Du höll en presentation om mervärdet av att ha internationella bedömare i utvärderingspanelen – varför är detta viktigt?

– Min tanke inför utvärderingen av vår masterutbildning i tillämpad bioteknik hösten 2019 var densamma som vår vicerektor Johan Tysk påpekade under TUK 2021 (teknisk-naturvetenskapliga fakultetens universitetspedagogiska konferens, reds.anm.): ”Our education must match the international standard”. För att säkerställa att vi matchar den standarden bestämde jag mig för att ha med en internationell bedömare i panelen. Det är ju också ett internationellt masterprogram så det kändes självklart att jämföra oss internationellt med program på samma nivå.

Vad fick ni för återkoppling från den internationella bedömaren?

– Vår internationella bedömare var professor Florian Rüker från University of Natural Resources and Life Sciences, eller BOKU, i Wien, och som har varit involverad i att utveckla och driva universitetets starka bioteknikutbildning och även deltagit i många utvärderingar. Han och de övriga i bedömningspanelen, Olle Holst från Lunds universitet, Lina Thorvaldson som var intern bedömare från UU och Emmie Pohjanen, student representant från KTH, uttryckte en övergripande mycket positiv syn på genomförandet av masterprogrammet i sin rapport. De kommenterade att såväl studenter som lärare kommer från hela världen och att många nationaliteter är representerade, vilket bidrar till en mycket internationell studiemiljö. Det medför dock också enligt dem utmaningar som heterogenitet i studenternas bakgrund och kunskap.

– Det andra jag såg var att Florian hade något annorlunda åsikter och synsätt än de svenska bedömarna, vilket var ett plus. Bland annat betonade han att vikten av att ha kurskomponenter som tar upp frågor om hållbar utveckling.

– Dessutom var det intressant och reflekterande att höra hur Florians avdelning hanterar utmaningar. De har liknande problem som oss, till exempel med studentinlärning, motivation och heterogenitet i studentgrupperna. Enligt Florian omplacerar de ofta studenter i nya grupper för att underlätta individuellt deltagande i gruppbaserade aktiviteter. Det är en lösning som har fungerat för att höja studenternas motivationen. För övrigt föreslog han användning av olika undervisningsformat för att hjälpa studenternas lärande. Där var jag glad att kunna berätta för honom att liknande metoder redan används för mastersutbildningen i tillämpad bioteknik här i Uppsala.

Har du något mer exempel på vilka praktiska rekommendationer utvärderingspanelen lade fram?

– Den internationella bedömaren blev förvånad när han fick veta att vi i Uppsala tillåter studenter att skriva om sina rapporter och examensarbeten ett stort antal gånger för att uppnå tillräcklig kvalitet och bli godkända. Utvärderingspanelen föreslog en begränsning av antalet tillåtna återinlämningar av avhandlingar och rapporter, till exempel högst två gånger. Under platsbesöket nämnde även Florian att upprepade rättningar och omtentor tynger lärarna och minskar deras egen motivation, samtidigt som vi tappar i kvalitet.

Hur ser du att processen för utbildningsutvärdering vid Uppsala universitet kan effektiviseras och förbättras?

– Överhuvudtaget behövs större stöd till programansvariga för arbetet med utvärderingar då det är en mycket tids- och arbetskrävande process.

– Sedan måste masterutbildningarna i Uppsala presenteras för den internationella bedömaren på ett bättre sätt i inledningsskedet. Även om alla känner till den centrala delen från Bolognaprocessen väl så finns det alltid detaljer om vårt universitet som vi måste klargöra. Om den internationella granskaren inte känner till det svenska utbildningssystemet kan det vara svårt och tidskrävande för dem att genomföra den faktiska utvärderingen.

– Dessutom måste vi se till att förklara de olika institutionernas och aktörernas roller inom utbildning vid Uppsala universitet. Under platsbesöket ska vi mer ingående berätta om våra olika utbildningsansvariga personer till exempel studierektor, studievägledare, programansvarig, kursansvarig, kurssamordnare, utbildningsledare vid Teknat, NUN, TUN och deras roller och relationer till varandra.

– En annan viktig punkt är öppenhet och att vi inte framställer oss som att vi är perfekta i alla aspekter. För då finns det inga värden att lägga till för den internationella granskaren. Det är också viktigt med ett aktivt deltagande av studenter och lärare, både svenska och internationella. Får de presentera sina åsikter kan vi göra utvärderingsprocessen verkligt funktionell.

Hur viktigt är det att ha just externa bedömare för utbildningsutvärderingar?

– Jag vill påminna om Newtons första lag som säger: ”En kropp fortsätter i rak linje eller hålls i vila om inga yttre krafter påverkar den”. Samma mervärde kan en extern bedömare ge, särskilt en internationell bedömare, och det behöver vi verkligen för att kunna garantera kvaliteten hos våra internationella utbildningsprogram.