Johan Elf, professor i fysikalisk biologi vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, Uppsala universitet, är hennes värd.
Aviv Regevs föreläsning heter Using experimental and computational approaches to decipher cellular identity and regulation – vad kommer den att handla om?
Johan Elf:
– Aviv Regev kommer att berätta om de nya experimentella metoder som hon och hennes grupp har utvecklat för att titta på mänskliga celler. Framförallt studerar de hur mycket det finns av alla olika RNA-molekyler i enstaka celler (RNA är ett kemiskt ämne som bland annat fungerar som ritningar för proteinsyntesen reds. anm.). Det är en form av storskalig molekylär biologi för att förstå hur celler fungerar genom att studera hur system av gener är reglerade.
– Hon kommer nog också att redogöra för de avancerade teoretiska eller beräkningsbaserade metoder som hon har utvecklat för att analysera betydelsen av de här mätningarna. Det ger oss bland annat möjlighet att bättre förstå cancer och immunologiska sjukdomar.
Vad är det som är nytt med de experimentella metoder Aviv Regev utvecklat? Vad ligger bakom hennes framgång?
– Hon har en väldigt hög känslighet i att detektera varje RNA molekyl i enstaka celler. På det sättet går det att jämföra olika celler baserat på deras olika mängder av RNA-molekyler. Det är till stor del skillnader i RNA-nivåerna som gör att våra olika celltyper är olika fast de har samma DNA.
– Man kan även jämföra nivåer av RNA molekyler i sjuka och friska tillstånd, till exempel i cancerceller jämfört med icke-cancerceller, och sedan systematiskt försöka svara på frågan vad skillnaderna beror på?
– Aviv Regevs framgång beror till att börja med att på att hon är väldigt smart och kunnig, men även att hon arbetar oerhört hårt och inte drar sig för att köra extremt svåra projekt. Hon har en teoretisk bakgrund i matematik och datavetenskap som gör att hon har kunnat ge sig in i kärnan av molekylärbiologin med ett transformerande synsätt. Hon har på många sätt revolutionerat hur man kommer att arbeta med storskalig biologi i framtiden.
Varför ska man inte missa hennes föreläsning i Polhemsalen?
– Hon är en av världens absolut främsta forskare och en väldigt karismatisk föreläsare. Det är en bra början. Sen tror jag att hon kommer att ge en inspirerande inblick i den moderna biologins möjligheter och utmaningar.
– Hon leder även det enorma internationella projektet the Human Cell Atlas, som kartlägger alla olika celltyper som människokroppen har. Det är efterföljaren till the Human Genome Project som gav oss en DNA-karta över det mänskliga genomet. Jag hoppas att hon berättar lite om hur det är att leda projektet. Hon har säkert spännande erfarenheter av att få toppforskare från hela världen att samarbeta, vilket jag tror kan vara intressant för alla att lyssna till.
Vad ser du själv fram emot att få prata med henne om?
– Jag tror vi kommer att prata om fördelarna och utmaningarna med att använda de här metoderna i de bakteriella system som jag är intresserad av. Våra optiska mätningar skiljer sig från Avivs mer biokemiska approach, men vi är båda intresserade av dynamiken och komplexiteten i cellers reglersystem och hur man kan förstå dem.
CELSIUS-LINNÉ-FÖRELÄSNINGAR 8 FEBRUARI, 2018
Tid: kl.09.15 – ca 11.30
Plats: Polhemsalen, Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet
Fri entré. Ingen registrering behövs.
CELSIUS-LINNÉ-SYMPOSIUM 8 FEBRUARI, 2018
Tid: kl.14.00 – 17.00
Plats: Polhemsalen, Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet
Fri entré. Ingen registrering behövs.
Läs mer om Celsius-Linné-föreläsningar och symposium vid Uppsala universitet
Anneli Björkman