiska, kroatiska, bosniska samt forskare vid Centrum för forsknings- och bioetik.

När det kommer till skrivuppgifter ser hon till att koppla dem till något som hänt i kursen, till studenternas egna erfarenheter eller till texter som inte finns online. På så sätt blir det svårt för studenterna att ta hjälp av en AI.

− För mig som lärare blir det också mycket roligare att läsa den typen av svar än något som jag lika gärna kunde ha läst på Wikipedia, säger Sonja Bjelobaba.

Mats Cullhed förespråkar också att man examinerar studenterna på flera sätt. Genom att exempelvis förhöra dem muntligt på en text de skickat in kan läraren bedöma om det verkligen är studentens egna tankar som formulerats i den inlämnade uppgiften.

Hur ska lärarna hinna med?

Det är svårt att ta fram en strategi som passar alla utbildningar, menar Mats Cullhed. Att examinera i flera steg är lättare i mindre grupper. Utmaningarna med AI kommer troligtvis bli mer påtagliga i kurser med många studenter.

– Kanske kan man ändå se över om det är möjligt att omfördela resurser, så att återkoppling får en mer framträdande plats som en central del av undervisningen och examinationen, säger Mats Cullhed, och fortsätter:

Varje program eller ämne måste söka sig fram till lösningar som är rimliga. Det är viktigt att göra det kollegialt så att inte varje lärare enskilt ska fundera på hur de ska göra. Och att studenterna ges möjlighet att yttra sig om den examinationspraxis som växer fram, säger Mats Cullhed.

Kan leda till bättre examinationer och lärande

Trots den oro som finns, är det viktigt att fokusera på hur undervisning och examination kan göras bättre och samexistera med den nya tekniken, menar Mats Cullhed.

– Det handlar om att se över examinationspraxis och förbättra examinationen så att det gagnar alla, inte förändra bara för att kunna sätta dit enskilda studenter.

Sonja Bjelobaba tycker inte man ska vara rädd för den nya tekniken. Tvärtom tror hon att verktyg som ChatGPT kommer medföra mycket gott.

− Det kan vara en bra sak för högre utbildning. I alla fall om man kan integrera det i undervisningen och om det medför att man tvingas gå igenom examinationerna och verkligen får fundera på hur man på bästa sätt examinerar kursens lärandemål, samt om man använder formativ bedömning som ytterligare lärmoment.

Det är ofta under examinationerna studenterna lär sig och kan man göra de momenten till en mer integrerad del av undervisningen kommer studenterna att få med sig mer kunskap.

Hon tror också att ChatGPT kan vara till hjälp för studenterna och att det är i princip omöjligt att förbjuda dem från att använda det utanför tentasalarna.

– New York Public University förbjöd användandet helt. Det är som att förbjuda internet, det går inte. Ska vi förbjuda datorer också och skriva med papper och penna?

En ChatGPT-variant har i dagarna integrerats i Microsoft Office vilket kommer göra användandet lika lätt som att bruka synonymfunktionen. I stället för att jobba med totalförbud måste man se det mer som en teknisk hjälp.

– Det är lite som att använda Google translate. Om det används på rätt sätt kan ChatGPT hjälpa dig med att strukturera din text och dina idéer och därmed utveckla ditt skrivande, säger Sonja Bjelobaba.

Eftersom studenterna kommer använda liknande verktyg senare i arbetslivet tycker hon att det viktigt att de redan nu lär sig hur man ställer bra frågor till AI:n och tolkar de svar som ges. Detta menar hon måste kunna ske parallellt med att studenterna tränar sitt skrivande. Som lärare är det viktigt att diskutera med studenterna när det är lämpligt att använda tekniken och när det inte är det.

– Jag brukar säga, teknisk hjälp är helt fantastisk i många fall. Men ibland finns det ett stort värde i att göra saker långsamt, till exempel att springa i stället för att ta bilen. Samma gäller AI, det går snabbare men du kommer inte bygga upp dina kunskaper och ditt skrivande.