Vid HR-avdelningen på universitetsförvaltningen pågår ett projekt för att utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet.
– Vi vill flytta fokus från ett reaktivt arbetssätt där vi gör åtgärder när något har gått snett till att arbeta mer förebyggande och hälsofrämjande, berättar Karin Karlström, HR-strateg vid HR-avdelningen.

Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att varje institution, avdelning eller enhet har ett systematiskt arbetssätt för att fånga upp behov och genomföra åtgärder både för den fysiska, organisatoriska och sociala arbetsmiljön.
– Vi ska utveckla stödet till verksamheten ochta fram en rekommenderad basnivå som är genomförbar. När det gäller åtgärder är det viktigt att vara realistisk och välja ut ett lämpligt antal områden som går att åtgärda varje år och inte välja för många.

Arbetsmiljöarbetet innebär också att utveckla det som fungerar bra.
– Det är viktigt att bibehålla och utveckla olika friskfaktorer samtidigt som man motverkar ohälsa.

Karin Karlström konstaterar att det systematiska arbetet med att utveckla arbetsmiljön är en viktig del i arbetet med universitets mål och strategier.
– För mig handlar arbetsmiljöarbetet om att kunna uppnå universitetets målsättningar. Att medarbetarna mår bra, kan samarbeta, vara kreativa och fokusera på verksamheten är en förutsättning för att uppnå universitetets mål.

Systematiskt arbetsmiljöarbetet består i grunden av fyra delar: undersöka, riskbedöma, formulera och genomföra åtgärder samt att följa upp arbetet. De olika delarna återkommer varje år, så undersökningen blir också en uppföljning av tidigare års åtgärder.

En viktig pusselbit för att det systematiska arbetsmiljöarbetet ska fungera är att det finns en lokal arbetsmiljögrupp där chef, verksamhetsnära HR och representanter för medarbetarna - bland annat skyddsombudet -ingår.
– I arbetsmiljöarbetet är samverkan viktigt. Chefer och medarbetare behöver arbeta tillsammans för att komma fram till bra lösningar och skapa en god arbetsmiljö.

Det går att undersöka hur det står till med arbetsmiljön på arbetsplatsen på en rad olika sätt. Det mest klassiska är kanske skyddsronden för den fysiska arbetsmiljön.
– Vi håller nu på att utveckla en skyddsrond även för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

Kan du redan idag ge exempel på hur basnivån kan se ut?
– Årliga skyddsronder för fysisk, social och organisatorisk arbetsmiljö, arbetsplatsträffar med fokus på arbetsmiljö och arbetsmiljöfrågor på medarbetarsamtalen är en bra bas för att undersöka situationen, både på grupp-och individnivå. Arbeta sedan med riskbedömning och handlingsplan utifrån undersökningarna i en lokal arbetsmiljögrupp. Eventuella åtgärder behöver hanteras och följas upp regelbundet av närmaste chef. Och fundera inför varje år om det behövs nya kunskaper hos chef, skyddsombud eller medarbetare.