Scholars at Risk är ett internationellt nätverk som hjälper forskare som är riskutsatta på grund av sin forskning. Målet är att skydda forskare och friheten att tänka, fråga och dela idéer, kort sagt forskningens frihet.
– Som forskare är vi medborgare i den globala akademin och har ett ansvar för att hjälpa utsatta forskare, säger Anna Jonsson Cornell, akademisk representant i referensgruppen för Scholars at Risk vid Uppsala universitet. Vi strävar efter akademisk frihet och argumentets primat [att granska argumentet i sig, inte avsändare], något som är helt grundläggande för ett hållbart, öppet och demokratiskt samhälle. Scolars at Risk är ett viktigt bidrag till att säkra forskningens och forskarens frihet.
Första gången 2019
Uppsala universitet är medlem i Scholars at Risk och arbetar aktivt med att ta emot forskare som av olika anledningar inte kan forska i sitt hemland. Det praktiska administrativa arbetet sköts av HR-avdelningen vid universitetsförvaltningen men det är förstås respektive institution som tar emot forskarna. Förra året var första gången Uppsala universitet tog emot en forskare via Scholars at Risk.
Sedan starten år 2000 har Scholars at Risk hjälpt cirka 1 200 forskare till ett första års forskningsvistelse. Initiativet togs vid University of Chicago 1999 och nätverket lanserades vid en internationell konferens juni 2000. För närvarande har Scholars at Risk 455 registrerade forskare som behöver stöd. Det innefattar både forskare som behöver hitta ett lärosäte där de kan fortsätta sin forskning och forskare som har tagit kontakt med Scholars at Risk för råd och stöd.
Hjälp en forskare
Processen att ta emot en forskare börjar med att HR-avdelningen skickar ut en förfrågan till institutionerna om de kan ta emot en forskare. I år skickades förfrågan ut 8 september och svaren ska vara inne senast 22 september.
– Vi skickar sedan de inkomna svaren vidare till organisationen Scholars at Risk. De matchar forskare som vill komma hit med de institutioner som kan ta emot och skickar förslag på kandidater som våra institutioner skulle kunna ta emot, berättar Alexander Grönberg, HR-generalist vid HR-avdelningen.
Om Scholars at Risk hittat en tänkbar forskare får institutionen ta ställning till om man kan ta emot forskaren. Institutionen får tillgång till meritförteckning och annan relevant dokumentation men utan forskarens namn.
– Det är viktigt att försöka hålla namnen så hemliga det går, säger Emma Gustafsson, HR-generalist på HR-avdelningen.
Viktigt med stöd
Det ekonomiska sköts i form av ett stipendium som täcker lönekostnaden för ett år. Uppsala universitet har medel för upp till två stipendiater via Scholars at Risk varje år och slutgiltigt beslut tas av rektor.
Om institutionen ställer sig positiv till förslaget kontaktas säkerhetsavdelningen för att gå igenom alla säkerhetsfrågor som kan vara involverade.
– Vi på HR-avdelningen pratar också med institutionen. För att det ska fungera måste det finnas ett engagemang, att man som mottagande forskare och institution är beredd att stötta forskaren som kommer. Forskaren kan ju till exempel vara traumatiserad av händelser i hemlandet, säger Alexander Grönberg.
Stipendiet varar i ett år men det behövs ofta en mer långsiktig lösning eftersom grundproblemet troligen inte bara försvinner.
– Ja, man får se det första året som en startsträcka för att fortsätta med forskningen och samtidigt hitta lösningar för framtiden. Även om det kan kännas jobbigt uppmanar vi till att man tar den diskussionen direkt när forskaren kommer, det tar ju tid att hitta lösningar, säger Emma Gustafsson.
Engagera dig
Om du vill engagera dig i Scholars at Risk finns det flera saker du kan göra.
– Som forskare kan du förstås anmäla ditt intresse för att ta emot en forskare, diskutera i så fall med din prefekt eller motsvarande som har fått mer information från oss.
Men du kan förstås också engagera dig i övrig verksamhet inom Scholars at Risk, till exempel föreläsningar om vikten av forskningsfrihet.
– Intresserade får gärna kontakta oss så förmedlar vi kontakt med den svenska sektionen av Scolars at Risk som gärna vill ha kontakt med fler som engagerar sig i arbetet, säger Alexander Grönberg.