Lagra, dela och publicera data
Forskningsdatas ”levnad” sträcker sig totalt över många år och kan delas in i faser som ställer olika krav på hanteringen av data. Forskningsdata är formellt en allmän handling och universitetet har som myndighet ett ansvar för att data hanteras och lagras på ett korrekt sätt. Generellt gäller att forskningsdata ska lagras på plattformar/lösningar som är långsiktigt förvaltade, tillhandahåller goda backuprutiner och har adekvat säkerhetsnivå. Om data har ett högt skyddsvärde, exempelvis sekretesskrav eller känsliga personuppgifter, ställs särskilda krav, se Riktlinjer för lagring av forskningsdata.
Tänk på att personuppgifter i dagsläget inte bör lagras i USA och vid lagring utanför EU/EES måste adekvat skyddsnivå säkerställas.
Kontakta gärna forskningsdatakontoret (dataoffice@uu.se) om du har frågor.
Plattformar för aktiva data/projekt
Plattformar för aktiva data används främst under pågående projekt, då man behöver spara, dela och arbeta med data och dokument. Vissa plattformar har även stöd för krävande beräkningar av data.
Vid val av plattform är det lämpligt att fundera på projektets behov när det exempelvis gäller vilka operativsystem som är kompatibla, om plattformen har versionshantering av filer/dokument, vem som kan få åtkomst till data, hur autentisering av användare sker, om det finns möjlighet till redigering via webbläsare osv.
Uppsala universitet erbjuder själv och via det nationella SNIC-konsortiet ett antal tjänster för aktiva data. Observera att förändring av tjänsterna kan införas snabbare än denna text hinner uppdateras.
För samtliga tjänster i listan nedan gäller att:
• De har en långsiktig förvaltning.
• Det finns lösningar för backup/säkerhetskopiering.
• Nyttjande sker i regel mot en avgift som styrs av säkerhetsnivå, tillgänglighet, backupfrekvens m.m.. En och samma plattform kan erbjuda olika servicenivåer och därmed olika kostnadsnivåer. En del resurser är dock avgiftsfria, Allvis (upp till 200 Gb lagringsutrymme) och flera av SNICS tjänster.
• Filer kan delas även med forskare utanför UU, med hjälp av olika lösningar.
Plattformar som drivs eller förvaltas av Uppsala Universitet
- Allvis En plattform för att spara och dela data och projektdokumentation inom ett projekt, i första hand anpassad för aktiv projektfas. Upp till 200 Gb lagringsutrymme kan användas kostnadsfritt. Allvis drivs av Avdelningen för universitetsgemensam IT (UIT).
- Andra UIT-plattformar anpassade för aktiv projektfas, med valbar nivå av service och säkerhet. Kostnaden beror på vald nivå. UIT erbjuder också andra kompletterande tjänster och även möjlighet till mycket flexibla lösningar som skräddarsys för dina behov. Kontakta gärna dataoffice@uu.se eller servicedesk@uu.se om du vill diskutera dina behov.
- Electronic Lab Notebook - ELN. ELN är digital labbok/loggbok och en plattform för dokumentation av forskningsplanering, forskningsdata och resultat. Läs här om kostnad för att använda ELN.
Plattformar vid institutionen för informationsteknologi UU
- UPPMAX En plattform som förvaltas av IT-institutionen. UPPMAX (Uppsala Multidisciplinary Center for Advanced Computational Science) är Uppsala universitets resurs för högprestandadatorer, storskalig datalagring och kunskap inom högprestandaberäkning Har ett nationellt uppdrag för SNIC. Uppmax bidrar även med resurser för undervisning inom UU.
Nationella resurser som kan användas av UU-forskare
- SNIC En nationell resurs, i första hand för krävande beräkningar och den lagring som behövs för beräkningarna. Man måste göra en ansökan för att få tillgång. Ansökan beviljas vanligen men gäller det mycket stora datavolymer så råder en större konkurrens om utrymmet. Kompatibel med alla vanliga operativsystem (Windows, MacOS med hjälp av ett hjälpprogram). Lagring och beräkningsresurser bekostas av SNIC. Användare kan också betala för extra lagring med fast löptid på 4 år.
- SNIC SENS En nationell resurs som tillhandahåller lagring och beräkningskapacitet för krävande beräkningar, med hög säkerhet, för känsliga data. För tillgång till resurserna behövs en godkänd ansökan. Vanligtvis beviljas ansökan för datamängder upp till 1 Tb. För mycket större behov är konkurrensen större. Kompatibel med alla vanliga operativsystem (via en SSH-klient). Lagring och beräkningsresurser bekostas av SNIC.
- Swestore En nationell resurs (del av SNIC), i första hand för lagring (ej för backup eller arkivering). Kompatibel med alla vanliga operativsystem (via en SSH-klient). Kostnadsfri tillgång efter beviljad ansökan. Man kan också köpa tillgång till lagring, en service som främst används av infrastrukturer.
Tjänster med lagring utanför UU
- Forskarsamfundets repositorier. Forskningsdata hanteras ofta i externa tjänster och repositorier som forskarsamfundet ansvar för. Dessa har generellt en hög kvalitet när det gäller hantering av data och långsiktighet.
- Sunet Box. En upphandlad tjänst för fillagring med möjligheter att dela filer med andra inom universitets- och högskolesektorn i Sverige samt med andra användare på internet.
- Tjänster på öppna marknaden. Det finns en mängd tjänster på den öppna marknaden som erbjuder lagring och annan funktionalitet, ofta med en attraktiv prisnivå. Men att använda sig av en extern leverantörs tjänster för lagring, funktioner, datorkapacitet ställer särskilda krav i samband med anskaffning och användning, i synnerhet om det gäller personuppgifter och annan skyddsvärd information. Tänk på att molntjänster ofta tillhandahålls av internationella företag som lyder under andra länders lagstiftning, och information som lagras i molnet kan i praktiken hanteras i många olika länder. Vidare saknas oftast åtaganden vad gäller långsiktighet som är i överensstämmelse med de krav som ställs på ett svenskt universitet. Se vidare information från UU om molntjänster och Rutiner för säker informationshantering.
Publicering och öppen tillgång till forskningsdata
Att publicera och göra forskningsdata öppet tillgängliga ger ökad transparens och tillförlitlighet för presenterade resultat och publikationer. Det ger även andra möjlighet att hitta och återanvända befintliga data i ny forskning. Forskningsdata som tillgängliggörs via repositorier blir sökbara, citerbara och ger upphovsmännen fler möjligheter till genomslag, meritering och framtida samarbeten.
Alla data kan inte delas eller publiceras
Det kan finnas juridiska och/eller etiska skäl att inte dela eller publicera forskningsdata. Det gäller exempelvis data som innehåller känsliga personuppgifter och som då omfattas av dataskyddsförordningen (GDPR) eller annan lagstiftning. Det kan även gälla material som är sekretessbelagt enligt OSL (SFS 2009:400), som innehåller företagshemligheter, är upphovsrättsskyddat av någon annan eller som innehåller annan information som av juridiska eller etiska skäl inte bör spridas. Även om vissa data inte direkt kan delas, publiceras eller göras öppet tillgängligt kan de ändå registreras och bli sökbara i kataloger över forskningsdata. Då kan man även ange de förutsättningar och villkor som finns för att få tillgång till data.
Datarepositorier för öppna data
Det finns många datarepositorier för att dela och publicera forskningsdata. Välj gärna etablerade ämnesspecifika datarepositorier i första hand. I Registry of research data repositories kan du söka efter repositorier inom olika ämnesområden och länder. Nedan finns exempel på repositorier där forskare vid Uppsala universitet kan göra forskningsdata öppet tillgängliga utan kostnad:
- SND - Svensk nationell datatjänst Ett certifierat svenskt repositorium för öppna forskningsdata. Drivs av ett konsortium av svenska lärosäten.
- DiVA Uppsala universitets publikationsdatabas och publiceringsplattform.
- B2SHARE-EUDAT The EUDAT Collaborative Data Infrastructure är en EU-gemensam plattform för lagring och tillgängliggörande av data via European Open Science Cloud.
- Zenodo Ett repositorium som drivs av OpenAIRE och CERN med finansiering från EU-kommissionen. Kan användas för lagring och delning av dataset, programkod och annan forskningsdata. Via Zenodo kan man även lagra en kopia och generera DOI-nummer för programkod i Github.
Vid publicering i ett repositorium får ett dataset en beständig identifierare, ofta i form av ett DOI-nummer. Det underlättar spridning och återanvändning och ger ökad möjlighet att få citeringar och erkännande för sin forskning.
För att underlätta för andra att återanvända publicerade data kan man ange eventuella villkor för användning, exempelvis med hjälp av Creative Commons licenser. För licenser för kod och mjukvara se Choose a licence.
Tänk på att vid publicering av ett dataset kan angivna upphovsmän och roller vara andra än de som anges i publikationer vars analys och resultat bygger på dessa data. För exempel på roller se CRediT – Contributor Roles Taxonomy.
Lagring av passiva data och förberedelse för arkivering
Forskningsdata behöver lagras även när de inte länge används aktivt. Arkivlagen anger att forskningsmaterial ska bevaras och primärmaterial ska finnas tillgängligt för revision minst 10 år efter avslutat projekt. Tänk på att lagringstjänster för aktiva data vanligtvis inte har långtidslagring som sitt uppdrag. Data som inte länge är aktiva kan därför behöva flyttas till andra lagringsytor och tjänster.
Forskningsdata bör i alla skeden hanteras utifrån de så kallade FAIR-principerna för att underlätta för en granskare eller sekundär användare. Den kunskap som finns hos kontaktpersoner och forskare som deltagit i arbetet med forskningsdata försvinner när de personerna av olika skäl inte längre är tillgängliga. Vid långtidslagring och formell arkivering är det därför viktigt att data är väl dokumenterade och beskrivna för att skapa mening och förståelse för datas innehåll, kontext och samband.
Vid arkivering övergår data i en bevarandeförvaltning som syftar till att kontinuerligt konvertera, uppdatera och byta ut format och teknik som krävs för att hålla data läsbart både nu och i framtiden. Kontakta universitetsarkivet (univark@uadm.uu.se) vid frågor om arkivering av forskningsmaterial.
I dagsläget (våren 2020) finns ingen universitetsövergripande lösning för långtidslagring av passiva forskningsdata. Du får gärna kontakta forskningsdatakontoret (dataoffice@uu.se) om du har frågor om lagring av forskningsdata. Forskningsdatakontoret kan ibland, beroende på dina specifika behov, hjälpa till att hitta temporära lösningar och har i allmänhet god kunskap om när nya lösningar tillkommer.