– Det här är en fenomenal satsning. Vi har ett stort engagemang på vårt universitet, vi kom igång snabbt i våras och intresset har varit kontinuerligt sedan dess, säger Tora Holmberg, vicerektor vid Uppsala universitet och kontaktperson för satsningen.

I våras delades de första stipendierna ut till forskare från Ukraina. Nu får satsningen en fortsättning och stipendierna delas ut löpande, i takt med att ansökningar kommer in.

– Uppsala universitet är medlem i Scholars at Risk (SAR), som arbetar för att stödja riskutsatta forskare från hela världen. Vi har därför redan ett brett engagemang i organisationen, men också administrativa processer på plats, säger Tora Holmberg.

– Det är en viktig utgångspunkt att ha en snabb handläggning och inte ställa sökande mot varandra. Om man uppfyller de kriterier vi har ställt upp så kan man komma ifråga. Framför allt måste man ha en förankring i forskningsmiljön.

Institution ska ta emot

För att kunna få stipendium behöver det finnas en institution som tar emot forskarna. Dessutom finns vissa grundkriterier – de ska omfattas av massflyktsdirektivet, ha forskarutbildning i relevant ämne och deras forskning ska passa in i den nya miljön.

– Stipendierna innebär att vi ger dem en fristad men handlar också om att de kan fortsätta sin forskning och ingå i en forskarmiljö. Samtidigt skapar det möjligheter till nya nätverk för dessa miljöer, säger Tora Holmberg.

De nya medlen beräknas räcka till 20 stipendier på 150 000 kr, där varje stipendium tilldelas för kortare vistelser om fem månader.

Kom till Sverige via Polen

Yulia Razmetaeva var en av de första som beviljades ett stipendium i maj 2022. Tillsammans med sina två barn flydde hon från Kharkiv till Stockholm via Polen, kort efter att kriget hade brutit ut. Ganska snart fick hon kontakt med Patricia Mindus, professor i filosofi vid Uppsala universitet.

Det visade sig att det fanns forskning inom hennes fält vid juridiska institutionen i Uppsala – ett projekt om AI, demokrati och mänsklig värdighet som leds av Anna Sara Lind och ett projekt om AI och statsanställda tjänstemän, som leds av Sandra Friberg.

Nu jobbar hon inom båda projekten.

– Min egen forskning handlar om förväntningar på AI och hur AI förändrar mänskliga erfarenheter i den offentliga och privata sfären. Det är verkligen toppen att min forskning passar så väl in i dessa två projekt.

Håller kontakten med kollegor

Samtidigt håller Yulia Razmetaeva tät kontakt med sitt universitet i Ukraina, via zoom och andra digitala verktyg. Hennes kollegor är numera utspridda i olika delar av Ukraina och i andra länder.

– Det här är nästan som situationen vi hade under pandemin, då vi organiserade arbetet med digitala lösningar som zoom och google classes. Vi har tillgång till särskilda moduler för att undervisa på distans.

Nu är stipendiet slut men Yulia Razmetaeva har fått forskningsanslag från Wallenbergstiftelserna och Kungliga Vetenskapsakademien som räcker en tid framöver. Bostadsfrågan har också löst sig, först via egna kontakter och sedan genom universitetets bostadsförmedling, och barnen går i skola i Uppsala.

– Jag har börjat lära mig svenska också. Det är inte så svårt för mig eftersom jag redan talar flera olika språk, berättar hon.

Universitetet har egna fonder

Uppsala universitet är ensamma om att betala ut den här typen av stipendier, genom att använda egna medel i form av donationsfonder.

– Eftersom i princip inga andra universitet i Sverige har den här möjligheten har vi fått mycket uppmärksamhet och väldigt många ansökningar, konstaterar Tora Holmberg.

Tanken är att forskarna under de fem månaderna på stipendium ska hinna söka forskningsanslag för att kunna stanna längre i Sverige.

– Det här ger en stabilare plattform för att söka fortsatt finansiering eller arbete i Sverige. Sedan är förhoppningen, även om det inte ser så ljust ut nu, att de ska kunna återvända till Ukraina. Då är det viktigt att de får fortsätta med sitt arbete under tiden, säger Tora Holmberg.