– Vi kom ganska snabbt fram till att vi behövde två delar; ett policydokument och en vägledning med råd och tips, eftersom många lärare har frågor om hur man gör en tentamen på distans och vad man ska tänka på vid en hemtenta, säger Ulrika Svalfors, chef vid enheten för universitetspedagogik, som ingått i arbetsgruppen som tagit fram dokumenten.

Policydokumentet ”Riktlinjer för genomförande av skriftliga prov på distans vid Uppsala universitet”, avser sådana skriftliga prov som i normalfallet ges i tentamenslokal, med en begränsad skrivtid under en dag, men som istället sker på distans, berättar Eva Söderman, chef vid enheten för studenthälsa, som har lett arbetsgruppen.

Något de vill lyfta fram är vikten av information till studenterna inför ett tentatillfälle. Studenterna måste få tydlig information om vilka hjälpmedel som är tillåtna vid examinationen men också vilka hjälpmedel som inte är tillåtna. Är det till exempel tillåtet att samarbeta med kurskamraterna eller inte? I normalfallet får man inte samarbeta. Både studenter och remissinstanser har tagit upp vikten av just denna information.

– Det har under året varit hårt tryck på disciplinnämnden vid universitetet i ärenden som rör fusk och plagiat. Dessa riktlinjer kommer också att kunna underlätta deras arbete, menar Eva Söderman. ( Läs artikel: Allt fler studenter fuskar – nu krävs tydligare instrutkioner)
 

Bevakning via videotjänst
 

Ett stycke i riktlinjedokumentet handlar om bevakning  vid skriftlig prov på distans: Bevakning via videotjänst är inte tillåtet. Om institutionen anser att bevakning krävs för att man ska kunna genomföra provet, ska i första hand salstentamen väljas. Om inte det fungerar, så finns en möjlighet om undantag. Därför har universitetet skapat en rutin för hemställan om Undantag för examensövervakning med videotjänst. Det innefattar även en kontakt med dataskyddsombudet.

 – Videobevakning är ingen garanti för att det inte fuskas under en examination, det vet vi. Många lärare vet också att det är mer rättssäkert att ha en vanlig salstenta, där det är lättare att ha koll på vad studenterna gör, säger Eva Söderman.

Vägledningsdokument – efterlängtat
 

Dokumentet ”Vägledning vid examination på distans” är precis som riktlinjerna, efterlängtat av lärare och examinatorer och har ett välstrukturerat och tydligt upplägg.

– Det ska  vara en vägledning för den som ska examinera på distans för första gången, därför är inte alla detaljer med. Djupare information finns i medarbetarportalen, under fliken ”Undervisa” och i dokumentet finns också kontaktuppgifter till support för vidare hjälp. Dokumentet tar upp vad man ska göra före, under och efter examinationen, säger Ulrika Svalfors.

Dokumentet beskriver några olika former av examination:

  • Skriftlig examination av faktakunskap och lärandemål – av typen beskriv, nämn, lista etc.
  • Skriftlig examination av annan teoretisk kunskap än faktakunskap – hemtentamen, t. ex. reflektionsuppgifter, recensioner och olika typer av essäfrågor, självständiga arbeten m.m.
  • Muntlig examination –  som kan användas för att pröva såväl faktakunskap och förståelse som värderingsförmåga och förhållningssätt.

Det generella rådet i vägledningsdokumentet är att omformulera frågorna vid examination på distans.

– När en examination på distans ska konstrueras är vår generella rekommendation att göra om tentafrågorna till mer essäliknande frågor, säger Ulrika Svalfors.

– Fundera igenom frågorna och formen för dessa; Hur formulerar man frågor på ett sätt som kan visa hur påläst studenten är? Där ligger tricket. Jobba på formen för frågorna  så att svaren blir individuella i betydelsen att varje individ behöver fundera igenom vilka faktakunskaper som är relevanta och hur svaret ska presenteras.

Ta hjälp av kollegor
 

Hur en sådan examination ska konstrueras skiljer sig åt mellan vetenskapsområdena. Humsam-området har ganska lång erfarenhet av att skriva hemtentor, medan övriga vetenskapsområden är mer vana vid salstentor. Det är med andra ord ett ganska stort jobb att initialt förstå hur man kan göra en tenta annorlunda, det tar tid. Men har man en gång gjort det, så har man igen det sen, menar Ulrika Svalfors.

Själva rättningen av provet tar också mer tid, då svaren kan bli mer utförliga.

– Man kan ta hjälp av sin kollegor, både i konstruktionen av en tenta och i rättningen, så gör redan många. Då kan man dela upp en tenta mellan olika lärare och diskutera med varandra, framförallt om det finns gränsfall där man ska bestämma om studenter är godkänd eller underkänd. På så sätt blir det också ett lärande bland lärarna, menar Ulrika Svalfors.

Arbetet underlättas om det finns betygskriterier som visar vad som krävs för att få godkänt, och som man kollegialt varit överens om.
Återkommande nämns vikten av att informera studenterna om vad som gäller under en examination på distans. Ingen ska kunna missa det.

Vägledningsdokumentet kommer att vara ett levande dokument, som med jämna mellanrum ska uppdateras.

– Även när coronapandemin försvinner så kommer denna form av examination att vara ett alternativ till salstentamen. Dokumenten är framtagna för att kunna hålla på sikt, säger Eva Söderman.