Ett vanligt labb använder 3-5 gånger så mycket energi som ett vanligt kontor räknat per kvadratmeter. Eftersom det finns många labb vid Uppsala universitet är det förstås viktigt att minska energiförbrukningen i våra labb för att minimera universitetets klimatavtryck.

Andra labb bättre

– På andra platser runt om i världen finns det labb som är mer resurssnåla och som förbrukar mindre energi än vi gjorde, konstaterar Brian McCarthy, forskare i syntetisk molekylär kemi vid institutionen för kemi - Ångström. Vi som forskar på solbränsle borde ju dessutom gå i framkant när det gäller att spara energi, lägger han till.

De startade projektet maj 2019, då var det Brian McCarthy och en postdok från Frankrike, Emilie Mathieu, som började. Nu har stafettpinnen vandrat vidare och det är Brian McCarthy och Anna Beiler, forskare i syntetisk molekylär kemi, som håller ihop arbetet. De har ett möte i månaden med de fem labb vid institutionen som ingår i projektet.
– Jag hoppas det här kan inspirera postdoks, doktorander och andra intresserade att ifrågasätta och förbättra rutiner och hur vi gör saker. Det är ju de som är verksamma i labben och har fräscha ögon, säger Sascha Ott, professor i syntetisk molekylär kemi.

– Förhoppningsvis tar de med sig tänket och arbetssättet och sprider över världen när de flyttar på sig, säger Brian McCarthy.

Utbildning och infrastruktur

I korthet kan man säga att de har arbetat med två spår parallellt i projektet, ett spår med utbildning och att göra det enkelt att göra rätt och ett spår med att byta till mer resurssnål teknik.

Luftkylning istället för vattenkylning

Även om en del utrustning kanske inte använder jättemycket resurser per minut blir det sammantaget mycket resurser eftersom utrustningen ofta står på dygnet runt varje dag i veckan. I deras labb går mycket energi till att värma upp, kyla, torka, rena ämnen och förvaring i form av kylar och frysar.

Traditionellt har de ofta använt vattenkylning, då tas vatten från kranen och efter att ha använts för kylning leds vattnet ut i avloppet.  Istället för att kyla med vatten har de övergått till att kyla med luft som minskar vattenförbrukningen, dessutom minskar det risken för översvämningsskador som kan uppstå om vattenkylningen av någon anledning går sönder.

Luftkylningen innebar inte några stora investeringar i utrustning, det var mer en fråga om att lära om.
– Det visade sig att vi som använder labbet inte har utbildning eller vana att använda luftkylning. Så vi behövde utbilda oss, konstaterar Anna Beiler.

Många personer i ett labb

Laboratorier på universitet är en miljö där det passerar många personer, det är hög omsättning på antalet individer eftersom doktorander, postdok, gästforskare stannar en begränsad tid för att sedan flytta vidare.
– I ett labb är det mycket att hålla reda på med säkerhet och själva forskningen. Vi behöver därför informera och göra det enkelt att göra rätt för de som använder labbet, säger Anna Beiler. Och om man känner att andra i laboratoriet bryr sig om de små besparingarna blir det förhoppningsvis en knuff i rätt riktning, säger Anna Beiler.

– Varje litet steg kan kännas smått i det stora hela, typ släcka ljuset i labbet när man går. Men det skapar en medvetenhet, säger Sascha Ott.

Dragskåp kräver mycket uppvärmning

En del i projektet har handlat om dragskåpen. Dragskåp har egen ventilation för att minimera arbetsmiljöproblem när man arbetar med ämnen som inte ska andas in. Därför drar dragskåp mycket energi, inte minst när de lämnas öppna samtidigt som de är på. Ett dragskåp som lämnas öppet förbrukar energi motsvarande 3,5 hushåll och enbart vid syntetisk molekylär kemi finns runt 30 dragskåp.
– Dragskåpet tar luft utifrån och här i Sverige måste den ju oftast värmas upp till rumstemperatur först och det kostar mycket energi, konstaterar Sascha Ott.

För att minska dragskåpens energiförbrukning gick man igenom hur dragskåpen fungerade, om något var trasigt eller avstängt.
– Sedan har det mest handlat om att utbilda alla i hur man använder dragskåpen på bästa sätt, säger Anna Beiler.

Mätare för uppföljning behövs

Det är idag svårt att mäta effekterna av de insatser som görs eftersom det inte finns mätare för värme, el eller vatten per labb. De mätarna sitter snarare per hus eller campus och då det blir det givetvis svårt att följa förändringar inom ett laboratorium, förbättringarna kommer att döljas i den stora gemensamma förbrukningen. Det här är en fråga de har tagit upp med hyresvärden Akademiska hus för att förhoppningsvis kunna förändra i framtiden.
– Om vi kunde mäta energi- och resursförbrukning per labb skulle det fungera som en inspiration och vi skulle kunna jämföra oss mellan labb och kanske ha en tävlan i viss mån, säger Anna Beiler.

Vill starta nätverk

De dokumenterar fortlöpande sina åtgärder på webben för att inspirera och göra det lätt för andra att sätta igång.
– Vi ska inte uppfinna hjulet i onödan utan utnyttja varandras kunskaper för att på bästa sätt snabbare nå ett mer uthålligt labb, säger Brian McCarthy.

Under intervjun återkommer de flera gånger till att de gärna vill starta ett nätverk inom universitetet för att snabbare få fler labb att bli mer uthålliga.
– Vi ser gärna att vi kan skapa ett nätverk med andra labb. Universitetet har ju många labb och även om labben skiljer sig åt är det mycket som är gemensamt, säger Anna Beiler.

– Ja, det vore bra om vi kunde samla fler. Det skapar engagemang och energi att se att vi är flera som kämpar med samma sak, fyller Sascha Ott i. Kan vi samlas i ett universitetsgemensamt nätverk har vi också större möjligheter att driva de gemensamma större frågorna som det är svårt att driva som enskilt labb.