Hackaton på distans

Universitetsbiblioteket ordnade 20 mars ett hackaton där alla intresserade var välkomna för att hjälpa till att kvalitetssäkra digitaliserade bibliotekskataloger.
– När vi funderade på vilken programverksamhet vi på universitetsbiblioteket kunde göra tänkte vi att hackaton vore en utmärkt aktivitet på distans, säger Karolina Andersdotter, bibliotekarie vid universitetsbiblioteket.

Normalt sett brukar man på ett hackaton träffas och sitta tillsammans men på grund av pandemin gjorde de evenemanget till ett digitala hackaton där alla var välkomna till ett zoommöte för att prata och umgås samtidigt som de arbetade med att städa upp digitaliserade katalogkort ursprungligen skrivna för hand.
– Var och en sitter och arbetar med katalogkorten där de befinner sig men vi har den här zoomkanalen öppen för frågor och för att hjälpa varandra, berättar Karolina Andersdotter. Det fungerar ju också som en social aktivitet, det är trevligt att träffa andra efter att ha suttit hemma hela veckan.

Linda Israelsson, arkivarie vid universitetsbiblioteket, sitter någonstans och arbetar med katalogkorten men är med via zoom.
– Ja, det är supertrevligt att träffa kollegor, det blir lätt isolerat när man arbetar hemma.

Om du är intresserad fortsätter universitetsbiblioteket med digitala hackaton där alla är välkomna att bidra.

Övergång innan beslutet

På institutionen för freds- och konfliktforskning togs beslutet att övergå helt till distansundervisning 13 mars, alltså fyra dagar innan regeringens rekommendation om distansundervisning vid lärosäten.
– Det fanns flera anledningar, berättar Erika Forsberg, studierektor för grundutbildningen på institutionen. Vi ville minska den allmänna riskexponeringen som ett samhällsansvar men har också både studenter och lärare som tillhör riskgrupper. Dessutom var det inte någon stor kostnad att gå över till distansundervisning jämfört med nyttan.

Erika Forsberg berättar att de första dagarna när beslutet togs blev extremt pressade.
– Vi behövde snabbt nå alla, både lärare och studenter, och få till nya rutiner. Vi hade en postdok som gjorde instruktioner för både lärare och studenter och det var väldigt bra. Men när sedan det allmänna beslutet kom var vi väl förberedda och kunde dela våra dokument och instruktioner med hela fakulteten, berättar Erika Forsberg.

Rimliga förväntningar

Hon betonar att det varit viktigt att ha rimliga förväntningar i den här situationen.
– Jag försökte vara tydlig med att vi skulle göra om våra kurser så vi kan ge dem på distans, inte tänka perfekta onlinekurser. Det är viktigt att inte bränna ut sig.

Av det skälet har Erika Forsberg varit försiktig med att rekommendera att föreläsningar spelas in och redigeras i förväg, snarare än att de streamas.
– Det är lätt att ställa högre krav på inspelningar som kan användas i flera år och jag var orolig att lärarna skulle lägga för mycket tid på det i det här läget. Men de lärare som vill får självklart spela in sina föreläsningar.

Gått fort

Samtidigt konstaterar Erika Forsberg att det har fått väldigt fort att lära sig grunderna i zoom och funktioner för att göra undervisningen mer interaktiv.
– Via whiteboardfunktionen kan till exempel alla gemensamt skriva på tavlan via sina egna datorer.

På institutionen för arkeologi och antik historia var det ganska mycket distansundervisning redan innan pandemin eftersom institutionen har verksamhet både i Visby och Uppsala. De började också förbereda distansundervisning innan beslutet kom.
– Veckan innan rektor tog beslutet uppmuntrade vi lärarna att ta fram alternativa schema för vårens återstående kurser för att genomföra kursera på distans, berättar Michael Lindblom, studierektor för avancerad nivå på institutionen.

En av de första sakerna Erika Forsberg gjorde var att skaffa sig en överblick över var alla studenterna befann sig. Några studenter var på praktik, ofta på svenska ambassader utomlands och några studenter har utbytestermin.
– Vi kontaktade alla studenterna för att visa att vi bryr oss och fråga om det finns några särskilda behov vi ska ta hänsyn till. Speciellt de internationella studenterna kan vara extra utsatta eftersom de antagligen inte har samma sociala nätverk i Uppsala.

Michael Lindblom konstaterar samma sak.
– Vi skaffade oss snabbt en bild över var våra doktorander befinner sig, mår de bra och vilka behov har de? Vi gjorde samma sak med våra studenter ute på praktik, säger Michael Lindblom.

Datainsamling ett problem

Datainsamling för uppsatser och examensarbete har blivit ett problem.
– Studenter som har frågeställningar där de behöver komma åt material på museer eller olika utgrävningsföretag har idag fått problem eftersom de inte kommer åt materialet. De studenterna behöver då byta frågeställning för att kunna göra klart.

Även på institutionen för freds- och konfliktforskning är datainsamlingen för uppsatser ett problem.
– Våra masterstudenter åker ofta till länder med olika typer av konflikter för att samla data. Nu har studenterna fått övergå till att samla in data via zoom, enkäter via nätet eller göra skrivbordsstudier, berättar Erika Forsberg.

– Det som är problemet för oss framåt är kursmomenten i fältarkeologi och där behöver vi tänka igenom hur vida tolkningsramarna är i kursplanerna, säger Michael Lindblom. För framför allt arkeologer är fältarkeologin starkt förknippad med yrkesidentiteten, så det är ingen lätt fråga.

Ljusglimtar

Men det finns också ljusglimtar i samband med den snabba övergången till distansundervisning.
– Frågor som varit svåra och diskuterats gör vi nu bara. Institutionen för arkeologi och antik historia har ju två centrum, ett i Uppsala och ett i Visby. Det här har lett till att vi mycket lättare blandar studiegrupper mellan orterna tack vare distansundervisningen. I utbildningsutvärderingar hade vi också fått rådet att utveckla distansundervisningen

Michael Lindblom tar också upp de insatser som görs utanför institutionen.
– Det görs heroiska insatser vid knutpunkter där trycket blir extremt, till exempel IT-stödet och studentavdelningen.

Krävs insatser framåt

Erika Forsberg uttrycker en viss frustration över hur det var i början.
– Det saknades en hel del information och material på engelska vilket skapade problem. Ett annat problem har varit att studenthälsan inte haft möjlighet att ta emot nya patienter den här perioden. Jag tror det här kommer att få effekter både på kort och lång sikt där en del studenter kommer att behöva hjälp så jag hoppas studenthälsan får möjlighet att hantera det behovet.

Erika Forsberg konstaterar också att det är viktigt att visa förståelse för att studenterna kanske haft svårt att fokusera på studierna den här perioden.
– Vi ska inte tumma på kvaliteten men kanske kan vi signalera förståelse genom fler inlämningstillfällen och dylikt. Vi kan också behöva en större flexibilitet när det kommer till möjligheten att ställa in kurser när många lärare är pressade och sjuka, säger Erika Forsberg.

Ett problem för institutionen för arkeologi och antik historia är vad som händer om de måste låsa sina två laboratorier.
– Både GIS-labbet och osteologilabbet har idag öppet för studenterna som behöver labben för sin utbildning. Antalet besök är utglesat för att hålla avstånd men det rullar, säger Michael Lindblom.

– Vi kommer att fixa det här men det kommer också att bli en utmattning efteråt, konstaterar Michael Lindblom. Vi behöver tänka på arbetsmiljö och hälsa för både medarbetare och studenter när vi har släckt bränderna och återgått till någon form av normal rutin. Jag tror också det här kommer att få återverkningar för hur man ser på olika verktyg i undervisningen vid universitetet.

Fakta

Om du är intresserad att delta i ett hackaton håll utkik i universitetsbibliotekets kalendarium.