Ser du fram emot att bli tillförordnad it-direktör?

– Ja, det ska bli både roligt, jättespännande och lärorikt.

Vad gör dig lämplig som tillförordnad it-direktör?

– Jag tror jag kan bidra med förståelse för verksamheten och dess behov. Jag är ju inte någon teknisk superexpert - det finns det gott om inom universitetsgemensam it (UIT) - men jag förstår verksamheten och verksamhetens behov efter att varit kanslichef för kansliet för teknik och naturvetenskap. I den rollen har jag bland annat arbetat med digitaliseringsfrågor i olika projekt.

– Jag har också varit ordförande för ett delområde inom e-förvaltningsorganisationen där behoven och it-verksamheten möts. Tillsammans med nuvarande it-direktören Lisbet Holmberg Stark har jag tagit fram förslaget till den behovsprocess inom it-verksamheten som startar nu under hösten 2023.

Hur ser du på den omorganisation som it-verksamheten har genomgått?

– UIT har gjort en jätteresa med omorganisationen. Det är ett helt annat läge nu än när universitetsgemensam it bildades 2019, med mycket bättre förutsättningar att leverera god it. Men det tar det lång tid att genomföra den här typen av omorganisation innan den landat på ett bra sätt.

– Universitetet har också en teknisk skuld som behöver hanteras, en skuld man inte visste mycket om när UIT bildades. Samtidigt har säkerhetsfrågorna eskalerat drastiskt de senaste åren. Det gör att universitetet behöver ställa om och bedriva en mycket mer fokuserad och samordnad IT-verksamhet framöver.

Har du några planer på större förändringar?

– Jag kan inte svara något på det. Min första prioritering är att sätta mig in i och lära mig mer om it-verksamheten. Jag har en bild från behovssidan och har haft insyn i it-verksamheten via it-nämnden. Nu behöver jag sätta mig ta in it-verksamheten ordentligt.

– Man måste komma ihåg att det är en fråga om en period där jag är tillförordnad. Jag tar över stafettpinnen från nuvarande it-direktören och tar den vidare med det jag kan tillföra under ett halvår.

Vad tänker du om digitaliseringen som du arbetat med från verksamhetshåll?

– Det finns många bra initiativ inom universitetet men vi har lång väg kvar i digitaliseringsfrågan. Vi har delvis bytt från papper till digitalt papper men inte egentligen tagit i de andra konsekvenserna av digitalisering. Hur kan vi utnyttja it för att göra arbetet snabbare, enklare, eller av högre kvalitet?

– Digitalisering syftar ofta till högre kvalitet och att infria förväntningar, till exempel förväntar sig studenter att vi har en lärplattform. Digitaliseringen behöver inte öka effektiviteten men det kan förändra var resurserna behöver läggas. I digitaliseringsprojekt är det också viktigt att synliggöra kostnaderna och arbetet med att förändra arbetsprocesser, det är ofta den stora insatsen.

Behovsprocessen som ska starta under hösten, vad innebär den?

– Förhoppningsvis innebär behovsprocessen bättre framförhållning för alla. Det är första gången universitetet provar på att låta vetenskapsområdena göra inventeringar av sina it-behov. Behovsprocessen innebär en lärresa och ett ganska stort ansvar för vetenskapsområdena.

– Vetenskapsområdena, universitetsbiblioteket och universitetsförvaltningen ska lämna in sina behovsinventeringar under hösten 2023. Utifrån deras behov kommer vi sedan att driva en prioriteringsprocess under våren 2024 inför arbetet med verksamhetsplan och budget för 2025.