Det flera år långa förändringsprojektet "Projekt 2020" inom teologiska fakulteten börjar nu bli klart. Färre forskarutbildningsämnen, organisationsförändringar för att lyfta upp ämneskompetensen, nya utbildningsprogram, stärkta centrumbildningar för mångvetenskap och förändrad delegationsordning är de viktigaste delarna av förändringsprojektet.
– Jag har svårt att se att det finns något förändringsprojekt vid universitetet som varit mer kollegialt genomfört i fråga om förankring och tidsåtgång i processerna, säger Mattias Martinson, dekan för teologiska fakulteten. Men han tillägger också att det inte betyder att det inte funnits kritik mot olika delar av projektet.
– Viss kritik och missnöje är nog oundvikligt när man driver på för förändring.

Mångvetenskapliga miljöer

När Mattias Martinson började som dekan 2014 fick han två utvärderingar i handen, en om Linnéstödsprojektet Impact of Religion och en om Centrum för forskning om religion och samhälle som var värd för projektet.
– Utvärderingarna kan sammanfattas med att det var en mycket bra verksamhet som borde fortsätta utvecklas när dåvarande stöd tog slut.

Samtidigt uppkom också tankar om ett centrum för forskning om rasism. Det fick Mattias Martinson att börja undersöka faktorer bakom framgångsrika nya miljöer.
– De centrumbildningar och fora som jag besökte nationellt och internationellt hade ofta en ung, driftig person som med de mer senioras goda minne hade uppdraget att utveckla verksamheten. Så jag kontaktade en person av den typen som jag kände, med erfarenhet från Impact of Religion, Anna-Sara Lind, då lektor, nu professor i offentlig rätt, för att fråga om hon ville leda arbetet med att utveckla verksamheten och hitta modeller för breda, långsiktiga mångvetenskapliga miljöer. Och det har hon levererat med råge.

Parallellt med att utvecklingen av de mångvetenskapliga miljöerna startade uppstod också en möjlighet att se över hela verksamheten.
– Det var en unik möjlighet. Stora delar av den tidigare generationen hade gått i pension och den nya generationen hade nu en fin möjlighet att gemensamt tänka igenom verksamheten och anpassa den till nya förhållanden.

Viktigt tänka igenom verksamheten

Mattias Martinson fördjupar resonemanget varför det är viktigt att se över verksamheten.
– Det här var verkligen något jag och fakultetsnämnden ville genomföra. Vi behövde själva förstå varför vi gör som vi gör, vi behövde tänka igenom oss själva och var vi står som vetenskaplig institution. Nu har alla anställda varit med och format den teologiska fakulteten under en flerårig systematisk process.

Till saken hör också att teologiska fakulteten är en liten fakultet med stor bredd i forskningen.
– Vi hade för många forskarutbildningsämnen för att säkra kvaliteten. Något vi också fick kritik för i utvärderingar.

I diskussioner kom de fram till att varje forskarutbildningsämne behöver en ny doktorand varje år.
– Det gjorde att vi har styrts av vår ekonomi mot sex forskarutbildningsämnen från tidigare elva-tolv ämnen.

Martinson betonar att förändringsprojektet aldrig haft till syfte att spara pengar.
– Vissa effektiviseringar har blivit en följd av organisationsförändringen, bland annat har ersättningstiden för vissa administrativa uppgifter kunnat sänkas, men motivet har hela tiden varit verksamhetsförnyelse och kvalitetssäkring, inte ekonomiska neddragningar.

Försöksverksamhet

Förändringsprojektet utgick från fakultetens nya mål och strategier som beslutades december 2016. För att se till att arbetet med mål och strategier var väl förankrat bjöds hela kollegiet in till två heldagar för att arbeta fram de grundläggande delarna.
– Då tog vi fram de övergripande målen, bland annat att förändra utbildningen på grund- och avancerad nivå och minska antalet forskarutbildningsämnen till mellan fyra och sex.

– Den svåraste frågan har varit förändringen av forskarutbildningsämnen. Därför har vi arbetat med en modell där vi har beslutat om vilka forskarutbildningsämnen som ska ha gemensamma högre seminarier under ett år för att sedan utvärdera. Vid utvärderingarna har vi sett att en del tankar inte fungerade i praktiken och gjort förändringar inför kommande år.

Sammanlagt har de gjort om processen med de högre seminarierna tre gånger innan förändringen nu har landat och allmänna studieplaner kan tas fram för nya, sammanslagna forskarutbildningsämnen.
– För tillfället har vi en plan som syftar till att under 2020 etablera sju forskarutbildningsämnen, organiserade i sex ämneskollegier.

Nya utbildningsprogram

En arbetsgrupp har arbetat fram nya utbildningsprogram och ny struktur för huvudområden.
– Tidigare hade vi fyra huvudområden inom religionsvetenskapens fält, nu har vi ett: religionsvetenskap. Och nu gör vi också om kandidatprogrammen, till hösten startar två kandidatprogram som tillsammans speglar hela det religionsvetenskapliga fältet.

Organisationsförändringar

– När vi arbetade med verksamhetsförändringarna insåg vi att vi också behövde se över den kollegiala styrmodellen för hela institutionen. Nu har vi byggt nerifrån utifrån ämneskompetens.

Forskarutbildningsämnena kommer organiseras i ämneskollegier, istället för tidigare områdeskollegier som ansvarade för olika huvudområden i grundutbildningen. Dessutom kommer alla ämneskollegier att vara representerade i programråden för grundutbildning, avancerad nivå och forskarutbildning.
– Det är viktigt med en genomtänkt kollegial representation i programråden för att styra utbildningen.

Fördelat personalansvar

I projektet ingår också att prefekten har lämnat över personalansvaret för doktorander till studierektorn för forskarutbildning och för administrativ personal till den administrativa chefen. Det minskar arbetsbördan för prefekten och ökar närheten mellan de anställda och deras närmaste chef.
– Prefekten har kvar personalansvaret för undervisande och forskande personal, vilket ungefär innebär en halvering i antalet personer som prefekten har direkt personalansvar för.